Kornas sociala liv påverkas av laktationen

Kornas ålder samt laktationsstadie påverkar deras sociala liv, samt var i ladugården de umgås. Det visar en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Foto Linda Grimstedt

Text: Ida Hansson, doktorand, Institutionen för husdjursgenetik, SLU, Per Peetz Nielsen, senior forskare, Enheten för jordbruk och trädgård, Rise, Lars Rönnegård, projektledare och professor i statistik, Institutionen för information och teknik, Högskolan Dalarna samt forskare vid Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Vi vet i nuläget väldigt lite om hur kornas sociala liv ser ut i en lösdrift, ändå är det ett viktigt område ur flera aspekter. Det kan påverka djurvälfärd, produktion och smittspridning. Men det är samtidigt ett komplext område att studera, med många faktorer som kan påverka hur och varför korna interagerar.

I en studie analyserades hur korna rör sig i stallet samt hur många kontakter de har med varandra. Avancerad sensorteknologi har använts i två kommersiella mjölkbesättningar med cirka 200 kor vardera för att följa kornas positioner i lösdriften.

Kontakt vid foderbord och liggbås

Data samlades in under 14 dagar i oktober 2020, med positioner registrerade varje sekund. Antalet kontakter analyserades i två områden; vid foderbordet och vid liggbåsen. Kor som befann sig inom en radie av 2,5 meter av varandra under minst 10 minuter per dag antogs ha kontakt med varandra.

LÄS MER: Tiden runt kalvning viktig för klövhälsan

Vi undersökte om laktationsnummer, laktationsstadie, ras, dräktighetsstatus, brunst, juverhälsa och klövhälsa påverkade deras kontaktmönster.

Med hjälp av sändare på kornas halsband visas kons position i ladugården och hur många kontakter hon har med andra kor i gruppen. Den vänstra bilden visar en ritning över ladugården, där foderborden är markerade i grönt och liggbåsen placerade i mitten av stallet. De lila prickarna visar var i lösdriften en ko har befunnit sig under en timmes tid.

Resultaten visar att antalet kontakter en ko har per dag varierar kraftigt mellan individer. Kor i sen laktation hade fler kontakter kring foderbordet än kor i tidig laktation. I den ena besättningen hade kor med högre laktationsnummer färre kontakter vid foderbordet än förstakalvare. I den andra besättningen hade kor med högre laktationsnummer fler kontakter vid liggbåsen.

Insikter om socialt samspel

Var i stallet korna befinner sig samt deras laktationsnummer och laktationsstadie verkar alltså ha betydelse för hur många kontakter de har. Detta ökar kunskapen om de sociala samspelen i en koladugård och är viktigt för vidare forskning om produktion och sjukdomsspridning.

Källa: Hansson, I., Silvera, A., Ren, K., Woudstra, S., Skarin, A., Fikse, W.F., Nielsen, P.P., Rönnegård, L., 2023. Cow characteristics associated with the variation in number of contacts between dairy cows. J. Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.2022-21915