Text: Evgenij Telezhenko, forskare, Institutionen för biosystem och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Golvbeläggning på gångar och samlingsytor ses ofta som en av de viktigaste komponenterna i stallsystem för nötkreatur. Bra golv främjar djurens aktivitet och ger inte klöv- och benskador. Detta kan sammanfattas med ett generellt begrepp – rörelsekomfort.

Den vanligaste golvtypen i svenska lösdriftstallar för nötkreatur är hela betonggångar. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i den fasta betongen anses minska halkrisken. Dock finns väldigt få vetenskapliga studier av vilka mönster som är mest effektiva för att minska halka. Ett annat sätt att minska halkrisken är att lägga mjuka gummimattor på befintliga golv. Gummimattor minskar även trycket mot klövarna och anses vara mer komfortabla att gå på.

Nyrillat rutmönster minst halkigt

I ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, utvecklades en metod som effektivt utvärderar halksäkerhet i gångar. Det gjordes genom att studera kornas rörelser när de går på en raksträcka samt gör 180-graders svängar (diagram 1). Halksäkerheten testades på hela golv och spaltgolv med olika gjutna och rillade mönster, med och utan gummimattor. Generellt halkade korna minst på nyrillade betonggolv, när rillningen gjordes i två riktningar (rutmönster). Risken att halka på betonggolv som var rillade i rutmönster var drygt 30 procent av halkrisken om rillningen gjordes bara i en riktning. Rillade golv hade bättre halksäkerhet än golv med ingjutet mönster.

Gummimattor på hela golv visade acceptabel halksäkerhet, men inte lika bra som nyrillade rutmönster i betonggolv. Dock visade data från rörelsesensorer att korna hade mer hastiga rörelser på gummimattor, vilket kan beskrivas som att korna tog större risker när de gick på gummimattor. Det i sin tur medförde relativt större halkningsfrekvens.

Halkfrihet en färskvara

Åldern på rillning och på gummimattor hade negativ inverkan på halksäkerheten (diagram 1). Det fanns också betydande variation i kvalitet på de rillade spåren, spårens bredd och avstånd mellan spår. Det krävs dock mer forskning på detaljnivå för att skapa rekommendationer för exakt hur rillningen bör utföras.

Gummibeklätt spaltgolv hade bättre halksäkerhet än betongspalt, men det fanns stora skillnader mellan enskilda underlag. En del gummispalt hade större halkrisk än hela gummimattor (särskilt sådana som har viss lutning för bättre avrinning). Relativt nylagda betongspaltgolv hade bra halksäkerhet. Det var också tydligt att renare golv av alla typer hade bättre halksäkerhet än golv med gödselbeläggning.

Bättre klövhälsa på gummispalt

I samarbete med Växa Sverige samlades data om golvutformning, hälsa och fruktsamhet från 236 besättningar i Sverige, minst två besättningar per län. Undersökningen avslöjade en stor variation bland existerande golv, vilket innebär en svårighet i att jämföra olika system. Vi fann dock några signifikanta samband i hälso- och fruktsamhetsparametrar mellan olika grupper av golvsystem.

Förekomst av allvarliga klövsjukdomar, som klövsulesår och klövbölder, var signifikant lägre i besättningar med gummiförsett spaltgolv, särskilt i jämförelse med helt betonggolv. Förekomsten av limax var också lägre på spaltgolv (diagram 2). Bättre klövhälsa på gummibeklätt spaltgolv kan bero på mindre mekanisk påfrestning samt bättre golvhygien. Dödligheten var också lägst i besättningarna som hade gummispalt. Analys av fruktsamhetsegenskaper visade ett positivt samband mellan hur stor del av golvytan som var täckt med gummimatta och parametrar som kan associeras med bättre upptäckt av brunst.

Djurvälfärd viktigt för vilja att investera

Allt som allt verkade mer avancerade golvsystem så som gummispalt ha något bättre resultat gällande djurens överlevnad, hälsa och fruktsamhet. Samtidigt visade den ekonomiska analysen att gårdar med bra ekonomi är mer angelägna att investera mer i sina golvsystem. Gårdar med dyrare golvlösningar hade också högre mjölkproduktion. Detta kan förklaras av att besättningar med avancerade golvsystem hade generellt högre standard på management. Det kan i sin tur delvis förklara skillnader i djurhälsa och fruktsamhet mellan olika golvsystem.

Men undersökningen visade också att viljan att investera i mer djurvänliga golvsystem inte bara berodde på ekonomi, utan hade mer komplex bakgrund, där även drivkraften att behandla djuren väl var viktig.