Forskning växer starkare i samverkan – och det har man tagit fasta på vid Hushållningssällskapet Sjuhärad försöksgård Rådde i Länghem. Här drivs fältförsök och studier i nära samarbete med lantbrukare, rådgivare, företag, forskare och myndigheter.
I den här artikeln ges en sammanställning av studierna samt delresultat från flera aktuella projekt inom vall, grovfoder och utfodring. En del projekt är i sluttampen medan andra är pågående eller under uppstart.
Utfodringsstudie till dräktiga dikor
Från installning fram till kalvning utfodrades dräktiga dikor med ensilage i Utfodringsstudie till dräktiga dikor med hundäxing/blålusern som stallfoder. Det visade sig att korna åt tre kilo mindre ts ensilage av hundäxing/blålusern jämfört med en traditionell blandvall. Den lägre konsumtionen minskade vallfoderkostnaden med 430 kronor per diko. Det lägre ts-intaget samt ett lägre energiinnehåll i ensilaget gjorde att dikorna inte ökade i hull under dräktigheten vilket annars är vanligt. Det var ingen skillnad på födelsevikt eller tillväxt hos kalvarna.
Bovaer ger påverkan på mjölkproduktion – Tidningen Husdjur
Höstetablering av vall i höstsäd
Fältförsök med Höstetablering av vall i höstsäd har visat att sådd i början på september fungerar väl med stor total vallavkastning, 7 000–14 000 kg ts/ha beroende på plats och år, samt i södra delen av Sverige även med god etablering av klöver. Lyckad höstetablering av klöver i vallen kräver dock anpassning; ju längre från söder mot mellersta Sverige, desto viktigare att inte så för sent och att skörda höstsäden som helsäd. Rödklövervall gav större ts-avkastning och högre andel klöver jämfört med vitklövervall i första skörd.
Utfodring av rörsvingel eller ängssvingel
Vid utfodring av rörsvingel eller ängssvingel till köttrastjur visade det sig att tjurarna åt mer ensilage av rörsvingel men hade ändå lägre slaktvikt trots att tjurarna i båda grupperna hade samma levandevikt vid slakt. Även om rörsvingel har en högre avkastning än ängssvingel var det mer ekonomiskt lönsamt att utfodra ängssvingel i de flesta väderscenarier på olika platser i Sverige. För Götalands skogsbygd var kött minus foder 500 kronor högre vid utfodring av ängssvingel än rörsvingel vid normal väderlek men 300 kronor lägre om det var ett år med torka då rörsvingel är mer torktålig än ängssvingel vilket påverkar grovfoderpriset.
Rörsvingel sticker ut med hög halt kumarsyra – Tidningen Husdjur
Biodiversitet i vallen
Biodiversitet i vallen är ett hett ämne med flera pågående projekt och fältförsök, där är vi nu med i tre olika. I DivGrass tittar vi bland annat på hur en ökad biodiversitet påverkar avkastningen av vall i flera europeiska länder. Projektet Betesvall i förändrat klimat fokuserar enbart på svenska förhållanden och förutom att titta på avkastning och överlevnad i betesvallen studeras även djurens produktion under betessäsongen. Projektet Mer produktiva och motståndskraftiga vallar genom ökad biologisk mångfald av växter undersöker upp till 30 arter/sorter i samma vallfröblandning. Forskning i de nordiska länderna visar att vallar som innehåller ett större antal arter kan vara mer produktiva, ha stabilare avkastning och vara mer motståndskraftiga mot ogräs och andra miljörelaterade påfrestningar.
Vallfröblandningar i framtiden
Vallfröblandningar för framtidens klimat i Sjuhärad, två vallfröblandningar med fyra nivåer kvävegödsling (0, 30, 60 eller 90 kg N/ha till varje delskörd) etablerades i maj 2023, utan insåningsgröda och skördades under etableringsåret med två vallskördar figur 1. Vallår I skördades vallförsöket med fem skördar, figur 2. I medel för vallskördarna var råproteinhalten 159–216 g/kg ts, högst i ledet 0 utan kvävegödsel med hög andel klöver. Syftet är att undersöka en intensiv torktålig vallfröblandning (hundäxing, rajsvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, timotej och rödklöver) jämfört med en mer standard vallfröblandning (timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs, röd- och vitklöver) står sig i ts-avkastning och näringsvärde.
Fokus på vall- och grovfoderförsök
Fokus i fältförsöksverksamheten på Rådde ligger mest på vall- och grovfoderförsök. Det sker fortlöpande sortprovning av arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, rajsvingel, rödklöver och vitklöver. Även odlingstekniska försök sker åt företag med undersökning av vallfröblandningar, skördesystem med fyra eller fem skördar samt vintertestning av nya sorter. Även fältförsök i spannmål, skogliga försök, enklare utfodringsförsök med gårdens djur eller vid behov införskaffade djur samt ett biogaslabb finns i verksamheten.
Tester med Zero-grazing
Vi ska testa Zero-grazing under svenska förhållanden med gräsarter och vallfröblandningar i intensivt skördesystem. Zero-grazing innebär skördeintervall vår-försommar med tre veckor mellan skördarna, sommar-höst med fyra veckor mellan skördarna. Zero-grazing betyder att färskt gräs skördas dagligen och utfodras på stall. Zerograzing används till exempel i Nederländerna och på Irland för att få en jämnare foderstat och högre utnyttjande av mark och djur. Det kan även användas som ett komplement vid perioder av regn eller andra säsongsbetonade händelser som minskar möjligheten att beta.
SustAinimal 2.0 och fältförsök
Rådde är också delaktiga i SLU centrumbildning SustAinimal 2.0. Där kommer vi att ha fältförsök med undersökning av när optimala tidpunkten är för sista skördetidpunkt för slåttervall på hösten. Under våren har vi etablerat rena gräs- och vallbaljväxtarter samt vallfröblandningar. Dessa skördar vi vid tre olika tidpunkter på hösten 2026. Här följer vi upp hur arternas ts-avkastning och utveckling påverkas av skördetidpunkten på hösten under 2027 och 2028.
Kristina Holmström, forskare/rådgivare, Hushållningssällskapet & Ola Hallin, försöksledare, Hushållningssällskapet
Leda till förändring
- Rådde värdesätter sina samarbetspartners och har flera kommande projekt och fältförsök. De sprider sina resultat effektivt och använder dessa direkt på gårdar samt publicerar resultat i lantbrukspress. Rådde deltar också i nationella och internationella konferenser. För besök, mer information eller nya projektidéer, kontakta gärna Rådde.