Vallmästarnas bästa tips

Onsdag 30 november är sista dag att nominera Årets vallmästare. Tävlingen är öppen för alla mjölk- och nötköttsproducenter och det gäller att ha en väl uttänkt strategi för sin vallodling och därefter lyckas med att ta hem ett grovfoder med bästa möjliga värden för gårdens egen produktion.

Det har naturligtvis tidigare års Vallmästare gjort. Markus Brisbo utsågs till Årets vallmästare 2022. Han har ett knappt 70-tal mjölkkor samt uppfödning av mjölkrastjurar till slakt. Totalt omfattar företaget mellan 320 och 350 djur, där mjölkkorna är motorn och tjurarna (inklusive en del korsningskvigor) utgör ett stabilt andra ben.

Grovfodret – en plånbok

Målet är att nå ett vallfoder med ett energiinnehåll på 11,2 MJ per kilo ts. Markus Brisbo ser grovfodret som sin plånbok och alla skördar analyseras med fullständig närings- och hygienanalys.

– Kan du dra ner kraftfodergivan ett par hekto genom att ha ett bra grovfoder och en korrekt analys, då är den kostnaden snabbt betald.

Efter att ha provat sig fram under många år har han fastnad för vallfröblandningen Balans från Svenska foder. Den fungerar bra på jordarna runt Brismene och innehåller 30 procent av rörsvingelhybriden hykor. Det ger bra mängd, men kräver också att de är på tårna och slår i rätt tid. Markus Brisbo håller koll på prognoserna, men går också mycket på känsla för när det är dags.

– Vi tittar mycket på vädret och kör hellre lite för tidigt om det är bra väder, för sen kommer regnet.

Skörden tas i samarbete med en granngård. Vallarna slås med hög stubbhöjd, både för att bevara kvalitet och för att Markus Brisbo tycker att de kommer igång bättre efteråt. Därefter förtorkas gräset under ett dygn innan det körs in med både gårdens egna och grannens hackvagn. Vid behov även med ett tredje, inhyrt, ekipage. Som tillsatsmedel används Silosafe, med högre giva i de övre lagren än i de undre.

Plansilofacken täcks med plast både i botten och utmed sidorna, samt med ett extra lager ovanpå. Packningen tätas med sand och korvar i sluttningen. Fjärdeskörden läggs på grund av platsbrist i en korv längs med en av ytterväggarna till silon. Nästa år är planen att bygga ett fjärde fack.

Låga kraftfodergivor i Guarp

2021 utsågs Lisbeth och Tomas Riberth i Guarp utanför Ullared till Årets vallmästare.  De bedriver en konventionell produktion med en besättning på 85 kor som mjölkas tre gånger per dygn. Avkastningen ligger på 12 200 kilo ECM per ko och år. Målet är att maxa kornas vallkonsumtion, och få fram mycket mjölk på låga kraftfodergivor. För att få ett vallensilage av toppkvalitet tas fyra vallskördar.

Inför skörden tittar Lisbeth Riberth till vallarna var och varannan dag och följer väderprognoser och generella prognosprover, ofta kompletterat med ett par egna prognosprover. Allt för att hitta optimal skördetidpunkt både när det gäller kvalitet och kvantitet.

– Det gäller att vara på bettet, säger Lisbeth Riberth. 

Vallskörden sköts av två olika maskinstationer, en som kör hemma vid gården och en på skiftena som finns 1,5 mil bort. Från slåtter tills att balarna står inplastade på upplagsplatser vid fälten brukar det ta två dagar, varav ett dygns förtorkning. Sedan körs balarna successivt hem till gården med lastbil under vintern. Balarna är uppmärkta med vilken skörd det är.

– Det går åt tre balar per dygn och vi ger korna av olika kvaliteter, säger Thomas Riberth.

Bytte blandning efter torkan

Tanken är att få en kvalitetsmässigt jämn utfodring över året. Tidigare har de haft vallfröblandningen Mira 21 Special. Men efter torkåret 2018 bytte de till Mira 23.

– Torkåret såg vi att rörsvingeln gick bra på vår sons gård i Rossared så då ville vi också ha den i vår vallfröblandning, säger Lisbeth Riberth.

Men de vill fortfarande ha mycket timotej i vallen. Den är smaklig och ger mycket mjölk. Rajgräsen passar i deras intensiva system, men det gäller att inte ta förstaskörden för tidigt för då går den snabbt i ax inför andraskörden.

Anpassar till majsen

JB Holstein i Västra Vedåkra, strax söder om Hörby i Skåne, utsågs till Årets vallmästare 2020.  I besättningen finns 200 mjölkkor, enbart holstein, och avkastningen ligger på 12 500 kilo ECM per ko och år.

Målet är ett vallfoder med över 11 megajoule, 160–170 gram råprotein, 35–40 procent ts och inte för lite fibrer. Att få upp energin är det viktigaste. Resten av näringsinnehållet menar de lättare går att justera i mixen. Strategin är att få fram mycket vall och av bra kvalitet, både näringsmässigt och hygieniskt. Att de vill ha ganska mycket råprotein beror på att de också har majs och HP-massa i foderstaten, foder som innehåller lite protein. De har odlat majs i 17 år, men vallen står fortfarande för nästan tre fjärdedelar av grovfodret i mixen.

– Med majsen har det blivit ännu viktigare med ett vasst vallensilage, både när det gäller energi och protein, säger Bengt Sjöland.

De har en egen vallfröblandning till slåttervallen som består av 30 procent rörsvingel, 30 procent timotej, 15 procent rajgräs, 15 procent lusern och 10 procent rödklöver. Ett favoritgräs är Hykor rörsvingel, som de tycker fått oförtjänt dåligt rykte. Det beror på smakligheten när den blivit för grov.

– Den måste tas i tid annars blir den för träig, säger Bengt Sjöland.

Hellre för tidigt än för sent

De är tidigt på vid förstaskörden som brukar tas den 15–20 maj. Sen blir det vallskörd med fem till sex veckors mellanrum. Deras erfarenhet är att om man inte kommer ut i tid är hela säsongen förstörd. Det är bättre att vara lite för tidig än lite för sen. Den fjärde och sista skörden brukar bli i mitten av september.

– Det brukar inte vara något problem med att det blir för mycket grönmassa kvar inför vintern, säger Bengt Sjöland. Men vi brukar ibland även hugga insådden vid fjärdeskörden.

Flera vallskördar bidrar till den jämna kvaliteten. När de tidigare tog tre skördar, blev alltid den sista skörden ganska grov. Och att gå upp till fem skördar bedömer de skulle ge ett nästan för spätt foder.

– Vi tycker att fyra skördar är bra, säger Amanda Sjöland. Det passar till den mix vi har nu.