Mjölkproduktionen levererar näringsrika livsmedel men utgör samtidigt en betydande källa till utsläpp inom lantbruket. I svensk
mjölkproduktion kommer de största utsläppen främst från två källor: produktionen av foder och metan som bildas i våmmen under fodersmältningen.
Forskningen i korthet
1. Kan minska utsläpp
Val av foderråvaror med lågt klimatavtryck kan minska de växthusgasutsläpp som är kopplade till foderproduktionen utan att påverka mjölkavkastning eller metanutsläpp hos högproducerande mjölkkor.
2. Påverkade inte
Att ersätta hälften av gräs-klöverensilaget med helsädesensilage i foderstater till dräktiga kvigor påverkade varken foderintag, tillväxt eller metanutsläpp.
3. Bedöm på fler nivåer
När resultaten från utfodringsförsöken integrerades i en livscykelanalys visade det sig att kraftfoder baserat på råvaror med lågt klimatavtryck kan minska växthusgasutsläppen per kilo mjölk vid gårdsgrinden. Samtidigt kan olika foderstrategier påverka markanvändning och klimatavtryck på olika sätt, vilket visar att hållbarhetsbedömningar behöver göras på flera systemnivåer.
Samtidigt kan fodrets sammansättning påverka både mjölkproduktionen och mängden metan som bildas. Valet av foderråvaror och hur foderstaten är sammansatt kan därför spela en viktig roll för mjölkproduktionens klimatavtryck.
Utfodringen kan ha betydelse
Tidigare studier har visat att uppfödningen av rekryteringskvigor står för ungefär 20 procent av utsläppen av växthusgaser per kilo energikorrigerad mjölk (ECM) vid gårdsgrinden. Detta innebär att även utfodringen av kvigor kan ha betydelse för mjölkproduktionens totala klimatavtryck.
I min avhandling undersöktes hur foderstater baserade på råvaror med lågt klimatavtryck kan påverka utsläppen från svensk mjölkproduktion utan att försämra mjölkproduktionen eller tillväxten hos kvigorna.
Studien kombinerade utfodringsförsök med livscykelanalys för att analysera effekterna från djurnivå till gårds- och regional nivå.
I ett utfodringsförsök med högproducerande mjölkkor på Lantmännens framtidsgård Viken testades två pelleterade kraftfoderblandningar sammansatta av råvaror med lågt klimatavtryck. Den ena blandningen baserades främst på biprodukter från livsmedels- och foderindustrin, medan den andra baserades på råvaror som kan produceras i Sverige. Dessa jämfördes med ett kommersiellt tillgängligt kraftfoder. Kor som deltog i försöket utfodrades med gräs-klöverensilage som grovfoder.
Viktiga val av kraftfoder
Resultaten visade att båda kraftfoderblandningarna med lågt klimatavtryck minskade de växthusgasutsläpp som är kopplade till foderproduktionen. Valet av kraftfoderblandning påverkade varken foderintag, mjölkavkastning eller metanutsläpp från fodersmältningen hos korna. Det innebär att genom att välja kraftfoder med lågt klimatavtryck kan klimatavtrycket per kilo mjölk minska utan att produktionen påverkas negativt.
I ett annat försök studerades utfodring av dräktiga mjölkkvigor. Där jämfördes en foderstat baserad på enbart gräs-klöverensilage med en foderstat där hälften av grovfodret ersattes med helsädesensilage av vete. Resultaten visade att denna förändring varken påverkade foderintag, tillväxt eller metanutsläpp hos kvigorna.
Resultaten från utfodringsförsöken användes därefter i beräkningar av miljöpåverkan från en genomsnittlig högproducerande svensk mjölkbesättning. Beräkningarna (livscykelanalys; LCA) visade att användning av kraftfoder baserat på råvaror med lågt klimatavtryck kan minska de totala växthusgasutsläppen från mjölkproduktionen mellan 2 och 6 procent.
En kraftfoderblandning baserad på biprodukter minskade dessutom markanvändningen per kilo ECM med 4 procent. Däremot visade resultaten att en grovfoderblandning där gräs-klöverensilage delvis ersätts med helsädesensilage till rekryteringskvigorna kan öka klimatavtrycket, men minska markanvändningen.
Miljömål sammanfaller inte alltid
I ett sista steg användes resultaten från mjölkkoförsöket i en scenariomodellering av framtidens livsmedelssystem i Norrland. Analysen visade att olika produktionsstrategier leder till olika avvägningar mellan klimatavtryck, markanvändning, regional mjölkproduktion och beroende av importerat foder. Intensiva system kan ge lägre utsläpp per kilo mjölk, men är ofta mer beroende av inköpt foder, medan mer extensiva system kan minska importberoendet men samtidigt öka mjölkens klimatavtryck per kilo mjölk.
Sammanfattningsvis visar resultaten att foderstater baserade på råvaror med lågt klimatavtryck kan minska klimatavtrycket från svensk mjölkproduktion utan att försämra djurens avkastning eller tillväxt. Samtidigt visar studien att olika miljömål, såsom minskade utsläpp och minskad markanvändning, inte alltid sammanfaller.
För att utveckla hållbara utfodringsstrategier är det därför viktigt att analysera effekterna på flera systemnivåer – från den enskilda kon till hela livsmedelssystem.
Om forskningsstudien
Om Feed rations in dairy production and their climate footprint – linking experimental feed trials with life cycle assessment
Forskare: Markos Managos, Institutionen för husdjurens biovetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet.
Handledare: Mikaela Lindberg och Sigrid Agenäs (SLU), Ulf Sonesson (RISE) och Cecilia Lindahl (Lantmännen Lantbruk).
Finansiering: Formas.
Projektet genomfördes inom kunskapscentrumet SustAinimal.
Markos Managos
Forskare vid Seydlitzlaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet