Användningen av fiberströ påverkade inte mjölkmängden, celltalet i tankmjölken, djurhälsan eller djurvälfärden. Fiberströet innehöll emellertid höga halter av bakterier, vilket gör det extra viktigt med goda hygienrutiner samt uppföljning av djurhälsan. Klövhälsan var bättre med lägre förekomst av klövanmärkningar totalt, klöveksem och klövsulesår på fiberströgårdarna. Metanavgången från flytgödselbehållaren kan bli högre vid användning av fiberströ i stallet.
Vi jämförde 17 gårdar som använde fiberströ med 17 gårdar som använde såg-/kutterspån i liggbås för mjölkkor. Gårdarna var placerade i hela landet och de som använde fiberströ hade gjort det mellan ett och åtta år.
Använde skruvpress
Fiberströgårdarna hade större besättningar, i medeltal cirka 400 jämfört med cirka 260 mjölkkor, och mjölkproduktionen var något lägre, 11 000 kg ECM jämfört med 11 400 kg ECM. Samtliga fiberströgårdar använde en skruvpress för att separera gödseln och de flesta gårdarna körde in fiberströet till liggbåsen direkt utan lagring.
Vid två tillfällen under en stallperiod tog vi prover på oanvänt strömedel, från liggbåsen och från tankmjölken. Eurofins analyserade proverna genom bakteriologisk odling. Vi analyserade totalantalet bakterier, termoresistenta bakterier, klostridiesporer, Bacillus cereus, koliforma bakterier och E.coli-bakterier. Förekomsten av termoresistenta bakterier, klostridiesporer och B. cereus kan framför allt påverka mjölkvaliteten.
Resultaten visade att förekomsten av bakterier var mycket högre i oanvänt fiberströ än i såg-/kutterspån (se figur 1 nedan).
I proverna från liggbåsen hade antal bakterier ökat för båda grupperna och var fortfarande högre med användning av fiberströ än med såg-/kutterspån. I tankmjölken var det signifikant högre antal av termoresistenta bakterier och E.coli-bakterier med fiberströ men ingen statistisk säkerställd skillnad för övriga analyser.
Analyserade med PCR-teknik
Med PCR-teknik analyserade vi 15 olika mastitbakterier. I oanvänt strömedel var det högre förekomst av sex mastitbakterier med fiberströ, exempelvis E.coli. Strömedel från liggbåsen hade generellt högre förekomst av mastitbakterier både för fiberströ och för såg-/kutterspån och tre olika mastitbakterier hade högre förekomst med fiberströ respektive med såg-/kutterspån. I tankmjölken var förekomsten mycket lägre och det fanns inga statistiskt säkra skillnader mellan fiberströ och såg-/kutterspån.
I en labb-studie hämtade vi fiberströ från två gårdar som trumkomposterade materialet. Jämförelsen visade att antalet koliforma bakterier och E.coli-bakterier reducerades vid komposteringen. Att kompostering av materialet ger lägre antal koliforma bakterier och E.coli-bakterier har man även visat i Kanada och USA. Vi testade även att tillsätta kalk och fick bra effekt på samtliga bakterier.
Högre celltal hos fiberströgårdarna
Celltal, mjölkmängd och djurhälsa utvärderades för en stallperiod med uppgifter från Kokontrollen men visade inga statistiskt säkra skillnader. Medelvärdet för celltalen var något högre för fiberströgårdarna än för gårdarna som använde såg-/kutterspån. Även förekomsten av mastiter var något högre för fiberströgårdarna men skillnaden var inte statistiskt belagd.
Gårdarna som använde fiberströ hade bättre klövhälsa enligt rapporterade klövsjukdomar. Andel klövanmärkningar totalt, lindrigt klöveksem och klövsulesår var signifikant lägre. Även för en del andra klövsjukdomar var medelvärdet något lägre på fiberströgårdarna. Mer strömedel i liggbåsen och torrare gångar kan vara förklaringen.
Bedömningar av djurvälfärden via ”Fråga kon” visade inte några statistiskt säkra skillnader mellan fiberströ och såg-/kutterspån. Liggbåsen var i genomsnitt lika stora på gårdarna i de båda grupperna. Det var ingen skillnad i kornas renhet mellan fiberströ och såg-/kutterspån. Det var inte heller någon skillnad i andel hasskador.
Ökade metanavgången
Metanavgången från flytgödselbehållaren studerades i en annan labb-studie. Tillsammans med HS i Halland och institutionen för molekylära vetenskaper, SLU, jämförde vi olika strömedel genom inkubering i 500 ml flaskor vid 20oC under 189 dagar.
Flaskorna fylldes med nötgödsel blandat med normal mängd strömedel. Användning av fiberströ ökade metanavgången från flytgödsel jämfört med användning av halm eller såg-/kutterspån (se figur 2 nedan).
Vid lagring under lång tid kan fiberströ ge markant större metanavgång. En förklaring till att inblandning av fiberströ ger högre metanproduktion kan vara att kolhydraterna i fiberströ har ”förbehandlats” i kornas matsmältningssystem.
Viktigt med hygienisk hänsyn
Sammanfattningsvis visar resultaten att fiberströ kan vara ett intressant alternativ till andra strömaterial för mjölkkor beroende på gårdens förutsättningar. På grund av den höga nivån av bakterier i fiberströ är det viktigt att det tas hygienisk hänsyn vid hantering av fiberströ, skötsel av liggbås och i samband med mjölkning samt noggrann övervakning av djurhälsan.
Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, och genomfördes i samarbete mellan SLU (Knut-Håkan Jeppsson och Madeleine Magnusson), HS i Halland (Sara Bergström Nilsson) och Växa Sverige (Lisa Ekman och Louise Winblad von Walter). I projektgruppen ingick också Håkan Landin (Agria Djurförsäkring) och Christer Bergsten (professor emeritus SLU).
Text: Knut-Håkan Jeppsson och Madeleine Magnusson, forskare vid institutionen för biosystem och teknologi, SLU