Mjölkproduktionen levererar näringsrika livsmedel men utgör samtidigt en betydande källa till utsläpp inom lantbruket. I svensk
mjölkproduktion kommer de största utsläppen främst från två källor: produktionen av foder och metan som bildas i våmmen under fodersmältningen.
Forskningen i korthet
1. Hävstångseffekt
Kor reser sig 10–15 gånger per dag och använder huvudet för att skapa en hävstångseffekt som lyfter bakdelen. Behovet av framåtrum i liggbås varierar mellan individer. Kor uppvisar olika rörelsemönster, inklusive atypiska rörelser som sidoutfall med huvudet eller att de kryper bakåt med frambenen vid begränsat utrymme.
2. Tredimensionellt
Med 3D-posestimering och artificiell intelligens kan kors rörelser registreras som tredimensionella modeller baserade på kroppspunkter. Tidsserier av dessa data gör det möjligt att automatiskt identifiera rörelsens start och slut samt mäta varaktighet och andra indikatorer, med hög överensstämmelse med manuella bedömningar.
3. Framåtrörelser
I försök med olika liggbåstyper kunde kor göra längre och rakare framåtrörelser med flexibla båselement jämfört med metallbågar. Kor med initialt begränsade rörelser förbättrades mest. Varaktighet visade sig inte ensamt fånga alla avvikande rörelser, vilket möjliggör mer detaljerad analys när flera indikatorer kombineras.
Samtidigt kan fodrets sammansättning påverka både mjölkproduktionen och mängden metan som bildas. Valet av foderråvaror och hur foderstaten är sammansatt kan därför spela en viktig roll för mjölkproduktionens klimatavtryck.
Utfodringen kan ha betydelse
Tidigare studier har visat att uppfödningen av rekryteringskvigor står för ungefär 20 procent av utsläppen av växthusgaser per kilo energikorrigerad mjölk (ECM) vid gårdsgrinden. Detta innebär att även utfodringen av kvigor kan ha betydelse för mjölkproduktionens totala klimatavtryck.
I min avhandling undersöktes hur foderstater baserade på råvaror med lågt klimatavtryck kan påverka utsläppen från svensk mjölkproduktion utan att försämra mjölkproduktionen eller tillväxten hos kvigorna.
Studien kombinerade utfodringsförsök med livscykelanalys för att analysera effekterna från djurnivå till gårds- och regional nivå.
I ett utfodringsförsök med högproducerande mjölkkor på Lantmännens framtidsgård Viken testades två pelleterade kraftfoderblandningar sammansatta av råvaror med lågt klimatavtryck. Den ena blandningen baserades främst på biprodukter från livsmedels- och foderindustrin, medan den andra baserades på råvaror som kan produceras i Sverige. Dessa jämfördes med ett kommersiellt tillgängligt kraftfoder. Kor som deltog i försöket utfodrades med gräs-klöverensilage som grovfoder.
Viktiga val av kraftfoder
Resultaten visade att båda kraftfoderblandningarna med lågt klimatavtryck minskade de växthusgasutsläpp som är kopplade till foderproduktionen. Valet av kraftfoderblandning påverkade varken foderintag, mjölkavkastning eller metanutsläpp från fodersmältningen hos korna. Det innebär att genom att välja kraftfoder med lågt klimatavtryck kan klimatavtrycket per kilo mjölk minska utan att produktionen påverkas negativt.
I ett annat försök studerades utfodring av dräktiga mjölkkvigor. Där jämfördes en foderstat baserad på enbart gräs-klöverensilage med en foderstat där hälften av grovfodret ersattes med helsädesensilage av vete. Resultaten visade att denna förändring varken påverkade foderintag, tillväxt eller metanutsläpp hos kvigorna.
Resultaten från utfodringsförsöken användes därefter i beräkningar av miljöpåverkan från en genomsnittlig högproducerande svensk mjölkbesättning. Beräkningarna (livscykelanalys; LCA) visade att användning av kraftfoder baserat på råvaror med lågt klimatavtryck kan minska de totala växthusgasutsläppen från mjölkproduktionen mellan 2 och 6 procent.
En kraftfoderblandning baserad på biprodukter minskade dessutom markanvändningen per kilo ECM med 4 procent. Däremot visade resultaten att en grovfoderblandning där gräs-klöverensilage delvis ersätts med helsädesensilage till rekryteringskvigorna kan öka klimatavtrycket, men minska markanvändningen.
Miljömål sammanfaller inte alltid
I ett sista steg användes resultaten från mjölkkoförsöket i en scenariomodellering av framtidens livsmedelssystem i Norrland. Analysen visade att olika produktionsstrategier leder till olika avvägningar mellan klimatavtryck, markanvändning, regional mjölkproduktion och beroende av importerat foder. Intensiva system kan ge lägre utsläpp per kilo mjölk, men är ofta mer beroende av inköpt foder, medan mer extensiva system kan minska importberoendet men samtidigt öka mjölkens klimatavtryck per kilo mjölk.
Sammanfattningsvis visar resultaten att foderstater baserade på råvaror med lågt klimatavtryck kan minska klimatavtrycket från svensk mjölkproduktion utan att försämra djurens avkastning eller tillväxt. Samtidigt visar studien att olika miljömål, såsom minskade utsläpp och minskad markanvändning, inte alltid sammanfaller.
För att utveckla hållbara utfodringsstrategier är det därför viktigt att analysera effekterna på flera systemnivåer – från den enskilda kon till hela livsmedelssystem.
Om forskningsstudien
Om Feed rations in dairy production and their climate footprint – linking experimental feed trials with life cycle assessment
Forskare: Markos Managos, Institutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet.
Handledare: Mikaela Lindberg och Sigrid Agenäs (SLU), Ulf Sonesson (RISE) och Cecilia Lindahl (Lantmännen Lantbruk).
Finansiering: Formas.
Projektet genomfördes inom kunskapscentrumet SustAinimal.
Markos Managos
Forskare vid Seydlitzlaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet