Text: Mikaela Lindberg, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet
En tillbakablick över den svenska mjölksektorn visar att branschen har varit starkt påverkad av EU-inträdet 1995. Åren före var också turbulenta, med drastiska förändringar i marknadsvillkoren till följd av Omställning-90 då regleringen av den inre marknaden och exportstöden togs bort.
Internationellt har mjölkproduktionen intensifierats under flera decennier. Till exempel kan ökad gårdsstorlek och produktionsnivå öka företagets vinst genom lägre marginalkostnader. I Sverige minskade antalet mjölkgårdar med nästan 90 % på 30 år, från cirka 26 000 år 1990 till 3 000 år 2020, medan det genomsnittliga antalet mjölkkor per gård ökade från 22 till 98. Gårdar med färre än 50 mjölkkor minskade drastiskt i antal samtidigt som antalet gårdar med fler än 100 kor ökade.
Fyra gånger större
Totalt minskade antalet mjölkkor i Sverige från 576 000 till 304 000 under samma period, medan mjölkproduktionen minskade proportionellt mindre, från 3,4 till 2,8 miljoner ton per år. De återstående svenska mjölkgårdarna kan sammanfattas som storskaliga och intensiva, eftersom medelgården nu är fyra gånger större och den genomsnittliga mjölkkon producerar 53 % mer mjölk än för 30 år sedan.
De strukturella förändringarna inom den svenska mjölksektorn åtföljdes av ny teknik och inhysningssystem. Mjölkproduktionen har flyttats från uppbundna ladugårdar till lösdriftssystem. På 1980-talet hade ca 3 % av gårdarna lösdrift och 2007 förbjöds uppbundna system i nybyggda ladugårdar. År 2020 gick nästan 80 % av alla kor i lösdrift (54 % av gårdarna). Automatiska mjölkningssystem (AMS) introducerades i slutet av 1990-talet och andelen svenska gårdar med AMS har växt snabbt sedan dess och var 44 % 2020.
Fler skördar
Hö som dominerande grovfoder har sedan 1980-talet ersatts med gräs/klöverensilage vilket har inneburit fler skördar och högre näringsmässig foderkvalitet. Detta har i kombination med förändringar i marknadspriserna för spannmål och proteinfoder lett till en ökande andel grovfoder i foderstaterna för lakterande mjölkkor; från cirka 35–40 % på 1990-talet till 50–55 % år 2010, trots ökningen i mjölkavkastning per ko. Ekologisk mjölkproduktion har ökat i betydelse i hela EU de senaste decennierna. I Sverige har andelen ekologisk mjölkproduktion stadigt ökat sedan införandet 1990 och år 2020 var 19 % av den levererade mjölken ekologiskt producerad.
I vår studie av hållbarheten baserades valet av lämpliga hållbarhetsindikatorer på data för hela eller delar av perioden 1990–2020. Fyra huvudområden för hållbarhet identifierades: Stödjande ekosystem, Klimatpåverkan, Djurvälfärd och Gårdens ekonomiska livskraft.
Vall en ekosystemtjänst
Vikten av jordbruksmetoder som stärker ekosystem, tillhandahåller ekosystemtjänster och bevarar biologisk mångfald betonas allt mer. Naturbetesmarker är särskilt viktiga att bevara och utöka på grund av deras stora artrikedom och för att de minskat kraftigt. Odling av vall har betydelse för ekosystemtjänster eftersom den är flerårig och bidrar till kolinlagring. Ansträngningar för att förbättra djurens välbefinnande drivs av allmänhetens önskemål samt av ökad vetenskaplig kunskap om djurs lidande, men också av sambandet mellan djurs välbefinnande och ekonomisk prestation. Att ha livskraftiga gårdar som kan försörja sig ekonomiskt är avgörande för den svenska mjölkproduktionens överlevnad.
Komplext
Resultaten visade att förändringen de senaste 30 åren är komplext. Dagens mer specialiserade mjölksektor med högavkastande kor har minskat utsläppen av växthusgaser men bidrar mindre till att bevara de artrika naturbetesmarkerna och till inhemsk köttproduktion från mjölkkor. Nettoeffekten är dock oklar eftersom specialiserade diko- och nötköttsgårdar har tagit över vissa av dessa tjänster och utsläpp. Sjukdomar hos mjölkkor har minskat. Fler mjölkkor kan i dag få utlopp för fler naturliga beteenden i lösdriftssystem. Dock har trenden med större gårdar drivit bort många mjölkproducenter samtidigt som de återstående endast har marginellt förbättrad ekonomi. Mjölkproduktionen har även utmaningar för att få in nästa generation men också att få ökad kapacitet att anställa personal. Ekonomisk och social hållbarhet är tätt sammankopplade, men de övergripande socioekonomiska effekterna av utvecklingen inom svensk mjölkproduktion de senaste 30 åren är fortfarande svåra att greppa. Ökad kunskapsöverföring mellan intressenter i branschen, rätt sorts utbildning och kapital kan vara sätt att sänka medelåldern och öka lönsamheten, medan ekonomiskt stöd till betesbaserad mjölkproduktion kan öka sektorns bidrag till att stödja ekosystemtjänster.
Diskutera nyttorna
För att undersöka hur resultaten från studien kan användas framåt, bjöds nyckelintressenter in till två workshops. I den första deltog mjölkproducenter, mejerier, LRF, rådgivarorganisationer, branschorganisationer och forskare. Den andra genomfördes digitalt med delvis samma deltagare och särskilt inbjudna från livsmedelshandeln.
Huvudfokus för den första workshopen var att diskutera nyttorna med svensk mjölkproduktion. I debatten hörs ofta ordet ”mervärde”, men vad betyder det egentligen? Det övergripande syftet var att diskutera olika intressenters och myndigheters syn på framtida lösningar för hållbarhet. De nyttor som lyftes under workshopparna var mjölkproduktionens bidrag med näringsrika livsmedel, dess bidrag till matförsörjning och beredskap, liksom en levande landsbygd.
Spridning av gårdar
Mjölkproduktionen kan också bidra till biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men då behöver förändringar ske i produktionen och stödsystemen. För att kunna bidra till ökad livsmedelsberedskap och matförsörjning måste gårdarna spridas mer över landet och möjligheterna vidgas för mindre gårdar att vara livskraftiga. Detta är förändringar som kräver insatser från samhället.
Från handelns sida betonades god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, biologisk mångfald och att korna får gå på bete. Handeln uttryckte att konsumenterna gärna väljer svenskt och att den gärna vill kunna marknadsföra dessa mervärden men också andra nyttor från svensk mjölkproduktion. Mjölkproducenterna efterfrågade enklare generationsskiften och att det i debatten ska lyftas att mjölkproduktionen bidrar med ekosystemtjänster som är efterfrågade.
Ersättning för nyttan
Vinsterna med en lokalt baserad livsmedelsproduktion är inte tillräckligt uppmärksammade och det är viktigt med ett livsmedelssystem som är mindre sårbart för hot.
Komplexiteten i mjölkproduktionen kräver en dialog om nyttorna mellan branschen och samhället. Det måste finnas en vilja att förbättra hos samtliga parter och att samhället ersätter lantbrukarna för de nyttor det finns behov av.
FOTNOT: Studien finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.