I Husdjurs printtidning hänvisas av utrymmesskäl till webben för länkar och källor till de studier som refereras till på forskningssidorna. Nyare artiklar har länkarna direkt i de artiklar som publiceras på webben. För äldre artiklar återfinns källhänvisningarna i listan nedan.
Källor Husdjur 5 2022
Bättre ekonomi behöver inte fresta på miljön
Information: Helena Hansson, SLU, helena.hansson@slu.se
Sprinklers lindrar mer än skugga
Information: Maria Åkerlind, foderexpert Växa, maria.akerlind@vxa.se
Källor:
- Stone, 2021.Heat abatement options for pastured dairy cattle. S115. Session: Managing heat stress in a warmer planet. ADSA conference.
- Becker & Stone, 2020. Review Heat abatement strategies to reduce negative effects of heat stress of dairy cows. Journal of Dairy Science 103:9667-9675.
- Schütz et al, 2010. The amount of shade influences on the behaviour and physiology of dairy cattle. Journal of Dairy Science 93:125-133
Ökad kunskap om antikroppar efter BRSV
Information: Jari Siltenius, leg veterinär, siltenius@hotmail.com
Källa: https://stud.epsilon.slu.se/17630/
Källor Husdjur 4 2022
Kvigkalvar blir nedstämda av att byta grupp
Info: Lena Stengärde, veterinär Växa, lena.stengarde@vxa.se
Källa: Benjamin Lecorps, Daniel M. Weary, and Marina A. G. von Keyserlingk, Regrouping induces anhedonia-like responses in dairy heifers, Journal of Dairy Science, 1: 45-49, 2020, https://doi.org/10.3168/jdsc.2020-0023
Källor Husdjur 3 2022
Mjölkprov kan användas för att hitta kor med energibrist
Information: Kjell Holtenius, SLU, kjell.holtenius@slu.se
Fantomrobot gör kvigor redo för livet som mjölkkor
Källa: https://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(20)30904-8/fulltext
Källor Husdjur 2 2022
Tiden runt kalvning viktig för klövhälsan
Information: Hanna Eriksson, SLU, hanna.eriksson@slu.se
Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030221007517
Mjölkens bakterier påverkas av gårdens system och skötsel
Information: Anders H Gustafsson, Växa, anders.h.gustafsson@vxa.se
Källa: Milking system and premilking routines have strong effect on the microbial community in bulk tank milk. 2021. Li Sun, Åse Lundh, Annika Höjer, Gun Bernes, David Nilsson, Monika Johansson, Mårten Hetta, Anders H. Gustafsson, Karin Hallin Saedén, Johan Dicksved. Journal of Dairy Science 105. https://doi.org/10.3168/jds.2021-20661
Solenergi bäst för mjölkning på bete
Information: Girma Gebresenbet, SLU, girma.gebresenbet@slu.se
Källa: https://www.cell.com/heliyon/pdf/S2405-8440(21)00733-7.pdf
Källor Husdjur 1 2022
Mindre antibiotika till europeiska djur
Information: Ylva Persson, SVA, ylva.persson@sva.se
Källor:
Faktablad om antibiotika och djur – SVA
Kornas ålder avgör var de väljer att vila
Information: Lars Rönnegård, SLU, lrn@du.se
Källa: Parity and days in milk affect cubicle occupancy in dairy cows – ScienceDirect
Källor Husdjur 11 2021
Bete och robot behöver inte ge mindre mjölk
Information: Halldis Kismul, haldis.kismul@nibio.no
Kons kroppsfett påverkar immunsystemet
Information: Maria Åkerlind, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Mann, S., 2021. Adipose tissue in transition dairy cows: What is our current understanding and how can we apply this to herd management? ADSA- session 2 Animal Health: Adipose tissue in transition Dairy Cows as an integrator of metabolic and inflammatory cues in health and disease, S122.
Svala kor med avelns hjälp
Information: Maria Åkerlind, maria.akerlind@vxa.se
Källor: Collier, 2021. Impact of increasing cutaneous heat loss. Session Managing heat stress in a warmer planet, ADSA conference.
Gebremedhin et al., 2007. Sweating rate of dairy cows under shade and sunny environments. Transactions ASABE.
Källor Husdjur 10 2021
Bättre rutiner vid sinläggning kan minska antalet mastiter
Information: Ann Nyman, epidemiolog Växa, ann.nyman@vxa.se
Källa: Slutrapport: Sinläggning och sintidsbehandling av mjölkkor”. www.juverportalen.se
Ny teknik testas för att mäta djurvälfärd
Information: Anna Edvardsson Rasmussen, doktorand SLU, anna.edvardsson.rasmussen@slu.se
Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7922570/
Dricka mjölk lindrar smärta
Information: Maria Åkerlind, foderexpert Växa, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Adcock & Tucker, 2021. Scientific Reports 11:66888.
Källor Husdjur 9 2021
Korna åt och mjölkade mer med intensivt bearbetat ensilage
Info: Torsten Eriksson, SLU, torsten.eriksson@slu.se
Korsningsdjur kan hjälpa gamla koraser
Info: Julie Clasen, SLU, julie.clasen@slu.se
Allt färre djur får antibiotika
Info: Ylva Persson, biträdande statsveterinär SVA, ylva.persson@sva.se
Källa: https://www.sva.se/djurhalsa/antibiotika/overvakning/swedres-svarm/
Källor Husdjur 8 2021
Avel för minskade dräktighetsförluster
Info: Britt Berglund, SLU, britt.berglund@slu.se
Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030220310961
Även mjölkkameler drabbas av mastit
Info: Dinah Seligsohn, SVA, dinah.seligsohn@sva.se
Digital teknik kan larma om parasiter
Info: Niclas Högberg, SLU, niclas.hogberg@slu.se
Källor Husdjur 6-7 2021
Svenska koraser bär på värdefull genetik
Information: Susanne Eriksson, Institutionen för husdjursgenetik, SLU, susanne.eriksson@slu.se
Källa: Ghoreishifar SM, Eriksson S, Johansson AM, et al. 2020. Signatures of selection reveal candidate genes involved in economic traits and cold acclimation in five Swedish cattle breeds. Genetics Selection Evolution 52: 52. https://gsejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12711-020-00571-5
Viktigt med hygien i hantering av råmjölk
Information: Lena Stengärde, veterinär Växa Sverige
God effekt av penicillin vid luftvägsinfektion hos kalv
Information: Virpi Welling, veterinär Gård och djurhälsan
Källor Husdjur 5 2021
Ny studie undersöker mastiter på robotgårdar
Information: Lisa Ekman, lisa.ekman@slu.se
Faktorer på gården påverkar osten
Information: Anders H Gustafsson, anders.h.gustafsson@vxa.se
Gårdar med rådgivning använder avelsverktyg oftare
Information: Julie Clasen, julie.clasen@slu.se
Källor Husdjur 4 2021
Nya nivåer för antikroppar från råmjölk
Information: Lena Stengärde, veterinär Växa Sverige. lena.stengarde@vxa.se
Källa: Lombardi et al. J. Dairy Sci 103:7611-7624
Källor Husdjur 3 2021
Djurens coronavirus skyddar inte mot covid-19
Information: Jonas Johansson Wensman, veterinär, forskare och docent, SLU.
Källa: Översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Pathogens (Wensman & Stokstad, Pathogens 2020, 9, 991).
Forskning om kalvdiarré, bland annat orsakat av coronavirus, bedrivs vid SLU och är finansierad av Formas (2016-00666).
Dålig effekt av antibiotika vid E.coli-mastit
Information: Ann Nyman, epidemiologisk expert och adjungerad universitetslektor Växa Sverige/SLU
Examensarbetet utfördes av veterinärstudent Monica Höjerslev, SLU i samarbete med Distriktsveterinärerna och Växa Sverige. Hela examensarbetet finns att läsa på https://stud.epsilon.slu.se/16478/1/hojerslev_m_210122.pdf
Gårdar missar provsvar i hälsoarbetet
Information: Ann Nyman, epidemiologisk expert och adjungerad universitetslektor Växa Sverige/SLU
Examensarbetet utfördes av veterinärstudent Josefin Andersson och finns i sin helhet på https://stud.epsilon.slu.se/16432/.
Källor Husdjur 2 2021
Biprodukter ger hållbar mjölk
Kontakt: Johanna Karlsson, agronomie doktor, SLU.
Källor: 1Karlsson, Spörndly, Lindberg and Holtenius. 2018. Replacing human-edible feed ingredients with by-products increases net food production efficiency in dairy cows. Journal of Dairy Science. 101 (8): 7146-7155. https://doi.org/10.3168/jds.2017-14209
2Karlsson, Lindberg, Åkerlind and Holtenius. 2020. Whole-lactation feed intake, milk yield, and energy balance of Holstein and Swedish Red dairy cows fed grass-clover silage and 2 levels of byproduct-based concentrate. Journal of Dairy Science. 103 (10): 8922-8937. https://doi.org/10.3168/jds.2020-18204
3Karlsson, Lindberg, Åkerlind and Holtenius. 2020. Feed intake, milk yield and metabolic status of early-lactation Swedish Holstein and Swedish Red dairy cows of different parities fed grass silage and two levels of byproduct-based concentrate. Livestock Science, 242: https://doi.org/10.1016/j.livsci.2020.104304
Källor Husdjur 1 2021
Så utvecklas juversår hos kor
Information: Anna Ohlson, djurhälsoveterinär, Växa Sverige
Källa: Incidence of udder cleft dermatitis (UCD) in dairy cows and risk factors for transitions to UCD. 2020. L. Ekman, A-K. Nyman & K. Persson-Waller. Journal of Dairy Sience, 103:11736-11749.
Vatten viktig del i kornas foderstat
Kontakt: Louise Winblad von Walter, Agr lic, expert djurvälfärd, Växa Sverige
Källor: Golher, D.M., Patel, B.H.M., Bhoite, S.H. et al. Factors influencing water intake in dairy cows: a review. Int J Biometeorol (2020). https://doi.org/10.1007/s00484-020-02038-0
Caroline Axegärd. 2017. Individual drinking water intake of dairy cows in an AMS barn. Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, nr 595 Online publication: http://stud.epsilon.slu.se
Joep Driessen. Cow Signals Training company. Article about water. Unpublished.
Källor Husdjur 12 2020
Kor vilar helst på öppen yta
Information: Louise Winblad, Agr Lic. Djurhälsa utveckling
Källa: L. Shewbridge Carter, S. M. Rutter, D. Ball, J. Gibbons, and M. J. Haskell
Dairy cow trade-off preference for 2 different lying qualities: Lying surface and lying space
Dairy Sci. 104. https://doi.org/10.3168/jds.2020-18781
Urdragning bra för juver och flöde
Information: Åsa Lundberg, Växa Sverige
Källa: Wieland M, Virkler PD, Weld A, Melvin JM, Wettstein MR, Oswald MF, Geary CM, Watters RD, Lynch R, Nydam DV. The effect of 2 different premilking stimulation regimens, with and without manual forestripping, on teat tissue condition and milking performance in Holstein dairy cows milked 3 times daily. J Dairy Sci. 2020 Oct;103(10):9548-9560. doi: 10.3168/jds.2020-18551. Epub 2020 Aug 20. PMID: 32828498.
Källor Husdjur 11 2020
Bra upptag av råmjölk skyddar kalven
Information: Ann Nyman, epidemiolog, Avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källa: Lombard, J., N. Urie, F. Garry, S. Godden, J. Quigley, T. Earleywine, S. McGuirk, D. Moore, M. Branan, M. Chamorro, G. Smith, C. Shivley, D. Catherman, D. Haines, A. J. Heinrichs, R. James, J. Maas, and K. sterner. 2020. Consensus recommendations on calf- and herd-level passive immunity in dairy calves in the United States. J. Dairy Sci. 103:7611-7624.
Högt celltal – inte bara dåligt
Information: Ann Nyman, epidemiolog, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källa: Souza, F. N., Balgitz, M. G., Batista, C. F., Takano, P. V., Gragano, R. G., Diniz, S. A., Silva, M. X., Ferronatto, J. A., Santos, K. R., Heinemann, M. B., De Vliegher, S., and A. M. M. P. Della Libera. 2020. Immune response in nonspecific mastitis: What can it tell us? J. Dairy Sci., 103:5376-5386.
Ras och tjur påverkar juverhälsan
Information: Åsa Lundberg, expert juverhälsa, Växa Sverige
Källa: Persson Waller K, Lundberg Å, Nyman AK. Udder health of early-lactation primiparous dairy cows based on somatic cell count categories. J Dairy Sci. 2020 Oct;103(10):9430-9445. doi: 10.3168/jds.2020-18346. Epub 2020 Aug 20. PMID: 32828505.
Större förändring med motiverande samtal
Källa: Svensson, C., Forsberg, L., Emanuelson, U., Reyher, K.K., Bard, A.M., Betnér, S., von Brömssen, C., Wickström, H. Dairy veterinarians’ skills in motivational interviewing are linked to client verbal behavior. Animal 2020, https//doi.org/10.1017/S175173112000107X.
Källor Husdjur 10 2020
Samma bakterie – olika symptom
Information: Åsa Lundberg, expert juverhälsa Växa Sverige
Källa: Niedziela DA, Murphy MP, Grant J, Keane OM, Leonard FC. Clinical presentation and immune characteristics in first-lactation Holstein-Friesian cows following intramammary infection with genotypically distinct Staphylococcus aureus strains. J Dairy Sci. 2020;103(9):8453-8466. doi:10.3168/jds.2019-17433
Välj rätt väg i tillsatsdjungeln
Information: Maria Åkerlind, Foderexpert, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Mike Hutjens, 2020. An update on feed additives with a B vitamin focus. Webinar 2020-04-13, www.hoards.com.
Källor Husdjur 9 2020
Robusta kor kan ha ekonomiskt avelsvärde
Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Växa Sverige
Källa: Poppe et al. 2020. Exploration of variance, autocorrelation, and skewness of deviations from lactation curves as resilience indicators for breeding. https://doi.org/10.3168/jds.2019-17290
Källor Husdjur 8 2020
Kor väljer själva hur de vill umgås
Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Växa Sverige samt Per Peetz Nielsen, forskare, RISE
Källa: Rocha et al. 2020. Persistence of sociality in group dynamics of dairy cattle. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2019.104921
Digital studie för ökad produktion
Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Växa Sverige, Ida Hansson, doktorand i husdjursvetenskap, SLU samt Lars Rönnegård, professor i statistik, Högskolan Dalarna
Källa: https://www.slu.se/en/faculties/vh/research/forskningsprojekt/not/precision-livestock-breeding/
Hållbar mjölk med biprodukter
Information: Maria Åkerlind, foderexpert, Växa Sverige
Källa: Johanna Karlsson 2020. Milk production from grass and byproducts – for improved sustainability of dairy production. Doctoral Thesis No. 2020:20. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Mycoplasma bovis sänker mjölkproduktionen
Information: Anna Ohlson, veterinär Växa Sverige, expert smittskydd.
Källa: Timonen et al. Within-herd prevalence of intramammary infection caused by Mycoplasma bovis and associations between cow udder health, milk yield, and composition. 2016. J. Dairy Sci. 100:6554–6561.
God ko-komfort påverkar livslängden
Information: Louise Winblad, agr lic, Djurhälsa utveckling, Växa Sverige
Källa: N B Cook.2020. Symposium Review: The Impact of Management and Facilities on Cow Culling Rates. Journal of Dairy Science. Apr;103(4):3846-3855. doi: 10.3168/jds.2019-17140.
Källor Husdjur 6-7 2020
Inaveln ökar bland kanadensisk holstein
Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Växa Sverige
Källa: Makanjoula et al. 2020. Effect of genomic selection on rate of inbreeding and coancestry and effective population size of Holstein and Jersey cattle populations. https://doi.org/10.3168/jds.2019-18013
Källor Husdjur 5 2020
Nya rön om selen i foderstaten
Information: Anders H Gustafsson, Växa Sverige
Källa: SJ Hendriks & RA Laven (2020) Selenium requirements in grazing dairy cows: a review, New Zealand Veterinary Journal, 68:1, 13-22, DOI: 10.1080/00480169.2019.1673256
Michael S. Allen and Paola Piantoni. Managing Energy Intake and Partitioning Through Lactation. 2014. Vet Clin Food Anim. 30: 577–597.
Ensileringsmedel kan lindra energibrist hos kor
Information: Anders H. Gustafsson
Källor:
Oude Elferink SJ, Krooneman J, Gottschal JC, Spoelstra SF, Faber F, Driehuis F., 2001. Anaerobic conversion of lactic acid to acetic acid and 1, 2-propanediol by Lactobacillus buchneri. Appl Environ Microbiol. Jan; 67(1):125-132.
Lau N., Kramer E. & Hummel J., 2018. Impact of grass silage with high levels of propylene glycol on ketosis prophylaxis during transition phase and early lactation. Proceedings of the 18th International Silage Conference 2018, Bonn, Germany; edited by K. Gerlach & K.H. Südekum, p. 308 – 309.
Lau N., Huenerberg M., Kramer E. & Hummel J., 2018. Impact of various silage additives on propylene glycol content of grass silages. Proceedings of the 18th International Silage Conference 2018, Bonn, Germany; edited by K. Gerlach & K.H. Südekum, p. 310 – 311. Poster abstract (WE-124).
Källor Husdjur 4 2020
Fyra liter råmjölk första målet
Information: Maria Åkerlind, expert utfodring, Växa Sverige
Källa: www.hoards.com webbinarium 10 februari 2020 med Michael Steele från Universitetet i Guelph, Kanada
Spara kraftfoder med högre smältbarhet
Information: Maria Åkerlind, expert utfodring, Växa Sverige
Källa: Pang med flera 2019. Modelling feed intake and milk yield responses to different grass ley harvesting strategies Grass and Forage Science 74:509-524.
