Sondmatning kan vara ett sätt att säkra att medtagna nyfödda kalvar får i sig råmjölk. Men sondmatning bör inte göras rutinmässigt. Det innebär ett obehag för kalven och finns risk för skador.
Text & foto: Ann Christin Olsson
OM KALVEN SJÄLV får dia är det svårt att veta om kalven fått i sig tillräckligt med råmjölk. Juverformen kan till exempel försvåra för kalven att hitta spenarna.
– Det kan vara upp till 31 procent av kalvarna som själva får dia råmjölken som får ett för lågt upptag av antikroppar, sa Carlos Hernandez, Sveriges lantbruksuniversitet, vid ett råmjölksseminarium på Lövsta Forskningscentrum i Uppsala.
Siffran kommer från en studie på 20 ekologiska besättningar i Sverige och Norge. Carlos Hernandez rekommenderade därför att ge råmjölken i nappflaska, även om kalven ska få gå med kon. Nappflaska är bättre än att ge mjölken i hink eftersom det leder till en större utsöndring av oxytocin, vilket påverkar upptaget av antikroppar positivt.
CARLOS HERNANDEZ har även undersökt sondmatning jämfört med att ge råmjölk i nappflaska. Sondmatning är å ena sidan ett sätt att säkra att kalven får i sig råmjölk vilket kan minska risken för att kalven blir sjuk och skulle kunna motivera en kort period av obehag. Å andra sidan kan sondmatning förutom obehaget ge vävnadsskador i mun/matstrupen och det finns en risk att mjölken hamnar i lungorna.
– Sondmatning är standard i en del stora besättningar i USA, sa Carlos Hernandez.
Sondmatning förekommer även i Sverige i besättningar som haft problem med kalvhälsan. Det går snabbt för en van djurskötare och kalven kan få i sig en stor giva råmjölk.
En annan skillnad mellan nappflaska och sondmatning är att när en kalv diar eller dricker mjölk sluts den så kallade bollrännan som gör att mjölken går direkt till löpmagen. Vid sondmatning utlöses inte reflexen utan råmjöken hamnar i vommen och upptaget av antikroppar blir fördröjt.
I FÖRSÖKET VISADE kalvar som sondmatades ett tydligt obehag, bland annat genom ett stressat råmande, jämfört med de kalvar som fick mjölken med nappflaska. I övrigt fick kalvarna samma behandling. Carlos Hernandez rekommendation är därför att inte rutinmässigt sondmata kalvar, utan bara göra det om kalvarna är för medtagna efter kalvningen för att dricka själva.
Även om det kan ta tid att ge första målet med nappflaska kan det vara värt att lägga den tiden. Kalvar som fått första målet med nappflaska dricker bättre vid kommande mål. Att de sondmatade kalvarna dricker sämre vid det andra och tredje målet kan vara en kombination av att de fått skrapskador och upplever irritation från halsen, eller att de måste igenom läromomentet att dricka från en napp.
Kalvarna följdes till avvänjning och det var ingen skillnad i tillväxt eller hälsa.
31 procent av kalvarna som själva får dia råmjölken får ett för lågt upptag av antikroppar.