Så blev de första vallskördarna 2022

Förstaskörden verkar ha gett bra mängder på de flesta håll i Sverige. Husdjurs rundringning visar foderläget inför stallsäsongen efter de två första skördarna.

Text, Foto Lisbeth Karlsson
Text Linda Grimstedt

Husdjur har ringt till rådgivare och lantbrukare runt om i landet. Rundringningen är gjord under sista veckan i juli, samt i något fall i mitten av augusti. Sammantaget rapporterar de flesta om goda förstaskördar, medan andraskörden varierat kraftigt beroende på värme och nederbörd.

Norrbotten

– Det var en ganska kall och fuktig vår så vår förstaskörd var riktigt bra både i mängd och kvalitet. Inför andraskörden hade vi lite väl varmt och torrt, men lite mer söderut i Piteå-trakten fick de lite mer regn och riktigt bra med gräs. Nu har vi en tredjeskörd på tillväxt som ser riktigt bra ut, så det blir nog ett riktigt bra grovfoderår för oss.

Johan Liljebäck, mjölkföretagare, Överkalix

Västerbotten

– Det var en seg och kall vår, men sen kom det igång ordentligt under första veckan av juni. De som var tidiga att ta då har redan tagit andraskörden också. Det kom regn direkt efter förstaskörden så återväxten har varit bra. Prognosvärdena inför förstaskörden såg jättebra ut och de få analysvärden som finns för förstaskörden pekar på att man kommer att kunna spara en hel del kraftfoder.

Anna Ericson, Växa

Dalarna

Vinterns snöfall långt in på vårkanten och med mycket is har gett tuffa förhållanden för många vallar. Våren var dessutom kall och utan nederbörd så tjälen stannade kvar väldigt länge. Men förstaskörden togs vid normal tidpunkt och var lyckad på många ställen, normal skörd. Till andraskörden har det kommit ojämnt med nederbörd så skörden har varierat. Överlag är det bra kvalitet.

Marlene Lindenthal, Hushållningssällskapet

Örebro/Västra Sörmland

– Det har hittills varit ett av de bättre åren med normala mängder. Det ser bra ut även inför tredjeskörden. De analyser som kommit in har visat att det är bra både med energi och protein i förstaskörden. Betesmarkerna, både på åker och naturbete, har också vuxit bra, vilket är viktigt nu när kraftfoder är dyrt.

Niklas Johansson, Växa

Västergötland

– Det har varit ett normalt vallskördeår. De flesta har fått förväntade mängder. Ett fåtal analysresultat har blivit klara så det är svårt att dra några slutsatser ännu. Skördeförhållandena verkar ha varit bra. Vädret har dock varit väldigt lokalt, så en del har fått bra förstaskörd men nästan ingen andraskörd, medan andra har fått normal fördelning mellan skördarna.

Malin Fröjelin, Växa

Östra Östergötland

– Vid kusten har det lokalt varit varierande men det är alltid torrare utmed kusten. Förstaskörden är de flesta nöjda med, men därefter har nederbörden mest kommit som skurar. Därför har andraskörden blivit sämre och väldigt varierande.

Annelie Glimbro, Växa

Gotland

– Vi har haft en jättebra vår, ganska sval och hyfsat med nederbörd så det blev en bra förstaskörd med bra värden. Andraskörden har varit mer varierande. I vissa områden har den varit bra och i andra sämre, men jag tror inte att vi kommer att ha någon brist på grovfoder på Gotland detta år. Den totala mängden kommer nog att räcka till såvida det inte händer något extremt med väderleken.

Stefan Uddin, Hushållningssällskapet

Bohuslän/Dalsland

– Hittills har vallskördeåret varit bra. Förstaskördarna blev bra. Det växte fort den sista tiden fram till skörd och gårdarna har kunnat skörda vid de tidpunkter de vill. Många fick höga mängder i förstaskörden och vi hade väldigt fina prognosvärden, men sen ändrades de ganska fort. Sen är det väldigt olika hur andraskörden har blivit. Det har inte varit speciellt torrt, så det har varit ett ganska bra år.

Hanna Johansson, Hushållningssällskapet

Kronoberg/Blekinge

– På de flesta ställen i Blekinge är det torrt, så andraskörden blev mycket mindre än normalt. De som slog andraskörden tidigt i juli har nästan inte fått någon återväxt inför tredjeskörden. I Kronoberg är det också lokalt, det skiljer sig från by till by.

Jenny Svensson, Växa

Kalmar/Öland

– Våren var kall och torr, men förstaskörden blev nästan normal ändå. Sen blev det väldigt torrt, i synnerhet på Öland. På norra Öland är det väldigt torrt. Vissa gårdar har inte kunnat ta någon andraskörd än. Nederbörden har ofta kommit som skurar och därför har det varierat väldigt mycket.

Sanna Andersson, Växa

Halland

– Våren var kall så de som lyckades ta en tidig skörd fick inga stora mängder. Vid senare förstaskörd fick man väldigt stora mängder. En del analyser pekar på låga proteinvärden i förstaskörden, vilket är bekymmersamt eftersom många i Halland har majs och/eller HP-massa i foderstaten. Andraskörden togs ungefär i normal tid. Det har varit torrt under sommaren och regnskurarna har kommit väldigt lokalt, så andraskörden har nog varierat en hel del.  

Katarina Gran, Växa

Skåne

– Det kyliga vårvädret gynnade gräs och spannmål. De goda förutsättningarna gav en stor förstaskörd. Med två tidiga skördar har vallarna generellt i Skåne avkastat mycket bra i år. Nederbörden har dock fallit ojämnt.

Maria Wahlquist, Vallföreningen

Näringsvärden i vallen

Näringsvärden för vallskörden, genomsnitt för hela riket, baserat på hittills inkomna analyser. Källa: Hans Lindberg, Växa

SkördTs   OMD
% av ts
Aska
g/kg ts
Rp
g/kg ts
NDF
g/kg ts
AAT20
g/kg ts
PBV20
g/kg ts
NEL20
MJ/kg ts
136,1%75,47314447283176,21
243,2%73,58315246982256,01

OMD: Smältbarhet för den organiska substansen (% av ts). Ts: Torrsubstanshalt. Rp: Råprotein. NDF: Fiberhalt. AAT20: Aminosyror absorberbara i tunntaren. PBV20: Proteinbalans i vommen. NEL20: Energivärde netto energi laktation. Siffran 20 anger värdet vid en standardfoderstat och total konsumtion av 20 kilo ts per dag.