Bakom kulissen hos avelstjurarna

De ska passera ett nålsöga och väljas ut bland de bästa i sin ras. Husdjur har besökt Viking Genetics tjurstallar i danska Assentoft och även följt arbetet i labbet där doserna sorteras. Lars Nielsen, chef för avel och produktion, tror att inom några år så kommer man bara att sälja könssorterade doser. I Husdjurs senaste nummer är temat avel.

Text Marianne Lindberg
Foto Camilla Olsson

Tema: Avel

Assentoft: Ungefär 80 tjurar passerar Viking Genetics nålsöga och kommer ut på marknaden varje år. Men för att utveckla raserna och undvika inavel behöver man också ta in tjurar utöver det. Dessa kan förhoppningsvis, efter 3 000–5 000 semineringar, ge en kalv som utvecklar blodlinjerna.

När Husdjur är på besök i Assentoft har en av avelstjurarna precis hoppat upp på en så kallad fantom som liknar en gymnastikbock. Klädd med koskinn från Ikea ska den efterlikna en ko och när det är dags för ejakulation sätts en lösvagina snabbt in och fångar upp sperman. Tekniken är i princip densamma som på 1950-talet. Tömningen går snabbt och direkt efter förs sperman vidare in i labbet som ligger vägg i vägg. Där har däremot teknikutvecklingen gått rasande snabbt de senaste åren.

Under en vardagsmorgon tar labbet emot 40–45 ejakulationer. Efter noggranna processer och tester ska de till slut ner i olika strån för att sedan hamna i kvävekärlet med slutmålet att levereras till olika gårdar runt om i världen. Processen ser olika ut beroende på om det är en konventionell eller könssorterad dos, där könssorterade doser kräver mer av både personal och spermier.

Gårdsreportage: Sven-Erik Johansson valde att fortsätta att avla på halter i stället för att haka på trenden med mycket mjölk. Tjugo år senare betalar sig hans strategi.

– Mejerierna och rådgivarna tyckte på den tiden att man skulle producera mer mjölk, men jag ville inte sänka halterna. Jag tyckte att det kändes fel. Jag vill behålla höga halter i mjölken, säger Sven-Erik Johansson.

Forskning

I en världsunik studie har forskare och klövvårdare tagit fram en praxis för hur man bäst ska verka en klöv för att förebygga skador. Studien omfattade labbstudier med avancerad teknik och kliniska fältstudier med över 50 000 mjölkkor. Fältstudierna bekräftade labbstudiernas resultat och detta har gett en bra grund för utveckling av Bästa praxis.

Årets vallskörd

Årets grovfoderskördar har bjudit på stora regionala och lokala skillnader, men i de flesta fall har mjölkföretagen fått in tillräckliga mängder grovfoder inför årets stallsäsong. Om mängderna har varit bra så är det i stället innehållet av energi och protein som har varit lägre än önskat, visar analyserna av årets foderskördar.

Ekonomi

Kina har på några få år kraftigt ökat sin mjölkproduktion. Med hjälp av politiska satsningar har landet ökat sin självförsörjningsgrad från 70 procent år 2018 till 85 procent år 2023. Den kinesiska regeringens politik har varit avgörande för landets mejeriindustri med satsningar på storskaliga mjölkgårdar. Regeringen har även främjat investeringar i teknik och infrastruktur.

Kor vi minns

45 Tora föddes på Sigsarve gård i gotländska Hejde med för korta böjsenor vilket gjorde att hon inte kunde räta ut sina framben. För att hjälpa henne började Åsa Ahlström ge sjukgymnastik vilket ledde till att lilla Tora blev tam som en hund.
Tyvärr fungerade inte Toras juver i roboten då en sådan så småningom installerades och hon fick därför utgå ur besättningen 2021.

Detta och mycket mer finns att läsa i Husdjur nr 12.