Kor lever längre på gårdar som investerar

Text: Helena Hansson, Sigrid Agenäs, Ann Nyman, Mikaela Lindberg och Enoch Owusu-Sekyere

Mjölkorna i Sverige blir inte så gamla. I genomsnitt hinner de endast med två och en halv laktation innan de slås ut, ofta genom att gå in i köttproduktionen när de säljs till slakt. Det ligger nära till hands att tro att den korta livslängden beror på att korna drivs så hårt i mjölkproduktionen att de inte håller längre än ett par, tre laktationer. Att de alltså av hälsoskäl behöver slås ut i så unga år.

I en nyligen slutförd studie utmanades denna inställning efter analyser av data från verkliga gårdar. Studien visade att mjölkkor ofta slås ut av helt andra anledningar än att de lider av dålig hälsa. Studien visade att investeringar i gården har samband med hur länge korna behålls i produktion. Kor lever längre på gårdar som nyligen genomfört investeringar. Besluten om utslagning är många gånger komplexa. Forskningsresultaten tyder på att det ofta hänger samman med strategiska beslut om investeringar på gården, snarare än med kornas hälsostatus.

LÄS MER: Det ger halksäkra golv i kostallet

I studien kombinerades data från Jordbruksekonomiska undersökningen, som består av bokföringsdata, med data från Kokontrollen. Data kombinerades med hjälp av Jordbruksverket och Växa. Därefter fick forskargruppen tillgång till ett anonymt, avidentifierat datamaterial, så att forskarna inte kunde identifiera enskilda lantbrukare. Data sträcker sig över perioden 2009–2018 och innefattar totalt 376 mjölkföretag vilka kunde studeras upprepade gånger då de deltog under flera år. Sexton procent av företagen i studien hade ekologisk drift och cirka hälften av korna hölls i lösdrift.

Olika statistiska metoder användes för att undersöka vad som kan kopplas till mjölkkornas livslängd. Först undersöktes hur livslängd och mjölkkornas hälsostatus kan relateras till varandra baserat på information från ett stort antal gårdar. Sambandet visade sig inte vara statistiskt signifikant. Det innebär att det ur ett statistiskt perspektiv inte finns något säkerställt samband mellan kornas livslängd och hälsostatus när genomsnitt för gårdar utvärderas.

Däremot kan förstås enskilda kor behöva slås ut på grund av dålig hälsa, men dessa var inte tillräckligt många för att påverka resultatet i de genomsnittliga analyserna. Genom att ytterligare fördjupa analyserna visade det sig att djurhälsoproblem kan kopplas till kornas livslängd på gårdar som har många kor i de tidigare delarna av den produktiva livslängden. Hos övriga gårdar sågs inte detta samband.

Därefter identifierades vilka gårdar som genomfört investeringar och så undersöktes hur kornas livslängd påverkas av detta. Resultaten visade ett positivt samband som också var statistiskt säkerställt. Detta innebär att på övergripande nivå ses ett samband mellan kornas livslängd och strategiska företagsbeslut som att bygga ut verksamheten, snarare än bristande djurhälsa.

LÄS MER: Bättre ekonomi behöver inte fresta på miljön

Analyserna visade också på positiva samband mellan kornas livslängd och genomsnittlig mjölkavkastning per ko, kalvningsintervall och celltal. Högre genomsnittlig mjölkavkastning, längre genomsnittliga kalvningsintervall och högre genomsnittliga celltal hittades på gårdar där korna i genomsnitt hålls längre i produktion. Däremot hittades inga samband mellan produktionsform (konventionell eller ekologisk) eller typ av stall eller mjölkningssystem, förutom karusell där ett positivt samband kunde konstateras.

Mjölkkors livslängd är centralt för produktionens hållbarhet i flera perspektiv. Ju längre en ko hålls i produktion, desto fler kilo mjölk blir det att fördela hennes totala klimatpåverkan och uppfödningskostnader på. Detta gör att klimatpåverkan och uppfödningskostnad per kilo produkt blir lägre om kor lever längre.

Kornas livslängd är också relevant för diskussioner om produktionens sociala hållbarhet. Att kor i genomsnitt inte blir så gamla i dag har i tidigare forskning visat sig påverka den sociala hållbarheten. Framför allt eftersom det tolkas som att djuren generellt är slutkörda efter några få laktationer. Kornas livslängd är också i allra högsta grad en ekonomisk frågeställning på gårdarna.

En fördjupad förståelse för vad som avgör kornas livslängd är därför en viktig komponent i en transparent och nyanserad diskussion om mjölkproduktionens hållbarhet. Det är också en viktig komponent i den strategiska planeringen hos mjölkföretag. Att kor slås ut i relativt unga år trots att underliggande djurhälsoproblem alltså inte verkar vara orsaken kan bero på att för många rekryteringskvigor fötts upp och behöver plats. På så sätt går de äldsta mjölkkorna relativt tidigt in i köttproduktion.

Hos företag som inte planerar utbyggnad kan alternativ till att föda upp många rekryteringskvigor av renrasig mjölkras i stället vara att en del av kalvarna direkt planeras till att användas i köttproduktion. En långsiktig planering av djurflödet i besättningen är centralt för att kunna behålla friska äldre kor utan att få för fullt i stallet.