Röda algen som minskar metan
Information: Maria Åkerlind, expert utfodring, Växa Sverige
Källa: Roque m. fl., 2019. Inclusion of Asparagopsis armata in lactating dairy cows’ diet reduces enteric methane emission by over 50 percent. Journal of Cleaner Production 234:132-138.
Roque m.fl., 2019. Effect of the macroalgae Asparagopsis taxiformis on methane production and rumen microbiome assemblage. Animal Microbiome 1:3 1-14.
AgrD Rebecca Danielsson, SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård.
Faktaruta om jod
Källa: www.livsmedelsverket.se samt Prestløkken m.fl. 2016 Nordic feed science conference in Uppsala https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/huv/bilder/bilder-fran-gamla-webben-kollas/fodervetenskap/nfsc-2016/2010-2015/nfsc-2012-proceedings.pdf
Luftvägssjukdom hos kalv
Information: Anna Duse
Källor:
Bovine respiratory disease (BRD) cause-specific and overall mortality in preweaned calves on California dairies: The BRD 10K study
Epidemiology of bovine respiratory disease (BRD) in preweaned calves on California dairies: The BRD 10K study
Preweaning cost of bovine respiratory disease (BRD) and cost-benefit of implementation of preventative measures in calves on California dairies: The BRD 10K study
Källor Husdjur 3 2020
Kalvdödligheten kartlagd i Storbritannien
Information: Ann Nyman, epidemiolog, avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige. Ann.nyman@vxa.se
Källa: Hyde, R. M., Green, M. J., Sherwin, V. E., Hudson, C., Gibbson, J., Forshaw, T., Vickers, M. and P. M. Down. 2020. Quantitative analysis of calf mortality in Great Britain. J Dairy Sci, 103: (In Press)
Välskötta kompostbäddar bra för djurhälsan
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, SVA
Källa: Leso mfl. 2020. Invited review: Compost-bedded pack barns for dairy cows. J. Dairy Sci. 103:1072–1099. https://doi.org/10.3168/jds.2019-16864
Korna lugnare i robotsystem
Information: Louise Winblad, expert djurvälfärd, Agr Lic, Djurhälsa utveckling. Louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: A. M. Wildridge et al. 2019. Transitioning from conventional to automatic milking: Effects on the human-animal relationship. J. Dairy Sci. 103:1608–1619. https://doi.org/10.3168/jds.2019-16658
Källor Husdjur 2 2020
Aktivitetsmätare – lönsamt för nästan alla
Information:Ann Nyman, epidemiolog, avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige. ann.nyman@vxa.se
Källa: Pfeiffer, J., M. Gandorfer and J. F. Ettema. 2020. Evaluation of activity meters for estrus detection: A stochastic bioeconomic modelling approach. J Dairy Sci. 103:492-506
Källor Husdjur 1 2020
Bäst att beta på eftermiddagen och kvällen
Information: Stina Emriksson, studerande husdjursagronom, SLU saem0004@stud.slu.se
Källa: Kismul, H. med flera 2019. Comparing effect of production pasture and exercise paddock on milk production and cow behaviour in an automatic milking system. Journal of dairy science. Sidor 10423-10438. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030219307453
BHB påverkar lönsamheten på gården
Information: Stina Emriksson, studerande husdjursagronom, SLU saem0004@stud.slu.se
Mögelgifter vanligt i foderprover på gårdar
Information: Stina Emriksson, studerande husdjursagronom, SLU, och Anders H Gustafsson, Växa Sverige
Källa: MykoGårdRisk Workshop 2019-11-26, SVA, Uppsala
Fruktsamhet grunden vid betesbaserad mjölkproduktion
Renée Båge, expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU
renee.bage@vxa.se
Källa: Rojas Canadas E, Herlihy MM, Kenneally J, Grant J, Kearney F, Lonergan P, Butler ST. Associations between postpartum phenotypes, cow factors, genetic traits, and reproductive performance in seasonal-calving, pasture-based lactating dairy cows.
J Dairy Sci. 2019 Nov 20. pii: S0022-0302(19)31017-3. doi: 10.3168/jds.2018-16001. [Epub ahead of print]
Mer tid vid foderbordet tecken på friska kor
Information: Louise Winblad, Agr Lic, Djurhälsa utveckling, Louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: Mohammad W. Sahar m. fl. 2019. Feeding behavior and agonistic interactions at the feed bunk are associated with hyperketonemia and metritis diagnosis in dairy cattle. J. Dairy Sci. 103:783–790 https://doi.org/10.3168/jds.2019-16278
Kalvarnas utfodring påverkar ätbeteendet hos vuxna kor
Info: Emma Hurri, bitr. statsveterinär idisslarsjukdomar, SVA, emma.hurri@sva.se
Källa: Webbinarium från Hoards Dairyman, Maj 2018, https://hoards.com/article-23167-calf-rearing-affects-lifetime-eating-behavior.html
Källor till notiser i Husdjur nr 12
Kor kan gå ute även på vintern
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Sjostrom mfl. 2019. Effects of winter housing system on hygiene, udder health, frostbite, and rumination of dairy cows. J. Dairy Sci. 102:10606–10615 https://doi.org/10.3168/jds.2018-15759
Översvämningar i USA påverkar foderskörden
Information: Maria Åkerlind, Foderexpert, Växa Sverige
Källa: Mike Hutjens och Mike Rankin 2019. A feed and forage outlook. Webinar arrangerat av Hoard’s Dairyman 2019-11-11. https://hoards.com/
Skillnad i produktiv livstid
Information: Lousie Winblad von Walter, expert djurvälfärd Växa Sverige, Louise.WinbladvonWalter@vxa.se
Källa: Finn Strudsholm och Arne Munk, Seges Økologi Innovation. Stor forskel på hvor længe malkekøerne lever i økologiske besætninger. Magasinet Kvæg nr. 8, 2019. Ekobrev från Jordbruksverket, nr 78, 2019
Så pratar veterinären i rådgivningssituationer
Information: Catarina Svensson, professor och veterinär, Institutionen för kliniska vetenskaper, enheten för idisslarmedicin, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. catarina.svensson@slu.se
Källa: Svensson, C., Emanuelson, U., Bard, A.M., Forsberg, L. Wickström, H., Reyher, K.K. Communication styles of Swedish veterinarians involved in dairy herd health management: A motivational Interviewing perspective. J. Dairy Sci., 2019, in press: https://doi.org/10.3168/jds.2018-15731
Tillit viktigt om mjölkbönder ska följa veterinärens råd
Information: Catarina Svensson, professor och veterinär, Institutionen för kliniska vetenskaper, enheten för idisslarmedicin, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. catarina.svensson@slu.se
Källa: Svensson, C., Lind, N., Reyher, K.K., Bard, A.M., Emanuelson, U. Trust, feasibility and priorities influence Swedish dairy farmers’ adherence and non-adherence to veterinary advice. J. Dairy Sci., 2019, in press: https://doi.org/10.3168/jds.2019-16470
Källor till notiser i Husdjur nr 11
Kortare sintid
Information: Lisa O´hara, lisa.ohara@slu.se
Källa: https://pub.epsilon.slu.se/16312/17/andree_ohara_e_190906.pdf
Flera orsaker till bristande rutiner för juverhälsa
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Belage mfl. 2019. A qualitative study of Ontario dairy farmer attitudes and perceptions toward implementing recommended milking practices. J Dairy Sci. 102:9548–9557 https://doi.org/10.3168/jds.2018-15677
Viktigt med svalka även under sintiden
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Dado-Senn mfl 2019. Dry period heat stress induces microstructural changes in the lactating mammary gland. PLOS-ONE. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0222120
Utbildning förbättrar arbetet med utländsk personal
Information: Maria Åkerlind, foderexpert Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Robert Hagevoort, New Mexico State University, webinar for Hoard’s dairyman 2019-10-14
Inflammation – vän eller fiende?
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU, renee.bage@vxa.se
Källa: Sylvie Chastant, Marie Saint-Dizier. Inflammation: friend or foe of bovine reproduction?
http://dx.doi.org/10.21451/1984-3143-AR2019-0057 Anim Reprod, vol.16, n3, p.539-547, 2019
Bättre råmjölk vid närvaro av kalven
Information: Emma Hurri, doktorand, SLU, bitr. statsveterinär idisslarsjukdomar, SVA, emma.hurri@sva.se
Källa: Evaluation of 2 different treatment procedures after calving to improve harvesting of high-quantity and high-quality colostrum, Sutter F. et al, J. Dairy Sci. 102:9370–9381, https://doi.org/10.3168/jds.2019-16524
Källor till notiser i Husdjur nr 10
Mastit ger försämrad fruktsamhet
Information: Ann Nyman, Epidemiolog, celltalsexpert, avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige. ann.nyman@vxa.se
Källa: Dolecheck, K. A., García-Guerra, A., and L. E. Moraes. 2019. Quantifying the effects of mastitis on the reproductive performance of dairy cows: A meta-analysis. J Dairy Sci. 102:8454-8477.
