Förklaringen tror de ligger i strukturer i cellväggarna som finns i ligninfraktionen, närmare bestämt kumarsyra. Rörsvingel har flera fördelar, den har bra avkastning per hektar, god återväxt, god övervintring och är mer torktålig, än de vanliga gräsarterna.
Direkt efter sådd kan den tyckas ta lång tid på sig eftersom den prioriterar att anlägga rotsystemet. Det gör att den sen klarar både torka och översvämningar bättre än ängssvingel, timotej och rajgräs. Rörsvingel konkurrerar samtidigt ut andra arter och tar över med tiden.
Tre utfodringsförsök till mjölkkor
Forskarna gjorde tre utfodringsförsök till mjölkkor. De jämförde renbestånd av rörsvingel med timotej i två försök och i ett tredje försök jämförde de rörsvingel med både timotej och ängssvingel.
Där har de funnit att komponenter i ligninfraktionen, kumarsyra och ferrulinsyra är högre i rörsvingel än timotej, trots att timotej har mer NDF-fiber än rörsvingel. Samtidigt ser forskarna att kumarsyran påverkar fodereffektiviteten negativt, desto mer kumarsyra ju lägre mjölkproduktion per kilo torrsubstansintag.
Innehållet av lignin var bara 14–35 gram per kilo torrsubstans (1,4 till 3,5 procent) i ensilagen i försöken, som hade normala smältbarheter (69 till 84 procent). Rörsvingel innehöll 3,5 till 7 gram kumarsyra per kilo torrsubstans, medan timotej innehöll hälften, 2 till 3 gram kumarsyra per kilo torrsubstans i försöken. Den totala konsumtionen av kumarsyra varierade mellan 10 och 35 gram per dag. Det motsvarar 0,5 till 2 gram per kilo torrsubstans av det totala foderintaget.
Jämförelse av ensilage från rörsvingel och timotej
I ett av utfodringsförsöken jämfördes ensilage från förstaskörden av rörsvingel och timotej till mjölkkor: I fullfoderblandning med 50 procent ensilage och 50 procent kraftfoder mjölkade korna 1,8 kilo mindre energikorrigerad mjölk (ECM), när de fick rörsvingelensilage (34,1 kilo ECM) jämfört med timotejensilage (35,9 kilo ECM), trots att foderintaget var lika. Den kompletterande studien med baggar kunde visa att både smältbarheten på NDF-fiber och mikroorganismernas tillväxt i vommen var lägre med rörsvingel jämfört med timotej, som kan förklara varför timotej gav mer mjölk i försöket med mjölkkorna.
I ett annat försök jämfördes andraskörd av rörsvingel och timotej. Gräsen var skördade vid två olika tidpunkter. Rörsvingeln skördades 27 juni (32 dagar efter förstaskörd) och 8 juli (45 dagar efter förstaskörd). Timotejen var skördad 8 och 25 juli (45 respektive 60 dagar efter förstaskörd). Foderstaterna bestod av 46 procent ensilage, 46 procent kraftfoder, 7,6 procent betfor och 0,4 procent salt.
Högre mjölkproduktion än väntat
Med de tidiga andraskördarna blev mjölkproduktionen 4,1 kg ECM lägre i foderstaten med rörsvingel (33,5 kilo ECM) än foderstaten med timotej (37,6 kilo ECM). Det var ingen statistisk skillnad i mjölkproduktionen mellan foderstaterna med de sena andraskördarna av rörsvingel och timotej (34,2 respektive 34,8 kg ECM). Mjölkproduktionen skiljde inte signifikant för foderstater med rörsvingel skördad 32 eller 45 dagar efter förstaskörden, inte heller för foderstater med timotej skördad 45 eller 60 dagar efter första skörden.
Det som stack ut var att den sena timotejfoderstaten resulterade i högre mjölkproduktion än väntat i förhållande till konsumtionen och energiintaget.
I ett tredje försök jämfördes rörsvingel med ängssvingel och timotej. Grovfodret i foderstaterna bestod av 40 procent (på torrsubstansbasis) av förstaskörd, alla gräsen skördades 6 juni i bladflaggbladstadiet, och 60 procent av andraskörd då gräsen var i blad-nod-flaggbladsstadiet (rörsvingel 9 juli, ängssvingel 11 juli och timotej 21 juli).
Foderstaterna balanserades så att NDF-koncentrationen var lika. Grovfoder-kraftfoderförhållandet var 48:52 för foderstater med rörsvingel och ängssvingel, medan förhållandet var 43:57 för timotej. Foderstaten med rörsvingel resulterade i 41 kilo ECM, ängssvingel 44 kilo ECM och timotej 45 kilo ECM. Kumarsyra analyserades på ett annat laboratorium än de andra två försöken, och verkar inte vara jämförbara.
Intressant att komplettera försök
Observera att alla försöken var så kallade kontinuerliga försök, en ko fick en foderstat (behandling) per försök. I den statistiska modellen brukar man då ta hänsyn till kons mjölkproduktion vid försökets början. Men så var inte fallet i dessa publikationer. Det kan vara intressant att komplettera dessa försök med ett så kallat change-over-försök. Där får varje ko får gå igenom alla foderstaterna och kon då är sin egen kontroll i den statistiska modellen.
Dessa resultat kan vara förklaringen till varför rörsvingelhybrider kan ha minskat i popularitet. Rörsvinglar har definitivt en roll att spela i torrare områden. Om man vill prova eller är osäker, kan man sprida sina risker genom att använda sin vallfröblandning och blanda in ren rörsvingel på några av sina fält.
Maria Åkerlind, foderexpert Växa, avdelningen för Kunskap och utveckling inom hållbarhet och foder.
Källor:
Inspiration från Marcus Älmefur.
Murphy, Nyemad och Nadeau, 2017. Utvärdering av rörsvingel jämfört med timotej i utfodringsförsök. Vallkonferens 2017, SLU, Uppsala.
Nadeau, Sousa och Dahlström. Produktionsrespons hos mjölkkor utfodrade med ensilage av ängssvingel, rörsvingel eller timotej. Slutrapport till Nötkreatursstiftelsen Skaraborg, 11 sidor.
Nadeau, Sousa och Dahlström 2020. Skördetidens inverkan i andraskörd på fodervärdet hos rörsvingel och timotej till nötkreatur med baggar som modelldjur. Slutrapport till Nötkreatursstiftelsen Skaraborg
Sousa Murphy Hatfield Nadeau Hatfield 2020 Effect of early or very early harvest date of tall fescue and timothy on performance of dairy cows. Proceednings of the 28th EGF Helsinki 19-22 Oct 2020, vol 25:182-184 Meeting the future demands for grassland production
Sousa et al 2021 Effects of harvest date and grass species on silage wall components and laation performance of dairy cows J Dairy Sci 104:5391-5404. Effects of harvest date and grass species on silage cell wall components and lactation performance of dairy cows – ScienceDirect
Sousa et al 2023. Effect of grass species on cell wall components and milk production of dairy cows. Vallkonferens 2023, SLU, Uppsala Vallkonferens 2023
Sousa Murphy Hatfield Nadeau 2024. Effects of grass species and harvest date on cell wall components and feed efficiency of dairy cows. Animal 18:101256 Effects of grass species and harvest date on cell wall components and feed efficiency of dairy cows – ScienceDirect.