Så påverkas mjölkkor av bräckt vatten

Det är två och ett halvt år sedan Formas gav grönt ljus till en ny forskningsstudie om alternativa dricksvattenkällor för nötkreatur längs Östersjön. Studien är en viktig pusselbit eftersom det sedan tidigare saknas relevant forskning på området.

– Internationellt förekommer en del studier som utgått från saltrikt vatten. Men forskningen har varit lite spretig. Nu har vi en bra kontrollerad studie under svenska förhållanden, säger Anna Jansson, professor i djurfysiologi på SLU som är med och leder forskningsstudien.

Så påverkas mjölkkor av bräckt vatten

Efter intervjuer med lantbrukare och fältstudier med köttraskor presenterar nu studien preliminära resultat från den tredje delen i projektet: Hur mjölkkor påverkas i sin produktion av att dricka bräckt vatten.

Det sex veckor långa försöket på Lövsta gård, som genomfördes i början av 2024 i Uppsala, omfattar 18 mjölkkor i medelhög laktation där hälften är Holstein och den andra hälften SRB.

– Försöken visar att korna kan klara vatten med en såväl låg som hög salthalt utan att produktionen går ner, säger Lea Managos, doktorand på SLU med en master i husdjursvetenskap.

Den lägre salthalten som testats ligger på 4 gram salt per liter vatten och motsvarar vattnet i norra Östersjön. Den högre salthalten på 8 gram per liter motsvarar förhållandena för havsvattnet utanför Öland och Gotland.

Testerna visar i princip ingen effekt på mängden energikorrigerad mjölk, på mjölkfett eller mjölkprotein. Korna håller vikt och hull och deras intag av torrsubstans påverkas inte heller. Däremot får de en liten men mätbar minskning av mjölklaktos.

Förlängd andra laktation gav ingen minskad mjölkmängd – Tidningen Husdjur

Överskott av salt kommer ut med urin

Det som annars sticker ut är att korna i studien dricker mer när de bjuds salthaltigt vatten. Samtidigt visar korna en snabb tillvänjning av ett överskott av salt. Idisslande djur som får, getter, kor och kameler har egenskaper i njurarna som gör dem lämpade att klara av att dricka saltare vatten.

– Det är en fysiologisk påverkan i början. Men efter 14 dagar när vi mäter blodplasman har de anpassat sig, säger Lea Managos.

– När vi gjorde pilotstudien kunde vi med täta blod- och urinprover se att korna anpassat sig redan inom 48 timmar, säger Anna Jansson.

Överskottet av salt hos korna kommer i huvudsak ut med urin och mindre med träck.

Skiljer sig Holstein och SRB sig åt i studien?

– Det är ingen skillnad, säger Lea Managos.

Vad drar ni för slutsatser av resultaten?

– Vid tider av vattenbrist kan bräckt vatten i brunnar betraktas som en resurs såvida det inte är något annat i dem, säger Anna Jansson.

Samma gäller för Östersjön. Den kan vara en vara en potentiell vattenresurs för mjölkkor i framtiden. Fler frågor än hur salthalten påverkar behöver dock besvaras.

– Det krävs bredare forskningsgrupper när det gäller mikrobiologi och toxikologi i Östersjön, säger Lea Managos.

Nästa steg i forskningsstudien är att under sommaren genomföra fältstudier med dikor och kalvar på bete, där djuren har tillgång till vatten från Östersjön. Tidigare har intervjuer genomförts med lantbrukare som har kor på kustbete, där djuren dricker Östersjövatten.

Utöver dessa intervjuer kommer forskarna nu att gå vidare med provtagningar och analyser av både vatten och djur. Samtidigt kommer även lantbrukarnas erfarenheter att summeras

Sök andra artiklar om gårdar och forskning i Husdjurs E-tidningsarkiv