I studien analyserades data från sex tidigare försök utförda vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara, där vallensilage behandlat med olika typer av tillsatsmedel jämfördes med obehandlat ensilage.
Beräkningarna omfattade både klimatavtryck och foderkostnad i en foderstat till en mjölkko som producerar 40 kilo mjölk per dag.
När ensileringen fungerar dåligt ökar torrsubstansförlusterna (ts-förlusterna), samtidigt som mer energi och protein går förlorade. Förlusterna påverkar både klimat och ekonomi negativt. Det är alltid förluster i form av koldioxid under ensileringsprocessen då kolhydrater fermenteras till etanol- och ättiksyrabildning, även under goda förhållanden. Under mindre gynnsamma förhållanden ökar dessa ts-förluster vilket kan resultera i klostridiejäsning. Det innebär ökade utsläpp och sämre fodervärde som ofta behöver kompenseras med mer kraftfoder.
Hur proteinet påverkas när ensileringen fungerar dåligt har vi inte kunnat studera i denna studie. Då hade det behövts ytterligare analyser eller ännu hellre utfodringsförsök och det gjordes inte när de försök som ligger till grund för rapporten gjordes.
Syrapreparaten gav lägst kostnader
När resultaten från samtliga studier vägdes samman syns att klimatavtryck och foderkostnad drar åt samma håll. Det innebär att de förluster som sker vid ensileringen påverkar både ekonomi och klimat negativt. Av de tre olika tillsatsmedlen gav syrapreparaten lägst totalt klimatavtryck och lägst foderkostnad vid jämförelse med ensilage utan tillsatsmedel. Se tabellen.
Det intressanta är att syrapreparaten trots sitt eget högre klimatavtryck ändå gav lägre total klimatpåverkan. Förklaringen är att de minskade förlusterna i ensilaget så mycket att nettot blev positivt. Syrornas korrosiva egenskaper på maskiner är inte med i beräkningarna eftersom den är svår att beräkna men ska tas med i beaktande vid val av tillsatsmedel.
Skillnaderna mellan försöken var stora. De högsta kostnaderna och största förlusterna sågs i försök med låg ts-halt och hög klöverandel. Där blev också effekten av tillsatsmedel tydligast.
I studier med blöta ensilage gav kontrollensilaget mycket stora förluster och högt klimatavtryck medan syrabaserade tillsatsmedel nästan halverade emissionsförlusterna jämfört med kontrollen.
.
Ojämna resultat med bakteriella tillsatsmedel
Tillsatsmedel med bakterier gav däremot mer varierande resultat. I vissa försök förbättrades ensilaget, medan effekten i andra försök var liten. Saltbaserade tillsatsmedel gav ofta bättre stabilitet och lägre förluster än kontrollen, men klimatvinsten åts i flera fall upp av tillsatsmedlets eget klimatavtryck.
Beräkningarna visar att det var stor skillnad mellan de olika försöken i foderkostnad och att ensilagekvaliteten påverkar hela foderstaten. När grovfodret håller hög kvalitet kan behovet av inköpt kraftfoder minska. Rapporten visar samtidigt på att valet av kraftfoder spelar stor roll. Ett dyrare foder med högre proteinkvalitet kunde i vissa fall ge lägre total foderkostnad eftersom kraftfodergivan kunde sänkas. ●
Text: Kristina Holmström Forskare på SLU, Dan-Axel Danielsson Projektledare på SLU