Källor till notiser i Husdjur nr 9
Orena flytningar
Information: Gunilla Ögren, djurhälsoveterinär. Växa Sverige, Röbäcksdalen.
Källa: The prevalence of subclinical endometritis in cows with clinical endometritis treated with cephapirin or prostaglandin F2a. W Baranski, S Zdunczyk, M Rudowska, A Baryczka, A Nowicki, T Janowski. Department of Animal Reproduction with Clinic, Faculty of Veterinary Medicine, University of Warmia and Mazury, Olsztyn, Poland
Abstract från: Reprod Dom Anim 50 (Suppl. 3), 42–83 (2015); doi: 10.1111/rda.12581 ISSN 0936–6768
Sämre produktion och fruktsamhet hos värmestressade kor
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet SLU/Växa Sverige, renee.bage@vxa.se
Källa: Gernand E, König S, Kipp C. Influence of on-farm measurements for heat stress indicators on dairy cow productivity, female fertility, and health.
J Dairy Sci. 2019 Jul;102(7):6660-6671. doi: 10.3168/jds.2018-16011. Epub 2019 May 23.
Mineraler i vallfoder
Information: Maria Åkerlind, Foderexpert, Växa Sverige
Källa: Lätt, K., 2019. Mineralämnen i gräs- och klövervall i Sverige. Examensarbete vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU. https://stud.epsilon.slu.se/14647/
Kejsarsnitt på kor i Sverige
Information: Ann-Sofi Bergqvist, veterinär, specialist i husdjurs fruktsamhet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Källa: https://stud.epsilon.slu.se/14640/
Källor till notiser i Husdjur nr 8
Ny metod att diagnostisera mastit
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Wollowski mfl. 2019. Short communication: Diagnosis and classification of clinical and subclinical mastitis utilizing a dynamometer and a handheld infrared thermometer. J. Dairy Sci. 102:6532–6539
KNS-bakterier i juvret tycks inte påverka förstakalvarnas mjölkmängd
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Valckenier mfl. 2019. Effect of intramammary infection with non-aureus staphylococci in early lactation in dairy heifers on quarter somatic cell count and quarter milk yield during the first 4 months of lactation. J. Dairy Sci. 102:6442–6453
Regelbunden provtagning effektivt för upptäckt av Mycoplasma bovis
Information: Åsa Lundberg, expert juverhälsa, asa.lundberg@vxa.se
Källa: Characterisation of the course of Mycoplasma bovis infection in naturally infected dairy herds, av N. Vähänikkilä et al, 2019
Digivning positivt för kons och kalvens hälsa
Information: Louise Winblad von Walter, expert djurvälfärd, Louise.WinbladvonWalter@vxa.se
Källa: Annabelle Beaver m. fl. 2018. Invited review: A systematic review of the effects of early separation on dairy cow and calf health. J. Dairy Sci. 102:5784–5810 https://doi.org/10.3168/jds.2018-15603
Källa: Rebecca K. Meagher m.fl. 2018. Invited review: A systematic review of the effects of prolonged cow–calf contact on behavior, welfare, and productivity. Dairy Sci. 102:5765–5783
https://doi.org/10.3168/jds.2018-16021
Källor till notiser i Husdjur nr 6-7
Håll rätt betestryck på naturbete
Information: Maria Åkerlind, Foderexpert Växa Sverige
Källa: Eva Spörndly och Anders Glimskär, 2018. Betesdjur och betestryck i naturbetesmarker. Rapport 297. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala. https://pub.epsilon.slu.se/15649/11/sporndly_e_glimskar_a_180919.pdf
Sintidens längd påverkar inte kalvhälsan
Information: Lisa Andrée O’Hara, Institutionen för Husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet. Tel: 018-671634, e-post: lisa.ohara@slu.se
Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030218309755
Effects of dry period length on metabolic status, fertility, udder health, and colostrum production in 2 cow breeds. E. Andrée O’Hara, R. Båge, U. Emanuelson, K. Holtenius
Journal of Dairy Science. Volume 102, Issue 1, January 2019, Pages 595-606
https://doi.org/10.3168/jds.2018-14873
Källor till notiser i Husdjur nr 5
Klövspaltsinflammation kan behandlas utan antibiotika
Information: Ylva Persson, expert antibiotika, ylva.persson@sva.se och Christer Bergsten, expert klövar, christer.bergsten@vxa.se
Källa: Persson mfl. 2019. A Case-Series Report on The Use of a Salicylic Acid Bandage as a Non-Antibiotic Treatment for Early Detected, Non-Complicated Interdigital Phlegmon in Dairy Cows. Animals, 9, 129; doi:10.3390/ani9040129
Digital dermatit kan smitta mellan kor och får
Information: Anna Ohlson, expert smittskydd, Växa Sverige, anna.ohlson@vxa.se
Källor:
https://www.sva.se/djurhalsa/far/endemiska-sjukdomar-hos-far/smittsam-digital-dermatit-far
https://www.gardochdjurhalsan.se/upload/documents/Dokument/Startsida_Far/Nyheter/codd_190315.pdf
Kor är gärna ute på sommaren men inte på vintern
Information: Ann Nyman, Epidemiolog, Avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige. ann.nyman@vxa.se
Källa: Smid, A. M. C., Burgers, E. E. A, Weary, D. M., Bokkers, E. A. M. and M. A. G. von Keyserlingk. 2019. Dairy cow preference for access to an outdoor pack in summer and winter. J Dairy Sci,102:1551-1558.
Källor till notiser i Husdjur nr 4
Värmestressade sinkor blir mindre fertila
Information: Maria Åkerlind, Växa Sverige
Källa: Geoff Dahl, 2019 Webinar Heat stress affects dry cows and calves. Hoard’s dairymen webinar 2019 02 11. https://hoards.com/article-24954-heat-stress-affects-dry-cows-and-calves.html
Upptrampad betesvall återhämtad på 30 dagar
Information: Maria Åkerlind, Foderexpert, Växa Sverige
Källa: Eva Salomon, Nilla Nilsdotter-Linde och Eva Spörndly, 2019 Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem. FoU-dagarna i ekologisk produktion 6-7 februari 2019 Uppsala. Jordbruksverket. http://www.jordbruksverket.se/download/18.4cec8530168b603efb3b8682/1549454099126/7%20feb%202019%20kampmottramp%20publicering.pdf
Svenska mjölkföretagares syn på antibiotika
Information: Ylva Persson, expert antibiotika, ylva.persson@sva.se
Källa: Fischer mfl. 2019. Dairy farmers’ perspectives on antibiotic use: A qualitative study. J Dairy Sci. 102:2724–2737
Högre lönsamhet vid tidig kalvning
Information: Anders H Gustafsson, Växa Sverige
Källa: Sommerseth, J. K. 2018. Rearing of Norwegian Red replacement heifers; effect of growth rates on lifetime production and profitability. NMBU.
Källor till notiser i Husdjur nr 3
Överbeläggning påverkar särskilt förstakalvare
Information: Maria Åkerlind, Växa Sverige
Källa: Rick Grant, 2011. Managing Cow behavior for profit and performance. Hoard’s Dairyman Webinar https://hoards.com/article-2421-managing-cow-behavior-for-profit-and-performance.html´
Källor till notiser i Husdjur nr 2
Släckt kalk kan minska kalvdiarré
Information: Anna Ohlson, expert smittskydd
Källa: Björkman C, von Brömssen C, Troell K, Svensson C. Disinfection with hydrated lime may help manage cryptosporidiosis in calves. Vet Parasitol. 2018 Dec 15;264:58-63
Alltid smärtsamt för kalven att födas
Information: Anna Duse, expert kalvhälsa Växa Sverige, anna.duse@vxa.se
Källa: A Single Dose of Ketoprofen in the Immediate Postpartum Period has the Potential to Improve Dairy Calf Welfare in the First 48 hours of Life
Golvlösningar för god djurvälfärd och lönsamhet
Information: Christer Bergsten, professor på avdelningen för biosystem och teknologi, SLU och klövexpert på avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige. christer.bergsten@slu.se
God spenhygien viktigt vid mjölkning
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@sva.se
Källa: Svennesen mfl. 2018. Association between teat skin colonization and intramammary infection with Staphylococcus aureus and Streptococcus agalactiae in herds with automatic milking systems. J Dairy Sci. 102:629–639
Källor till notiser i Husdjur nr 1
Att förebygga mastit inför sinläggning är mer lönsamt än att sintidsbehandla
Information: Ann Nyman, epidemiolog, celltalsexpert, Avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige, Ann.nyman@vxa.se
Källa: Lipkens, Z., Piepers, S., Verbeke, J., and S. De Vliegher. 2018. Infection dynamics across the dry period using Dairy Herd Improvement somatic cell count data and its effect on cow performance in the subsequent lactation. J Dairy Sci. 102:1-12 (in press)
Kyl korna vid värmestress
Information: Renée Båge, expert fruktsamhet SLU/Växa Sverige, renee.bage@vxa.se
Källa: Abbott CR, Saxton AM, Rispoli LA, Payton RR, Pohler KG, Schrick FN, Edwards JL. An in vivo model to assess the thermoregulatory response of lactating Holsteins to an acute heat stress event occurring after a pharmacologically-induced LH surge. J Therm Biol. 2018 Dec;78:247-256. doi: 10.1016/j.jtherbio.2018.10.003. Epub 2018 Oct 17.
