Roboten kan ge stöd i beslut om mastitbehandling

Text: Nils Fall och Ulf Emanuelson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU

Automatiska mjölkningssystem har funnits på marknaden sedan 1990-talet. Dessa system är utrustade med sensorer som kan mäta flera olika juverhälsoindikatorer genom att analysera mjölken. I en ny doktorsavhandling undersöktes hur sådana sensordata kan användas för att utveckla nya verktyg som kan ge stöd för mjölkföretagaren i beslutsfattande och agerande kring kor med mastit.

Undersökningarna baserades på data från mjölkningssystem i mellan 14 och 21 mjölkbesättningar i sju olika länder (Sverige, Belgien, Finland, Holland, Kanada, Tyskland, Storbritannien), med ett varierande antal kor.

Modeller förutsäger mastit

Resultaten visade att den genomsnittliga tiden det tar för en juverinflammation att läka ut av sig själv är mellan tre och fyra veckor. Efter den perioden är det inte troligt att kon självläker.

I studien skapades modeller för att förutsäga sannolikheten för att ett fall av mastit skulle läka ut av sig själv och med hjälp av sensorinformation visades hur mjölkmängden minskar vid en mastit.

Denna kunskap är användbar för att indikera för lantbrukaren när mjölkförlusterna blir stora och måste åtgärdas.

Olika strategier

Slutligen skattades de ekonomiska konsekvenserna av de kroniska mastitfallen. Dessa kostnader visade sig uppgå till ungefär 50 procent av de totala kostnaderna för mastit. Det betyder att det är minst lika viktigt att ta väl hand om kroniska fall eftersom de har en stor effekt på gårdens ekonomi. Vidare skattades även den ekonomiska effekten av olika åtgärder kring mastit, baserat på information från sensorer. Detta gjordes för att fastställa vilken typ av strategi som är mest lönsam och som minskar kostnaden mest för mastiter – även för de kroniska.

Med avhandlingen som grund kan beslutsmodeller utvecklas, baserade på informationen från sensorer i automatiska mjölkningssystem.

Källa: Avhandlingen är skriven av doktor John Bonestroo