Luckor i forskning om betesfrågan

Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra slutsatser kring om det är skillnad i djurvälfärd och djurhälsa hos kor i lösdrift inomhus och de som har tillgång till utevistelse eller bete.

Text Linda Grimstedt

Det visar en systematisk genomgång av tillgänglig forskning på området, gjord av Oxford systematic reviews och beställd av stiftelsen Lantbruksforskning.

– Det här är ett område som har diskuterats mycket, säger Mattias Norrby, forskningschef på stiftelsen.

Hitta kunskapsluckor

De ville därför se vad befintlig forskning har visat i frågan om kornas välfärd och hälsa när de hålls i lösdrift inomhus respektive utomhus eller på bete, samt även identifiera eventuella kunskapsluckor på området. Valet föll på Oxford systematic reviews som har kopplingar till universitetet i Oxford och som har utvecklat en systematik för den här typen av genomgångar.

Tillsammans med representanter för Jordbruksverket, Växa, LRF, SLU och forskare från andra länder bildades en arbetsgrupp. Ramarna sattes till att omfatta två typer av studier – de som jämfört lösdrift med eller utan tillgång till utevistelse med stallar med tillgång till bete, samt de som jämfört lösdrift utan tillgång till utevistelse med stallar med tillgång till utevistelse eller bete. Studierna skulle också ha utförts i en klimatzon jämförbar med den svenska.

Få jämförbara studier

Utifrån ett underlag på över 20 000 studier var det till slut bara 53 stycken som klarade kraven på jämförbarhet inom samma studie. Vilket gav för lite data för att kunna göra en statistiskt säkerställd analys.

– Så vi kan inte säga att något system är sämre eller bättre utifrån den här studien, säger Mattias Norrby.

Vid ett möte i Stockholm i slutet av oktober presenterades en första version av Oxfordstudien, vilken också publicerades på Lantbruksforsknings hemsida. Efter medskick från mötets deltagare har dokumentet avpublicerats i väntan på justeringar i en slutversion.

Grund för ansökningar

Enligt Mattias Norrby är förhoppningen att arbetet med Oxfordstudien ska leda till en vetenskaplig artikel. Han räknar också med att det kommer att komma in ansökningar om forskningsanslag, utifrån de luckor som identifierats i genomgången.

– Vi kommer att använda den för att se var vi kommer att behöva satsa mer forskningsmedel, säger han.