Text: Johanna Karlsson, foderexpert, Växa
Åkerbönor har hög proteinhalt av god kvalitet och har därför potential att ersätta importerade och inköpta proteinfodermedel. Men i norr hinner inte åkerbönor alltid mogna. Forskare i Finland undersökte därför hur foderintag och mjölkproduktion påverkades när kor i mittlaktation utfodrades helsädesensilage på åkerböna.
De jämförde tre fullfodermixer. Basmixen bestod av 60 procent gräsensilage från första skörd och 40 procent kornkross på ts-basis. I åkerbönsmixen hade 75 procent av gräsensilaget bytts ut mot helsädesensilage på åkerböna. Dessa två mixer jämfördes med en tredje, rapsmixen, där 15 procent av kornkrossen i basmixen ersatts av rapsmjöl (fig. 1).
Korna åt lika mycket av åkerbönsmixen som av rapsmixen, men mindre av basmixen. De mjölkade 37,6 kilo ECM på rapsmixen, 36,6 kilo ECM på åkerbönsmixen och 35,5 kilo ECM per dag på basmixen.
Helsädesensilaget på åkerböna hade ett högre råproteininnehåll men lägre smältbarhet och lägre innehåll av NDF jämfört med gräsensilaget som användes. Det hade ändå en relativt hög smältbarhet vilket förmodligen berodde på sortvalet (Taifun).
Helsädesensilage på åkerböna har ett flexiblare skördefönster jämfört med gräs, men på grund av låg ts-halt och hög buffertkapacitet rekommenderas tillsats av ensileringsmedel för en lyckad ensilering.
I detta försök ökade mjölkavkastningen när helsädesensilage på åkerböna ersatte en stor del av gräsensilaget som grovfoder, men kunde inte fullt ut konkurrera med rapsmjöl som proteinfodermedel.