Hälta kan beskrivas som en förändring av det normala rörelsemönstret, som uppkommer till följd av att ett djur försöker avlasta ett eller flera ben som gör ont medan det går eller springer. Hos mjölkkor är den vanligaste orsaken till hälta olika typer av klövsjukdomar, som till exempel klövsulesår och digital dermatit.
Förutom att de orsakar smärta och lidande, är klövsjukdomar kopplade till stora ekonomiska förluster. Internationella studier har visat att över 20 procent av våra mjölkkor i genomsnitt är drabbade av hälta. Variationen mellan olika länder och gårdar är stor. I Sverige är i genomsnitt 5 procent drabbade. Det kan vara svårt och tidskrävande att upptäcka hältor, vilket ofta leder till att halta djur missas och behandling försenas. Speciellt utmanande är det att upptäcka en hälta när den är lindrig. Det är dock viktigt att upptäcka och behandla hältor så tidigt som möjligt. Detta eftersom man då minskar risken för ett utdraget sjukdomsförlopp.
Rena golv ger mindre hälta hos mjölkkor – Tidningen Husdjur
Stort forskningsprojekt om rörelsemönster
Idag saknar vi fullständiga kunskaper om hur hälta yttrar sig hos kor. Det är därför forskare vid SLU just nu genomför ett stort forskningsprojekt. Kors rörelsemönster vid olika typer av hälta kartläggs i detalj. I den första delstudien utrustades unga, friska kor med elva små, lätta sensorer. Dessa registrerar acceleration och rotation av olika kroppssegment med hög noggrannhet. Varje kos rörelsemönster registrerades i skritt, före och efter att en mild till måttlig, övergående bakbenshälta inducerats genom ett ökat tryck mot sula eller klövspalt.
Anledningen till att man valde att inducera hältor experimentellt är att detta ger möjligheten att studera subtila förändringar som uppkommer vid en låggradig, ”standardiserad” hälta, där man säkert vet vilket som är det halta benet. Dessa kunskaper är viktiga att ha med sig innan man går vidare till att studera ”spontant” uppkomna, så kallade kliniska hältor. Studien visade att avlastandet av det halta bakbenet bland annat resulterade i ökad asymmetri av huvudets, mankens, ryggens och bäckenets upp och ned-rörelse, samt förändringar i tidsförloppet mellan de olika klövarnas isättningar.
Studien kan läsas i sin helhet här: Kinematic changes in dairy cows with induced hindlimb lameness
Inom forskningsprojektet har man även studerat rörelsemönstret vid inducerad frambenshälta. Frambenshälta är inte lika vanligt som bakbenshälta, men förväntas ge upphov till ett annat rörelsemönster. För att kunna få en effektiv hältdetektion är det därför viktigt att beskriva specifika förändringar som ses vid både fram- respektive bakbenshälta. Preliminära resultat från studien med experimentellt inducerad frambenshälta visar att lindrig frambenshälta, som förväntat, delvis ger upphov till andra förändringar i rörelsemönstret än bakbenshälta. Bland annat såg man att ryggens rörelse inte förändrades lika tydligt som vid bakbenshälta, och att koordineringen mellan klövarnas isättningar såg annorlunda ut.
Klinisk hälta studeras
I nästa steg av projektet studerades klinisk hälta, och återigen studerades fram- och bakbenshälta separat i två olika studier. I dessa studier mättes rörelsemönstret hos kor i samband med att hältan upptäcktes. Mätningen gjordes ytterligare en gång efter att hältan behandlats och förbättrats. På så sätt kunde mätvärden från halta och ohalta kor jämföras på liknande sätt som i de föregående studierna.
Vid klinisk hälta kan man misstänka mer variation mellan olika individers rörelsemönster. Detta eftersom det till exempel är vanligt att kor är halta på mer än ett ben samtidigt. Dessutom kan lokalisationen av hältans orsak variera, vilket också skulle kunna ge upphov till olika typer av förändringar i rörelsemönstret. Analyser av data från dessa studier pågår fortfarande, men preliminärt verkar det som att många av fynden från studierna av inducerad hälta kommer att kunna bekräftas, det vill säga att många av de parametrar som studerats verkar kunna fungera som indikatorer på hälta även i mer verkliga situationer.
Gårdar bättre på bandage vid behandling av klövsjukdom – Tidningen Husdjur
Denna forskning har givit nya och viktiga kunskaper som kommer att kunna bidra till att hältor hos kor kan upptäckas tidigare. Det kan bidra till både ökad djurvälfärd och minskade ekonomiska förluster. På sikt är förhoppningen att kunna utveckla kamerabaserade datorseendesystem. Dessa kan övervaka kors rörelsemönster i lösdriften och upptäcka hältor i ett mycket tidigt skede. De detaljerade kunskaperna som forskningen gett kan även användas för att utveckla vår förmåga att visuellt bedöma rörelsemönstret och upptäcka lindriga hältor hos kor.
Text av Anna Leclercq, institutionen för husdjurens biovetenskaper, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Rörelsemätning av en ko, som skrittar på rakt spår i en inhägnad mätgång. Kon är utrustad med 11 stycken små sensorer, som registrerar rörelsen av olika kroppsdelar. Foto: Anna Leclercq