– Det här projektet har gett oss mycket idéer och kunskap, sa Magnus Carlman, Orraryds gård och Ingelstad Agri, som han driver med sin bror och Martin Lindeqvist, som också var på plats.
De har idag två stall med robotmjölkning och grop. Ett mål har varit att ha lite teknik som kan krångla. För att klara det nya stallet utifrån de kriterier på lönsamhet som Jordbruksverket satt upp har de fått ge avkall på en del saker. Till exempel har stallet oisolerat tak och inga väggar längs långsidorna, där det är foderkrubbor. De har haft fokus på bra lösningar för sinkor och vid kalvning.
– Det fanns till exempel inte utrymme att framtidssäkra gropen, sa Rebecka Asplund, byggrådgivare på Växa Sverige och syftade på att mjölkgropen med 2×12 platser behöver förlängas vid en eventuell utökning.
Hon var tillsammans med övriga gruppmedlemmar mycket nöjd med att ha kommit under 50 000 kronor per koplats. De har bland annat hållit igen på byggytan, som serviceutrymmena ska begagnade byggbodar användas.
De tävlande har haft ett år på sig att utforma sina stallar. Jordbruksverket har ställt tuffa krav på att komma ner i investeringskostnad samtidigt som stallarna skulle erbjuda god djurmiljö och hållbar produktion. För mjölkkostallen skulle investeringskostnaden ner i 50 000 kronor per koplats inklusive kalvar och sinkor. Dessutom skulle 10 procents vinstmarginal uppnås, en avskrivningstid på 15 år klaras och möjliggöra en lön inklusive sociala avgifter på 400 000 kronor.
De tävlande hade med sig flera olika kompetenser i arbetsgrupperna, som rådgivare inom bygg, produktion och ekonomi och lantbrukare. Flera grupper lyfte att just detta samarbete varit mycket givande. Projekten byggde på stallösningar som lantbrukarna skulle kunna tänka sig att bygga, en del färdiga att dra igång snarast och andra mer lösa framtidsplaner.
– Det här är ett kompetensutvecklingsprojekt och målet är att öka livsmedelsproduktionen och det kräver bra stallar, sa Jonas Fjertorp, utvecklingsstrateg på Jordbruksverket.
Produktionsinriktningarna som deltog var:
- Mjölkkor, två tävlingsbidrag med 545 respektive 632 årskor.
- Dikor, två tävlingsbidrag 120 respektive 279 dikor.
- Slaktungnöt, två tävlingsbidrag med 272 ungnöt av tung köttras respektive en gård med inköp av 490 mjölkraskalvar per år.
- Lamm, lammproduktion med 300 tackor
- Smågrisar, två tävlingsbidrag med 400 respektiva 800 suggplatser.
- Slaktgrisar, stall med 4 992 slaktgrisplatser.
Det går att läsa mer tävlingskriterier och om samtliga tävlingsbidrag på Jordbruksverkets webb: http://www.jordbruksverket.se/smartastall.
Mer också i kommande nummer av Husdjur. I Husdjur nr 2 fanns ritningar över de båda mjölkkostallarna med.
Ann Christin Olsson
Växa Sveriges projektgrupp som jobbade med mjölkkostallet.