UNDER SOMMAREN uppstod en så kallad situation vid mitt sommarhus när grannen visade sig gräva ner sina dasstunnor i kärret, eftersom ”alla andra” gjorde det.
I samma veva kom IPCC-rapporten, från vilken det rapporterats att jord- och skogsbruk står för en hög andel av de totala utsläppen av växthusgaser.
Tricket är att förstå vad det innebär. Utsläpp från jordbruket är en oundviklig konsekvens av att vi äter. Det är en del av det naturliga kretsloppet och verkligen inget att skämmas över. Det är rapportens författare fullt medvetna om och det är det som är så viktigt att vi som läser den också förstår.
I rapporten beskrivs dock utmaningar så enorma att en blir alldeles matt. För jordbruket riskerar klimatförändringen att leda till minskad tillgång till vatten och foder, fler djursjukdomar och svårighet till klimatanpassning på grund av litet genetiskt urval bland lantbruksdjuren. Men om vi fortsätter att producera och konsumera mat på det vis vi gör i dag behöver matproduktionen samtidigt öka med 50 procent till år 2050, vilket skulle öka utsläppen och förlusten av biologisk mångfald.
NÄR MATEN VÄL är producerad försvinner en tredjedel i kedjan från jord till bord. Matsvinnet står för 8–10 procent av sektorns utsläpp. Vi behöver alltså ta bättre vara på det vi producerar, stoppa överkonsumtionen i västvärlden och bli mer effektiva. Allt detta utan att öka antalet undernärda och slå ut det livsviktiga småskaliga jordbruket.
Men på samma sätt som jordbruket står för en stor del av utsläppen är det också nyckeln till förändring, visar rapporten. Det handlar om bättre nyttjande av betesmarker för kolinlagring, bättre hantering av naturgödsel och att producera foder av hög kvalitet. Jordbruket har möjlighet att inte bara sänka sina egna utsläpp per producerad enhet, utan också att erbjuda en kolsänka för att ta hand om andras.
Många av de metoder som beskrivs i rapporten arbetar vi redan med i Sverige i dag. Här blir utmaningen att fortsätta att göra det vi gör rätt men också att ständigt förbättra oss – även om ”alla andra” fortsätter att gräva ner sina dasstunnor i kärret. Ska vi vända klimatskutan har vi inget annat val.
Men det gäller att få konsumenter och politiker att förstå vad det kostar – för de måste vara med och betala för kalaset.
Linda Grimstedt
chefredaktör & ansvarig utgivare
linda.grimstedt@vxa.se 010-471 09 42
Linda Grimstedt är chefredaktör på Husdjur och är på väg att installera en sluten ”gödseltank” vid sommarstugan.