Ranglåga kvigor äter snabbare
Information: Louise Winblad von Walter, expert djurvälfärd, Louise.WinbladvonWalter@vxa.se
Källa: C. Fiol m.fl. 2018. Social dominance affects intake rate and behavioral time budget in pre-pubertal dairy heifers allocated in continuous competitive situations. Animal © The Animal Consortium doi:10.1017/S1751731118002835
2018:
Källor till notiser i Husdjur nr 12
Mer antibiotika till nederländska kalvar i större besättningar
Information: Ylva Persson, expert antibiotika, ylva.persson@vxa.se
Källa: Holstege mfl. 2018. Factors associated with high antimicrobial use in young calves on Dutch dairy farms: A case-control study. J. Dairy Sci. 101:9259–9265
Luftning av torkad spannmål
Information: Anders H Gustafsson, VäxaSverige
Källa: Nils Jonsson, RISE. 2018. Opublicerad.
Allt fler embryon i Europa
Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se
Källa: AETE, Association of Embryo Technology in Europe, Proceedings 34rd Scientific Meeting 2018.
Bra ko-relation har korrelation med bra juverhälsa
Information: Louise Winblad, agr lic, Djurhälsa utveckling, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: S. Ivemeyer m. fl. 2018. Herd-level associtations between human-animal relationship, management, fecal cortisol metalbolites, and udder healt of organic cows. J. Dairy Sci. 101:7631-7374 https://doi.org/10.3168/jds.2017-13912
Så hanterar kanadensiska mjölkgårdar sina kvigkalvar.
Information: Ylva Persson SVA, ylva.persson@sva.se
Källa: Winder mfl. Canadian National Dairy Study: Heifer calf management. J Dairy Sci. 2018. 01:10565–10579
Dålig juverhälsa påverkar fruktsamheten
Info: Ylva Persson och Renée Båge, Växa Sverige, SVA och SLU, ylva.persson@sva.se, renee.bage@slu.se
Källa: Dahl mfl. Epidemiologic and economic analyses of pregnancy loss attributable to mastitis in primiparous Holstein cows. J. Dairy Sci. 2018. 101:10142–10150
Fiberströ, sand och spån som strömedel
Källa: Andrew Bradley 2018. Risk benefits and guidelines for use of recycled manure solids as bedding for dairy cattle. University of Notthingham. Webinar Eurodairy 13 november 2018. https://eurodairy.eu/.
Tidig vattengiva för bättre foderutnyttjande
Information: Anna Duse, expert kalvhälsa
Källa: Wickramasinghe et al. 2018. Drinking water intake of newborn dairy calves and its effects on feed intake, growth performance, health status, and nutrient digestibility. J. Dairy Sci. 102:1–11
Vomskyddat metionin
Information: Anders H Gustafsson, Växa Sverige
Källor: SEGES, Foringsdagen, Herning. Nicolaj Ingemann Nielsen & Martin Øvli Kristensen, 2018. Effekt af beskyttet metionin og AAT-niveau til Jersey køer. Martin Øvli Kristensen, Nicolaj Ingemann Nielsen og Anne Mette Kjeldsen, 2018. Beskyttet metionin har ingen effekt på mælkeydelsen.
Källor till notiser i Husdjur nr 11
(utgivning 21 november)
Hög dödlighet bland amerikanska kvigkalvar
Information: Ylva Persson, expert kalvhälsa, ylva.persson@vxa.se
Källa: Urie mfl. 2018. Preweaned heifer management on US dairy operations: Part I. Descriptive characteristics of preweaned heifer raising practices. J Dairy Sci. 101: 9168–9184
Mer antikroppar i råmjölk från förstakalvare
Information: Ylva Persson, expert kalvhälsa, ylva.persson@vxa.se
Källa: Shivley mfl. Preweaned heifer management on US dairy operations: Part II. Factors associated with colostrum quality and passive transfer status of dairy heifer calves. J Dairy Sci. 101: 9185–9198
Kryptosporidier ökar i värmen
Information: Ylva Persson, expert kalvhälsa, ylva.persson@vxa.se
Källa: Urie et al. 2018. Preweaned heifer management on US dairy operations: Part III. Factors associated with Cryptosporidium and Giardia in preweaned dairy heifer calves. J Dairy Sci. 101: 9199-9213
Nyfikna kalvar äter mer och växer bättre
Information: Louise Winblad, agr lic, Djurhälsa utveckling, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: H.W Neave m. fl. 2018. Personality is associated with feeding behavior and performance in dairy calves. J. Dairy Sci. 101:7437-7449 https://doi.org/10.3168/jds.2017-14248
Sämre brunst vid sjukdom
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, Växa Sverige/SLU
Källa: Williams J, Ntallaris T, Routly JE, Jones DN, Cameron J, Holman-Coates A, Smith RF, Humblot P, Dobson H. Association of production diseases with motor activity-sensing devices and milk progesterone concentrations in dairy cows. Theriogenology. 2018 Sep 15;118:57-62.
Kalkbrist risk för fruktsamhet och slakt
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, Växa Sverige/SLU
Källa: Venjakob PL, Pieper L, Heuwieser W, Borchardt S. Association of postpartum hypocalcemia with early-lactation milk yield, reproductive performance, and culling in dairy cows. J Dairy Sci. 2018 Oct;101(10):9396-9405. doi: 10.3168/jds.2017-14202. Epub 2018 Jul 19.
Källor till notiser i Husdjur nr 10
(utgivning 22 oktober)
Rostad åkerböna kan ersätta sojamjöl och rapsmjöl
Läs mer: Hestebønner kan erstatte soja og raps. Nikolaj Hansen, AU. https://www.landbrugsinfo.dk/Kvaeg/Konsulentsiden/Sider/Fodringsdagen-2018.aspx
Information: Maria Åkerlind, expert foder Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Svensk Expro hjälper Danmark att bli GMO-fritt
Läs mer: Varmebehandlet rapsskrå erstatter sojaskrå i en non-GM-fodring – test hos mælkeproducenter. Nicolaj I. Nielsen, SEGES. https://www.landbrugsinfo.dk/Kvaeg/Konsulentsiden/Sider/Fodringsdagen-2018.aspx
Information: Maria Åkerlind, expert foder Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Kor vill veta vad som ska hända
Källa: K. L. Proudfoot m. fl. 2018. Exposure to an unpredictable and competitive social environment affects behavior and health of transition dairy cows. J. Dairy Sci. 101:9309–9320 https://doi.org/10.3168/jds.2017-14115
Information: Louise Winblad, agr lic, Djurhälsa utveckling, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Mjölkförluster vid juverinflammation varierar beroende på bakterie
Källa: A.-M. Heikkilä, E. Liski, S. Pyörälä and S. Taponen. 2018. Pathogen-specific production losses in bovine mastitis. J Dairy Sci. 101:1-12 (article in press).
Information: Ann Nyman Epidemiolog, celltalsexpert, Avdelningen för djurhälsa och utveckling, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källor till notiser i Husdjur nr 9
(utgivning 26 september)
Ny artikel om hasskador hos svenska mjölkkor
Kontaktpersoner: Anna Omazic, anna.omazic@sva.se Ann Albihn, ann.albihn@sva.se
Information: Lisa Ekman, SVA, lisa.ekman@sva.se
Vill du läsa mer? Hitta hela artikeln här: https://doi.org/10.1186/s13028-018-0401-9
Nya avelsvärden för hälsoegenskaper finns nu i USA
Information: Emma Carlén, Växa Sverige – Emma.Carlen@vxa.se
Källor: The Council of Dairy Cattle Breeding – https://www.uscdcb.com/cdcb-health-traits/
Nordisk avelsvärdering – http://www.nordicebv.info/
Juversår kan behandlas med gott resultat
Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se
Källor: Van Werven, T., Wilmink, J., Siestma, S., van den Broe, J., and Nielen, M. 2018. A randomized clinical trial of topical treatments for milk and severe udder cleft dermatitis in Dutch dairy cows. J Dairy Sci. 101:8259-8268
Fördel att inseminera inom åtta timmar från brunstlarm av aktivitetsmätare
Information: Gunilla Ögren, djurhälsoveterinär Växa Sverige, gunilla.ogren@vxa
Källor: Estrous detection intensity and accuracy and optimal timing of insemination with automated activity monitors for dairy cows C.N.S.LeRoy*J.S.Walton†1S.J.LeBlanc*Journal of Dairy Science Volume 101, Issue 2, February 2018, Pages 1638-1647
Länkar till notiser i Husdjur nr 8
(utgivning 29 augusti)
Mjölk ger inte hjärt- och kärlsjukdom
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet SLU/Växa Sverige
renee.bage@vxa.se
Källa: Serial measures of circulating biomarkers of dairy fat and total and cause-specific mortality in older adults: the Cardiovascular Health Study
Marcia C de Oliveira Otto Rozenn N Lemaitre Xiaoling Song Irena B King David S Siscovick Dariush Mozaffarian
Inhysnings- och skötsel viktigare för djurvälfärd än besättningsstorlek
Information: Louise Winblad von Walter, expert djurvälfärd, louisewinbladvonwalter@vxa.se
Källa: http://www.welfarequality.net/media/1088/cattle_protocol_without_veal_calves.pdf
D. Gieseke, C. Lambertz and M. Gauly. 2018. Relationship between herd size and measures of animal welfare on dairy cattle farms with freestall housing in Germany.
J. Dairy Sci. 101:7397–7411. https://doi.org/10.3168/jds.2017-14232
Länkar till notiser i Husdjur nr 6/7
(utgivning 20 juni)
Hundar kan tränas till att hitta mastiter
Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se
Källa: Fisher-Thenhagen, C., Theby, V., Krömker, V, and W. Heuwieser. 2018. Detecting Staphylococcus aureus in milk from dairy cows using sniffer dogs. J Dairy Sci. 101: 4317-4324.
Nytt sätt att mäta celltal ska utvärderas
Information: Ann Nyman, ann.nyman@vxa.se och Håkan Landin, hakan.landin@vxa.se
Källa: Damm, M., C. Holm, M. Blaabjerg, M. Novak Bro and D. Schwartz. 2017. Differential somatic cell count – A novel method for routine mastitis screening in the frame of Dairy Herd Improvement testing programs. J Dairy Sci. 100: 4926–4940.
Brunst hos svenska kor
Inormation: Renée Båge Expert fruktsamhet SLU/Växa Sverige renee.bage@vxa.se
Källa: Doktorsavhandling, Sofia Nyman, Progesterone profiles, oestrus expression and pregnancy in dairy cows. https://pub.epsilon.slu.se/15442/
Mjölkproduktion år 2067
Information: Anders H Gustafsson
Källa: Invited review: Learning from the future—A vision for dairy farms and cows in 2067. J. H. Britt,*1 R. A. Cushman,† C. D. Dechow,‡ H. Dobson,§ P. Humblot,# M. F. Hutjens,‖ G. A. Jones,¶ P. S. Ruegg,** I. M. Sheldon,†† and J. S. Stevenson‡‡ 2018. J. D. Sci. 101:3722
Länkar till notiser i Husdjur nr 5
Gott om plats viktigt för överlevnaden
Information: Louise Winblad, expert djurvälfärd, Växa Sverige
Källa: K.Sarjokari m.fl. 2018. On-farm deaths of dairy cows are associated with features of freestall barns J. Dairy Sci. 101:1–9 https://doi.org/10.3168/jds.2017-13420
Foderintensitet påverkar energibalans och fertilitet
Information: Anders H Gustafsson, foderexpert
Källa: SLU Doctoral thesis No. 2018:17, Impacts of feeding intensity and breed on metabolism, negative energy balance and reproductive efficiency in dairy cows, Doktor Theodoros Ntallaris.
Mastit orsakar mjölkförluster
Information: Ann Nyman, Epidemiolog, celltalsexpert, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källa: Hadrich, J. C., Wolf, C. A., Lombard, J. and T. M: Dolak. 2018. Estimating milk yield and value losses from increased somatic cell count on US dairy farms. J Dairy Sci. 101:3588-3596 Detilleux, J. 2018. Tolerance to bovine clinical mastitis: total, direct, and indirect milk losses. J Dairy Sci. 101:3334-3343
Länkar till notiser nr 4
Mastit hos förstakalvare ökar risken för nya mastiter
Information: Ann Nyman, epidemiolog och expert celltal, ann.nyman@vxa.se
Källa: J. A. Hertl, Y. H. Schukken, L. W. Tauer, F. L. Welcome, and Y. T. Gröhn. Does clinical mastitis in the first 100 days of lactation 1 predict increased mastitis occurrence and shorter herd life in dairy cows? J. Dairy Sci. 101:2309–2323
Alternativa växter i vallen
Information: Maria Åkerlind, foderexpert, maria.akerlind@vxa.se
Källa: www.eurodairy.se
Länkar till notiser nr 3
Klinisk mastit vanligt hos förstakalvare
Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se
Källa: Naqvi, S. A., De Buck, J., Dufour, S. and H. Barkema. 2018. Udder health in Canadian dairy heifers during early lactation. J Dairy Sci., 101:1-15. In Press.
Juverbakterier påvisade på spenhud hos kvigor
Information: Ann Nyman Epidemiolog, Växa Sverige ann.nyman@vxa.se
Källa: Adkins, P. R. F., Dufour, S., Spain, J. N., Calcutt, M. J., Reilly, T. J., Stewart, G. C. and J. R. Middleton. 2018. Cross-sectional study to identify staphylococcal species isolated from teat and inguinal skin of different-aged dairy heifers. J Dairy Sci., 101:1-13. In press.
Ge övergångsmjölk i tre dagar eller mer
Information: Anna Duse, anna.duse@vxa.se
Källa: https://actavetscand.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13028-018-0361-0
Högre smältbarhet i ensilaget ger mer mjölk
Information: Maria Åkerlind, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Johansen et al., 2017 J. Dairy Sci. 100:8861–8880
Länkar till notiser nr 2/2018
Hälta försämrar både djurvälfärd och ekonomi
Information: Louise Winblad, expert djurvälfärd, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: H. C. Weigele m.fl. 2017. Moderate lameness leads to marked behavioral changes in dairy cows. J. Dairy Sci. 101:1–13. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13120
Ekonomiskt och etiskt rätt att endast behandla sjuka djur
Information: Ann Nyman, epidemiolog, Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källa: Scherpenzeel, C. G. M., Hogeveen, H., Maas, L. and T. J. G. M. Lam. 2018. Economic optimization of selective dry cow treatment. J Dairy Sci., 101:1530-1539.
Utomhus nattetid och gräs – om kon själv får välja
Information: Louise Winblad , expert djurvälfärd, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: Anne-Marieke C. Smid: 2017. Dairy cow preference for different types of outdoor access J. Dairy Sci. 101:1448–1455. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13294
Celltal och mastitbakterier påverkar embryot
Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, SLU / Växa Sverige, renee.bage@vxa.se
Källa: L.F.S.P. Barbosa, W.V.C. Oliveira, M.H.C. Pereira, M.B. Moreira, C.G.C. Vasconcelos, B.F. Silper, R.L.A. Cerri, J.L.M. Vasconcelos. Somatic cell count and type of intramammary infection impacts fertility from in vitro produced embryo transfer. Theriogenology 108 (2018) 291-296.
Kon källa till S.aureus-smitta
Information: Ylva Persson, SVA, ylva.persson@sva.se
Källa: Ronco mfl. 2018. Genomic investigation of Danish Staphylococcus aureus isolates from bulk tank milk and dairy cows with clinical mastitis. Veterinary Microbiology https://doi.org/10.1016/j.vetmic.2018.01.003
Länkar till notiser nr 1/2018
Två kalvar per utomhushydda ökar riskerna
Information: Maria Åkerlind Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Theres Alvegard 2016. Parhållning av kalvar i kalvhyddor utomhus – påverkan på tillväxt och omriktat sugbeteende. Studentarbete rapport 674. SLU.
Fördel med att ta prov med spenkanyl
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@sva.se
Källa: M. Friman mfl. 2017. The effect of a cannula milk sampling technique on the microbiological diagnosis of bovine mastitis. Vet Journal. DOI: http://dx.doi.org/doi:10.1016/j.tvjl.2017.07.003
Länkar till notiser nr 12
Juversår är vanligare än du tror
Information: Ann Nyman, epidemiolog, celltalsexpert Växa Sverige ann.nyman@vxa.se
Källa: L. Ekman, A.-K. Nyman, H. Landin, U. Magnusson and K. Persson Waller. 2017. Mild and severe udder cleft dermatitis – Prevalence and risk factors in Swedish dairy herds. J Dairy Sci. In press. Open access. DOI: http://dx.doi.org/10.3168/jds.2017-13133
Fokus på djurvälfärd sedan drygt 30 år
Information: Louise Winblad 20171120
Källa: Marina A. G. von Keyserlingk2 & Daniel M. Weary. 2017. A 100-Year Review: Animal welfare in the Journal of Dairy Science—The first 100 years. J. Dairy Sci. 100:10432–10444 https://doi.org/10.3168/jds.2017-13298
Kor vet bäst när det är halksäkert
Information: Christer Bergsten, expert klövar, christer.bergsten@vxa.se
Källa: Telezhenko, E., M. Magnusson, and C. Bergsten. 2017. Gait of dairy cows on floors with different slipperiness. Journal of Dairy Science 100, 6494-6503. Länk till publikation: http://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(17)30518-0/abstract Bilden visar 6 studerade golvtyper samt fotavtryck som utgör basen för att studera rörelsemönstret tex steglängd.
