Kor interagerar dagligen med varandra, och deras sociala kontakter hjälper till att hålla ordning i gruppen genom att skapa en viss rangordning. Relationerna påverkar också hur djuren mår, deras hälsa och till och med hur mycket mjölk de producerar.
Forskningen i korthet
1. Vissa kor är mer sociala
Kor interagerar inte slumpmässigt, det finns variationer i hur mycket kontakt individerna har med varandra. Med hjälp av kornas position i ladugården har man sett att vissa kor har mer kontakter än andra medan vissa kor håller sig mer för sig själva. Faktorer som laktationsstadium, hälsostatus och laktationsnummer verkar spela roll för hur social en ko är.
2. Sociala interaktioner påverkar
Kor påverkar varandras mjölkproduktion genom sociala interaktioner. Vissa kor kan minska eller öka mjölkproduktionen hos de kor som står bredvid dem under mjölkning. Stress eller socialt stöd från gruppkamrater verkar spela en roll och den totala effekten kan vara flera kilo mjölk per månad.
3. Möjligheter för avel
Teknik öppnar nya möjligheter för avel i framtiden. Med positioneringssystem, mjölkningsinformation och i framtiden även kameror, kan vi samla in detaljerade data om hur kor interagerar. Denna data kan öppna möjligheten att avla på kor som både producerar bra och skapar positiva sociala miljöer i ladugården.
Vissa beteenden är positiva, till exempel när kor putsar varandra eller väljer att stå nära vissa individer. Sådana handlingar stärker banden och verkar ha en lugnande effekt. Men det finns även negativa interaktioner, som när en ko blir bortmotad från foderbordet eller hindras från att gå in i mjölkningsroboten. Dessa situationer kan skapa stress och påverka både produktion och djurvälfärd.
Styrs av gener
En intressant aspekt är att en kos sätt att bete sig mot andra delvis styrs av gener. Om en individs beteende påverkar hur andra presterar kallas det för en indirekt genetisk effekt (IGE). Det här öppnar upp för möjligheten att avla på djur som inte bara är produktiva i sig, utan också bidrar till att deras grupp fungerar bättre tillsammans.
Forskning på IGE har redan gjorts på andra djurarter i mindre grupper, men vi har fortfarande mycket att lära om hur detta fungerar hos mjölkkor i stora besättningar. Det kräver att vi i ett första steg kan kartlägga vilka kor som umgås med varandra och hur deras interaktioner ser ut.
Med hjälp av ny teknik, som automatiska positioneringssystem och sensorer, har man nu möjlighet att samla in detaljerade beteendedata från kor i ladugården. I en ny avhandling vid SLU har rörelsemönster och mjölkningsdata från två stora mjölkgårdar, med omkring 200 kor vardera, analyserats för att bättre förstå kornas beteende.
Går in sist i mjölkgropen
Den första delen i avhandlingen fokuserade på i vilken ordning korna gick in i mjölkgropen. Det visade sig att detta inte var slumpmässigt. Förstakalvare och kor tidigt i sin laktation gick in först, medan äldre kor och de i slutet av laktationen tenderade att gå in sist till mjölkning. Det är även de kor som har högre risk att få mastit, vilket är intressant information om man vill titta vidare på smittspridning vid mjölkning.
Den andra delen undersökte om det spelar någon roll vilka kor som står bredvid varandra under mjölkningen. Detta gjordes genom att använda mjölkningsdata från mjölkgropen på en av gårdarna för att se vilken ko som stod bredvid vem under mjölkning.
Resultatet visade att vissa kor påverkar sina mjölkningsgrannars mjölkmängd, antingen positivt eller negativt. En ko kunde påverka sina gruppkamraters dagliga mjölkproduktion negativt med mer än ett kilo mjölk i genomsnitt.
Kan stressa sina grannar
I detta fall är teorin att vissa kor kan göra sina grannar stressade under mjölkningen. Det kan i sin tur fördröja utdrivningen av mjölken, vilket leder till att mer mjölk blir kvar i juvret och att den totala mjölkmängden minskar.
Men det fanns också kor som verkade ha en positiv inverkan på sina grannar, med upp till 0,85 kilo mer daglig mjölkmängd i snitt.
Det tyder på att vissa kor kanske fungerar mer som ett socialt stöd i gruppen. De kan till exempel bidra till att lugna redan nervösa kor under mjölkningen.
För att sätta detta i perspektiv: Om en besättning mjölkar två gånger om dagen kan en ko stå bredvid totalt fyra andra individer vid mjölkningen under en dag. Om en ko då har en effekt av 0,5 kilo extra daglig mjölkmängd för individen bredvid, kan det ge ett tillskott på 60 kilo mjölk under en månad.
Hade negativ påverkan
I en grupp visade det sig också att högproducerande kor hade en mer negativ effekt på korna bredvid. Vilket tyder på att det kan finnas ett negativt samband med hur bra en ko producerar själv och hur bra den gynnar gruppkamraternas mjölkmängd. Däremot fanns det en spridning mellan individer även här, med individuella kor som både producerar bra själva och gynnar sina grannars mjölkmängd. Det öppnar upp för möjligheten att kunna göra genetiska framsteg i framtiden.
I den tredje studien användes ett positioneringssystem för att registrera var varje ko befann sig i ladugården, varje sekund. Genom att analysera vilka kor som befann sig nära varandra kunde man avgöra vilka individer som hade regelbunden social kontakt. Var möten skedde, till exempel vid foderbordet eller vid liggbåsen, påverkade hur många kontakter en ko hade. Vissa kor höll sig för sig själva, medan andra sökte sig till många olika individer. Faktorer som laktationsstadium, hälsostatus och laktationsnummer verkade spela roll för hur social en ko var.
Sociala kontakter viktiga
Den sista delen av avhandlingen använde simuleringar för att undersöka vilken typ av data vi behöver samla in ifall vi vill kunna ta med sociala egenskaper i avelsprogrammet i framtiden. Resultaten visade att både mängden sociala kontakter och intensiteten i interaktionerna är viktiga för att kunna skapa tillförlitliga avelsvärden. Det är också avgörande att veta vem som gör vad i interaktionen, alltså vilken ko som utför beteendet i interaktionen och vilken ko som är mottagare. Här skulle kamerateknik kunna bli ett värdefullt komplement till dagens system.
För att kunna inkludera sociala egenskaper i framtidens avelsarbete behöver vi fortsätta samla in data från fler gårdar och koppla samman den med genetisk information. Genom att förstå hur kornas sociala liv påverkar både varandra och mjölkproduktionen, kan vi ta ytterligare steg mot en mer hållbar och djurvänlig mjölkproduktion. Kanske kan vi i framtiden till och med avla fram kor som är både produktiva och goda vänner.
Om forskningsprojektet Utsikter för att inkludera indirekta genetiska effekter i avelsprogram för mjölkkor
Syfte: Att studera sociala beteenden hos kor med hjälp av sensorer och mjölkningsdata. Samt att undersöka möjligheten för att kunna avla för sociala effekter i framtiden. Avhandlingen utgör en del av projektet ”Digital precisionsavel – ökad välfärd och produktion hos mjölkkor” som drivits av Lars Rönnegård, Sveriges lantbruksuniversitet. Finansierat av Formas och Kjell och Märta Beijers stiftelse.
Ida Hansson
Genetiker på Växa