Lantbrukare får ofta höra att kornas storlek har betydelse för mjölkmängden. Men för att ta reda på om det stämmer har Christian Bengtsson, projektledare på Viking Genetics, genomfört en studie.
Underlaget till studien bygger på data från sammanlagt 7 750 kor med fullständiga laktationer, varav 3 536 är holstein, 2 514 nordisk röd boskap och 1 700 jersey.
För att undersöka sambandet användes Cfit, ett system där 3D-kameror registrerar kornas foderintag. Samma kameror kan också användas för att skatta kornas kroppsvikt, vilket i denna studie kopplades till mjölkavkastningen. Produktionsdata från 305-dagarsavkastningar användes och för att jämföra produktion och vikt användes medelvikten under de första 305 dagarna av laktationen.
– Överlag vi att i första laktationen var det fördel att vara större. Men i senare laktationer planade det ut för röda medan sambandet blev negativt för jersey och något negativt för holstein, säger Christian Bengtsson.
En slutsats från studien tycker Christian Bengtsson är vikten av att kvigorna är tillräckligt utvecklade inför första kalvningen. Då behöver de inte lägga mycket energi på tillväxt, utan kan i stället producera mjölk.
LÄS MER: 3D-teknik visar hur kor egentligen reser sig
Resultat för de olika raserna
Holstein
Tyngre kvigor producerade lite mer i första laktationen, cirka 5 kilo fett och protein mer under laktationen sammanlagt per 100 kilo högre medelvikt. Under andra, tredje och fjärde laktationen är det lättare kor som producerar mer. I andra laktationen minskade produktionen med 5 kilo fett och protein per 100 kilo högre medelvikt. I tredje laktationen minskade produktionen med 9 kilo fett och protein. I den fjärde laktationen minskade produktionen med 7 kilo fett och protein.
Jersey
I första laktationen producerade kvigorna 84 kilo fett och protein mer per 100 kilo högre medelvikt. I andra laktationen var det cirka 13 kilo fett och protein per 100 kilo högre medelvikt. I den tredje laktationen producerade lättare kor cirka 9 kilo mer fett och protein per 100 kilo lägre medelvikt. I den fjärde laktationen var motsvarande skillnad cirka 37 kilo, vilket innebär att lättare kor presterar bättre i senare laktationer. De stora skillnaderna mellan laktationerna säger Christian Bengtsson är unikt.
– Det beror på att jerseykor tar längre tid på sig att nå den optimala vikten. Hon är definitivt en unik ras, säger han.
Nordisk röd boskap
Liksom holstein och jersey visar nordisk röd boskap en högre produktion för tyngre kvigor i första laktationen. En ökning med 13 kilo fett och protein per 100 kilo medelkroppsvikt kan betyda att dessa kor behöver fortsätta att växa under första laktationen och därmed producerar mindre mjölk, enligt Christian Bengtsson. Sambandet mellan produktion och genomsnittlig kroppsvikt under andra, tredje och fjärde laktationen är svagt. Under andra laktationen ökade produktionen med 1 kilo fett och protein per 100 kilo extra medelvikt. Under tredje laktationen minskade produktionen med 5 kilo fett och protein per 100 kilo medelvikt. Under fjärde laktationen ökade produktionen med 5 kilo fett och protein per 100 kilo medelkroppsvikt.