Länkar till notiser nr 11
Hitta en ”lagom” tillväxt för kvigkalven
Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se
Källa: M Van Eetvelde, G Opsomer. Innovative look at dairy heifer rearing: Effect of prenatal and post- natal environment on later performance. Reproduction in Domestic Animals, Vol. 52, Supplement 3, August 2017, 31-36.
Sverige har lägst antibiotikaanvändning i EU
Information: Ylva Persson, veterinär, ylva.persson@sva.se
Källa: 7e Esvac-rapporten http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2017/10/WC500236750.pdf
Bäst inseminera efter 40 dagar på norsk rödfe
Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se
Källa: N Fjerdingby; C Bjelke; P Gillund; S Waage. Associations between the calving to first artificial insemination interval and reproductive performance in Norwegian Red Cattle. Reproduction in Domestic Animals, Vol. 52, Supplement 3, August 2017, 54-55.
Stor skillnad i liggtid mellan raser
Information: Ylva Persson veterinär, ylva.persson@sva.se
Källa: Aarhus universitet: http://anis.au.dk/aktuelt/nyheder/vis/artikel/ny-viden-om-liggeadfaerd-hos-malkekoeer/
Nederländerna aktivast inom ET i Europa
Information: Renée Båge Expert fruktsamhet Växa Sverige / SLU renee.bage@vxa.se
Källa: AETE, Association of Embryo Technology in Europe, Proceedings 33rd Scientific Meeting 2017.
Länkar till notiser nr 10
Värme påverkar välbefinnandet
Information: Maria Åkerlind, foderexpert, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Journal of Dairy Science 100:1-13 (Hel referens: Polsky & Keyserlingk, 2017. Invited review: Effects of heat stress on dairy cattle welfare Journal of Dairy Science 100:1-13.)
Varje mastit ökar utsläppet
Information: Johanna Karlsson, SLU, johanna.karlsson@slu.se
Källa: P.F. Mostert, C.E. Van Middelaar, E.A.M. Bokkers and I.J.M. De Boer. 2017. How mastitis in dairy cows affects the carbon footprint of milk. Page 169 in Book of Abstracts of the 68th Annual Meeting of the European Federation of Animal Science, Tallinn, Estonia.
Kor med hög grovfodergiva tappar mer i hull
Information: Johanna Karlsson, SLU johanna.karlsson@slu.se
Källa: J. Karlsson, R. Spörndly, M. Patel and K. Holtenius. 2017. Effects of a high forage diet on production and metabolism in early lactation dairy cows. Page 455 in Book of Abstracts of the 68th Annual Meeting of the European Federation of Animal Science, Tallinn, Estonia.
De största riskfaktorerna för digital dermatit
Information: Ylva Persson, veterinär Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se
Källa: https://www.landbrugsinfo.dk/Kvaeg/Sundhed-og-dyrevelfaerd/produktionssygdomme/Klove-og-lemmer/Sider/Kv-17-Her-er-de-storste-risikofaktorer-for-digital-dermatitis.aspx?utm_source=SEGES+Nyhedsbreve&utm_campaign=86923a1c84-EMAIL_CAMPAIGN_2017_09_07&utm_medium=email&utm_term=0_8be669a01c-86923a1c84-164896829 Oliveira mfl. 2017. Associations between biosecurity practices and bovine digital dermatitis in Danish dairy herds. J Dairy Sci 10: 8398–8408
Positivt med mindre grupper för nykalvade kor
Information; Louise Winblad, expert djurvälfärd, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: M. Bak Jensen & K. L. Proudfoot. 2017. Effect of group size and health status on behavior and feed intake of multiparous dairy cows in early lactation. J. Dairy Sci. 100:1–10. https://doi.org/10.3168/jds.2017-13035
Så håller du rent hos kalvarna
Information: Ylva Persson Växa Sverige och SVA, Estelle Ågren SVA och Cecilia Hultén SVA
Källa/mer information: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/diarre-hos-smakalvar/koccidios-kalv http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/diarre-hos-smakalvar/kryptosporidios-kalv
Könssorterad sperma ger utrymme för längre laktationer
Information: Lotta Rydhmer, Inst f husdjursgenetik, SLU, lotta.rydhmer@slu.se
Mer information: www.simherd.com
Länkar till notiser nr 9
Höga celltal vanligt vid kalvning
Information: Ann Nyman, epidemiolog, celltalsexpert Växa Sverige, ann.nyman@vxa.se
Källa: Frössling, J., Ohlson, A. and C. Hallén-Sandgren. 2017. Incidence and duration of increased somatic cell count in Swedish dairy cows and associations with milking system type. J of Dairy Sci, 100:1768-7378.
Om borstar, kalvhår och djurvälfärd
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: Proceedings of the 2nd Animal Welfare Science Symposium. Swedish University of Agricultural Sciences, 21-22 aug 2017. Lena-Marie Tamminen m.fl. Using hair cortisol to study chronic stress and welfare of dairy calves in large field studies. Lena Skånberg m.fl. The positive type of brushing. Cecilia Lindahl m.fl. Dairy bulls – an injury risk in the free stall barn. Ann-Kristina Lind. Calving alert system – a helping technique or a welfare problem?
Vad påverkar rekryteringsbeslutet?
Information: Freddy Fikse, expert husdjursgenetik, Freddy.Fikse@vxa.se
Referens: De Vries, A. 2017. Economic trade-offs between genetic improvement and longevity in dairy cattle. J. Dairy Sci. 100, 4184.
Tjurens ras påverkar kalvningen
Information: Patricia Gullstrand, forskningsassistent, SLU https://stud.epsilon.slu.se/10451/11/Gullstrand_P_170628.pdf
Länkar till notiser nr 8
Kor värderar bete lika högt som färskt foder
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.Winbladvonalter@vxa.se
Källa: M.A.G von Keyserlingk, m.fl. 2017. Dairy cows value access to pasture as highly as fresh feed. Sci. Rep. 7, 44953; doi: 10.1038/srep44953 (2017)
Mer mjölkprodukter – lägre risk för tidig död
Information: Annika Smedman, expert nutrition LRF mjölk, annika.smedman@lrf.se
Källa: Dairy Food Intake and All-Cause, Cardiovascular Disease, and Cancer Mortality: The Golestan Cohort Study. M.S. Farvid m fl. Am J Epidemiol 2017;185(8):697-711
Inavel negativt för fruktsamhet hos finsk ayrshire
Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU, renee.bage@vxa.se
Källa:
Martikainen K, Tyrisevä AM, Matilainen K, Pösö J, Uimari P.
Estimation of inbreeding depression on female fertility in the Finnish Ayrshire population.
J Anim Breed Genet. 2017 Jul 27. doi: 10.1111/jbg.12285. [Epub ahead of print]
Miljöberikning positivt för kalvars lek
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: J. A. Pempek m.fl. 2017. The effect of a furnished individual hutch pre-weaning on calf behavior, response to novelty, and growth. J. Dairy Sci. 100:4807–4817 https://doi.org/10.3168/jds.2016-12180
Osynlig sjukdom syns i robotdata
Information: Renée Båge, expert fruktsamhet, Växa Sverige / SLU
renee.bage@vxa.se
Källa: M.T.M. King, K.M. Dancy, S.J. LeBlanc, E.A. Pajor, T.J. DeVries
Deviations in behavior and productivity data before diagnosis of health disorders in cows milked with an automated system
J Dairy Sci, Article in press DOI: http://dx.doi.org/10.3168/jds.2017-12723
Länkar till notiser nr 6/7
Betesgång diskuteras i många länder
Information: Renée Båge, Växa Sverige / SLU, renee.bage@vxa.se
Källa: Hötzel MJ, Cardoso CS, Roslindo A, von Keyserlingk MAG.
Citizens’ views on the practices of zero-grazing and cow-calf separation in the dairy industry: Does providing information increase acceptability?
J Dairy Sci. 2017 May;100(5):4150-4160. doi: 10.3168/jds.2016-11933. Epub 2017 Mar 2.
Mjölk neutralt för livslängden
Information: Helena Lindmark Månsson, LRF Mjölk, 08-7875390, helena.lindmark-mansson@lrf.se
Guo J, Astrup A, Lovegrove JA, Gijsbers L, Givens DI & Soedamah-Muthu SS. 2017. Milk and dairy consumption and risk of cardiovascular diseases and all-cause mortality: dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. Eur J Epidemiol. doi: 10.1007/s10654-017-0243-1. [Epub ahead of print]
KNS både bra och dåligt
Rapport från ett internationellt seminarium om koagulasnegativa stafylokocker
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se
Källa: Proceedings från 2nd seminar on coagulase-negative staphylococci, Gent, Belgien, 18–19 maj 2017
Behandling mot smärta efter kalvning – bra eller dåligt?
