I januari 2025 gjordes en tankmjölksundersökning för att undersöka spridningen av Blåtunga serotyp 3 (BTV3) i Sverige (se figur 1). Antikroppar kunde påvisas i tankmjölken hos 191 av 544 provtagna mjölkbesättningar. Av de 191 tankmjölkspositiva besättningarna hade BTV3 tidigare påvisats med PCR i 13. BTV3 hade alltså inte påvisats med PCR i majoriteten av de tankmjölkspositiva besättningarna. Avsaknaden av rapporterade kliniska misstankar från dessa besättningar tros framför allt bero på att endast ett fåtal djur drabbats med milda och övergående symptom.
Undersökt andel djur med antikroppar
SVA har nu undersökt andelen djur med antikroppar mot BTV3 i mjölkbesättningar som var tankmjölkspositiva för blåtunga i januari 2025. Dessutom om tankmjölkens ELISA-värde går att korrelera mot andelen djur med antikroppar. 33 av de besättningar som ingick i tankmjölksundersökningen i januari 2025 ingick i en ny studie där tankmjölk och individprover från alla mjölkande djur analyserades för blåtungeantikroppar.
I de flesta tankmjölkspositiva besättningarna var andelen djur med antikroppar (seropositiva) mindre än 25 procent. Andelen seropositiva djur varierade kraftigt mellan besättningar med liknande tankmjölksresultat (ELISA-värde). Detta gör att tankmjölksresultat inte kan användas för att direkt uppskatta andelen djur med antikroppar (seroprevalensen) i besättningen.
Grava missbildningar av blåtunga – Tidningen Husdjur
Tysta infektioner vanligare än man trott
Studien bekräftar att nötkreatur infekterade med BTV3 utvecklar antikroppar, och att den ELISA-metod för tankmjölk som används i Sverige ger positivt utslag då minst 2 procent av korna som bidrar till tankmjölken har antikroppar. Resultaten tyder på att även djur med subklinisk eller mild sjukdom utvecklar antikroppar. Och att dessa tysta infektioner är vanligare än tidigare antaget.
Besättningar som inte har rapporterat in misstankar och därför inte provtagits för blåtunga har både detekterats via tankmjölksundersökningar och genom att BTV3-positiva, missbildade kalvar fötts. Trots uteblivna kliniska symptom hos de vuxna djuren kan subklinisk BTV3 medföra allvarliga konsekvenser, såsom födsel av missbildade kalvar.
Svidknott överlever i stallmiljö – fortsätter sprida blåtunga – Tidningen Husdjur
Majoriteten saknar antikroppar mot BTV3
Resultaten visar att majoriteten av Sveriges nötkreatur fortfarande saknar antikroppar mot BTV3. Enstaka sjuka djur eller höga ELISA-värde i tankmjölken indikerar inte att hela besättningen har exponerats och utvecklat skyddande immunitet. Eftersom blåtunga sprids med svidknott och exponeringen för insekter ofta är olika för olika djur ger den typen av smittspridning inte ett heltäckande skydd på besättningsnivå. Utan vaccination finns därför i de flesta besättningar en stor andel djur som fortfarande är mottagliga för infektionen.
- Blåtunga serotyp 3 (BTV3) introducerades till Sverige i september 2024 och spred sig snabbt i södra Sverige. Smittspridningen minskade när vektorerna försvann under senhösten och vintern.
- När rapporten skrevs (15 juli 2025) hade årets smittspridning ännu inte börjat. Detta förväntas ske under sommaren och nå sin kulmen tidigt på hösten.
- Från utbrottets start till och med den 3 juli 2025 har totalt 888 svenska besättningar (får, get, nöt och exotiska idisslare) provtagits för BTV3, varav drygt 470 har bekräftats smittade.
- Djur som genomgått infektion med blåtungevirus utvecklar antikroppar som går att påvisa både i blod och mjölk. Det är hittills okänt hur stor andel av nötkreaturen i besättningar med fall av BTV3 som faktiskt smittas.
Text: Erika Chenais och Hedvig Stenberg, SVA