Låt oss se på sjutton …

SÅ HAR EU BESTÄMT att vegokorven får fortsätta kallas korv. Det må så vara för korv är bara ett ord för ”böjd stump”, och används redan för annat med den formen. Typ ensilagekorv.

Text Ann Christin Olsson

Som gammal utfodringsrådgivare kan jag ändå tycka att innehållet är intressant. Jag hajade till när Äkta vara granskade 90 vegoprodukter och hälften av dem innehöll fem eller fler industriingredienser. Värstingkorven innehöll 14 tillsatser, och inte ens någon riktig råvara.

Det finns vegokorv som innehåller mindre protein än korvbrödet. Det vore som att göra en foderstat till kor och strunta i proteinfodret. Vegetariska produkter marknadsförs ofta genom att spela på klimatångest. Hemköp går så långt som att prata om goda och onda handlingar när grönsaker ställs mot kött. Men är det inte snarare en ond handling när livsmedelshandeln kränger skräpmat som mest består av vatten, olja och tillsatser till ett högre pris än riktiga råvaror? Speciellt om de enda grönsakerna som varit i närheten är de som är avbildade på påsen. Vegoprodukter har blivit en kassako, klimatoron möjliggöraren. Här borde en human utfodringsrådgivare ställa pris, och även klimatpåverkan, mot näringsinnehåll.

Att lyfta enbart klimatet när det gäller vad vi stoppar i munnen är att göra det för enkelt. FN har satt upp 17 globala mål för hållbar utveckling. Klimatet är ett av dem, men det finns 16 hållbarhetsmål till. Svenska mjölk och nötköttsproducenter bidrar till flera av dem. Det handlar inte bara om ”Ekosystem och biologisk mångfald”. Utan också om till exempel ”Ingen hunger” med fokus på trygg livsmedelsförsörjning. Det är länge sen Sverige hade hungersnöd (1867–1869), men coronakrisen påminde oss om att hyllorna i affären kan gapa tomma.

DEN SVENSKA mjölkproduktionen har minskat med 17 procent sedan 1995, samtidigt som importen ökat till 30 procent av konsumtionen. Det första ledet i livsmedelskedjan, primärproducenterna, har uppenbarligen inte en konkurrenskraftig situation. En utvärdering av livsmedelsstrategin visar att primärproduktionen har försämrat sin nettomarginal mot handeln.

Dessutom har svenskt jordbruk en låg klimatpåverkan jämfört med andra länder. Ett både klimatsmart och hållbart drag för handeln vore att satsa mer på svenska livsmedel.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Det gäller inte bara mjölken utan också havredrycken. Havren behöver gödslas och det är väldigt klimatsmart att det finns lantbruksdjur som kan äta upp havren som inte håller livsmedelskvalitet. Rentav hållbart!

reporter

anki.olsson@vxa.se

010-471 06 54