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, renee.bage@vxa.se
Källa: N. C. Newby, K. E. Leslie, H. D. Putnam Dingwell, D. F. Kelton, D. M. Weary, L. Neuder, S. T. Millman, T. F. Duffield. The effects of periparturient administration of flunixin meglumine on the health and production of dairy cattle.
J. Dairy Sci. 2017; 100:582–587. https://doi.org/10.3168/jds.2016-11747
Värme stressar
Information: Maria Åkerlind, foderexpert, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Fidler, A.P. och VanDevender K., University of Arkansas.
Länkar till notiser nr 5 2017
Skillnader i beteende mellan förstakalvare och äldre kor
Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, marie.mork@vxa.se
Källa: H.W. Neave m.fl.: Parity differences in the behavior of transition dairy cows. J. Dairy Science, 2017 v 100(1), s 548-561.
Subklinisk mastit minskar i Finland
Information: Ylva Persson expert juverhälsa Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se
Källa: Hiitiö mfl 2017. Prevalence of subclinical mastitis in Finnish dairy cows: changes during recent decades and impact of cow and herd factors. Acta Vet Scand 59:22
Salmonella i spärrad besättning kostsamt
Information: Estelle Ågren, smittskyddsveterinär, SVA, estelle.agren@sva.se
Källa: Ågren, E.C., Johansson, J., Frössling, J., Wahlström, H., Emanuelson, U. & Sternberg-Lewerin, S. (2015). Factors affecting costs for on-farm control of salmonella in Swedish dairy herds. Acta Vet Scand, 57(1), p. 28.
Kort och gott om kalvar och mjölk
Information: Ylva Persson expert kalvar Växa Sverige, ylva.persson@vxa.se
Källor:
Korst mfl. 2016. Different milk feeding intensities during the first 4 weeks of rearing in dairy calves: Part 1: Effects on performance and production from birth over the first lactation. J. Dairy Sci. 100:3096–3108
Halleran et al. 2016. Short communication: Apparent efficiency of colostral immunoglobulin G absorption in Holstein heifers. J. Dairy Sci. 100:3282–3286
Horvath och Miller-Cushon. 2017. The effect of milk-feeding method and hay provision on the development of feeding behavior and non-nutritive oral behavior of dairy calves. J. Dairy Sci. 100:3949–3957
Habing et al. 2017. Lactoferrin reduces mortality in preweaned calves with diarrhea. J. Dairy Sci. 100:3940–3948.
Flest salmonellasmittade besättningar på Öland
Information: Estelle Ågren, smittskyddsveterinär SVA estelle.agren@sva.se
Studien är en del av ett doktorandprojekt ”Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar” finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (nr. V1130004 och V1430004) och ingår i Doctoral thesis no. 2017:35, ”Salmonella in Swedish Cattle, Epidemiology and aspects on control”, Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science, SLU.
Länkar till notiser nr 4
Håll dig till kostråden så äter du hållbart
Information: Annika Smedman, expert nutrition LRF Mjölk, annika.smedman@lrf.se
Källa: Improving diet sustainability through evolution of food choices: review of epidemiological studies on the environmental impact of diets. M. Perignon et al. Nutr Rev 2017;75(1):2-17.
Länk till artikeln: https://academic.oup.com/nutritionreviews/article-abstract/75/1/2/2684501/Improving-diet-sustainability-through-evolution-of?redirectedFrom=fulltext
Betesparasiter kan sänka mjölkavkastningen
Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, 010-471 06 49, marie.mork@vxa.se
Källa: I. Blanco-Penedo m.fl.: Exposure to pasture borne nematodes affects individual milk yield in Swedish dairy cows. Veterinary Parasitology, 2012 v188, s 93-98.
Länkar till notiser nr 3 2017
Hull, hälta och hasskador i USA
Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, marie.mork@vxa.se
Källa: A. Adams m.fl.: Associations between housing and management practices and the prevalence of lameness, hock lesions, and thin cows on US dairy operations. Journal of Dairy Science 2017, accepted manuscript.
Färre brister hos lantbrukets djur
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: K. Andersson. 2016. Djurskyddskontrollen 2015 – En redovisnings av länsstyrelsernas arbete.
Det ska bli lättare att göra rätt
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: Rådet för djurskyddskontroll – rapport om resultatet och effekterna av rådets arbete 2016. Jordbruksverket 2016-12-14 Dnr 5.2.17-11491/16 7(11)
Är robotmjölkning en riskfaktor för acetonemi?
Information: Anders H Gustafsson, foderexpert, anders.h.gustafsson@vxa.se
Källa: Tatone m. fl. 2017. Investigating the within-herd prevalence and risk factors for ketosis in dairy cattle in Ontario as diagnosed by the test-day concentration of β-hydroxybutyrate in milk. J. of Dairy Sci. 100:1308.
Spenarnas anatomi kan ha betydelse för bakterier på juvret.
Information: Ylva Persson, expert juverhälsa, ylva.persson@vxa.se
Källa: Guarin mfl 2017. Anatomical characteristics of teats and premilking bacterial counts of teat
skin swabs of primiparous cows exposed to different types of bedding. J Dairy Sci. 100:1436–1444
Länkar till notiser nr 2 2017
Omvårdnad och underlag viktigt för långliggande kor
Information: Helena Kättström, Växa Sverige
Källa: Undersökningen presenterades på World Buiatrics Congress i Dublin juli 2016, och den som är intresserad kan läsa mer på www.dairyaustralia.com om hur kon bör skötas när hon ligger.
Poulton PJ, Vizard AL, Anderson GA, Pyman MF. High-quality care improves outcome in recumbent dairy cattle. Australian veterinary journal. 2016;94(6):173-80.
Poulton PJ, Vizard AL, Anderson GA, Pyman MF. Importance of secondary damage in downer cows. Australian veterinary journal. 2016;94(5):138-44.
Mjölk och god hälsa – hänger ihop
Information: Helena Lindmark Månsson, helena.lindmark-mansson@lrf.se och Annika Smedman, annika.smedman@lrf.se
Källa: Thorning et al. Food & Nutrition Research 2016, 60: 32527.
Källa: Drouin-Chartier et al Adv Nutr 2016;7:1026-40.
http://dx.doi.org/10.3402/fnr.v60.32527
Dödlighet hos italienska mjölkkor
Information: Marie Jansson Mörk, Epidemiolog, Växa Sverige, marie.mork@vxa.se
Källa: F. Fusi m.fl.: Assessing circumstances and causes of dairy cow death in Italian dairy farms through a veterinary practice survey. Preventive veterinary medicine: 2017, accepted manuscript.
Korna stressas inte av robotskrapan
Information:
Louise Winblad, Växa Sverige
louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: R. L. Doerfler m.fl. 2016. Physiological and Behavioral Responses of Dairy Cattle to the Introduction of Robot Scrapers. Front Vet Sci 3: 106.
https://doi.org/10.3389/fvets.2016.00106
Korna stressas inte av robotskrapa
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: H. W. Neave m.fl.2016. Parity differences in the behaviour of transition dairy cows. J. Dairy Sci. 100:548–561. https://doi.org/10.3168/jds.2016-10987
Särskilda rutiner för förstakalvare
Information: Louise Winblad, Växa Sverige, louise.winbladvonwalter@vxa.se
Källa: H. W. Neave m.fl.2016. Parity differences in the behaviour of transition dairy cows. J. Dairy Sci. 100:548–561. https://doi.org/10.3168/jds.2016-10987
Herpesvirus stör fruktsamheten
Information: Renée Båge, Expert fruktsamhet, renee.bage@vxa.se
Källa: Klamminger S, Prunner I, Giuliodori MJ, Drillich M. Uterine infection with bovine herpesvirus type 4 in dairy cows. Reprod Domest Anim. 2017 Feb;52(1):115-121. doi: 10.1111/rda.12865. Epub 2016 Nov 14
Länkar nr 1 2017
Sugreflexen avslöjar riskkalvar
Information: Helena Kättström, Växa Sverige
Källa: Båda föredragen ovan presenterades vid World Buiatrics Congress i Dublin 2016, och abstracts finns publicerade i sammanställningen Proceedings of the World Buiatrics Congress 2016.
Högt insulin är skadligt för embryot
Information: Denise Laskowski, Leg veterinär, doktorand på SLU
Källa: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0093691X16301017
Kor i sjukbox söker kontakt
Information: Marie Mörk, marie.mork@vxa.se
Källa: M.B: Jensen m.fl.: Preferences of lame cows for type of surface and level of social contact in hospital pens. Journal of Dairy Science: 2015, 98 (4552-4559).
Mer aflatoxin överförs till mjölken om kon är högproducerande
Information: Maria Åkerlind, Växa Sverige, maria.akerlind@vxa.se
Källa: Churchill, K.A., et al., 2016. Aflatoxin concentrations in milk from high producing US Holsteins fed naturally-infected maize and milked 3x per day. Cornell Nutrition Conference, USA