Allt fler fall av blåtunga

Sedan de första fallen av blåtunga rapporterades den 12 september har nu 58 fall, varav 23 rör nötkreatur, konstaterats. Råd till djurägare hur blåtungan kan hanteras i besättningar med nötkreatur kommer att arbetas fram under vintern. Målet är att råden ska finnas framme till kommande betessäsong.

Text Ann Christin Olsson

Vaccination har redan påbörjats i sydvästra Sverige, men det gäller framför allt får. För de flesta besättningar med nötkreatur i södra Sverige är det troligen för sent att börja med vaccination nu. Även om det fortfarande är varmt i södra delarna av landet så hinner inte nötkreaturen, som behöver vaccineras två gånger, bygga upp ett skydd förrän efter fem–sex veckor. Då bör temperaturerna ändå ha sjunkit så pass att knotten försvunnit på grund av kyla. Dessutom kommer djuren vad det verkar behöva vaccineras igen inför nästa knottsäsong som ju är 9–10 månader bort.

– Målet är att sammanställa de erfarenheter av blåtunga som har gjorts i vårt närområde denna säsong och ta fram välgrundade råd inför betessläpp 2025, säger Julia Österberg, veterinär på Växa. Detta arbete hoppas jag vi kan göra i brett samarbete med myndigheter och övriga veterinärorganisationer, såsom Distriktsveterinärerna och Gård & Djurhälsan.

Gårdsanpassade råd

Råden kommer att bli olika beroende på var i landet gården ligger, om djuren går på beten där det finns knott och vilken produktionsform det är. Om det till exempel kan vara aktuellt att vaccinera mjölkkor i södra delen av landet, beror på vilka effekter som kan förväntas på dräktiga djur och på mjölkproduktionen. Kanske kan man uppnå tillräcklig effekt genom att undvika nattbete? På dikosidan kan det vara aktuellt att till exempel fundera lite extra på avelstjurarna.

Veterinärer kan också behöva mer erfarenhetsbaserade råd om hur djur som insjuknar bör behandlas. Förutom det djurägaren kan göra, som att göra foder och vatten lättillgängligt, kan veterinären ordinera antiinflammatoriskt och smärtstillande för att lindra. Men även riktlinjer för när prognosen är så dålig att avlivning är det mest humana alternativet kan behövas. Symtombilden hos infekterade djur är väldigt varierande, från att inga tecken på sjukdom till allvarlig sjukdom. Hur sjuka djuren blir påverkas troligen av hur stor mängd virus djuret fått, det vill säga hur mycket infekterade knott det har utsatts för. Förutom individuella variationer i känslighet så påverkar det om djuret till exempel är högdräktigt eller nedsatt av annat.

Tankmjölksinventering pågår

Förutom att ställa kostnaden för vaccination mot risk för produktionsbortfall (minskad mjölkmängd/sänkt tillväxt/påverkad fertilitet) handlar det även om djurvälfärd. Speciellt får kan bli mycket sjuka. På får har man även sett påverkan på fertilitet på tackorna och baggar som varit sjuka i blåtunga kan bli sterila i upp till 3–4 månader.

– Vi vet inte i vilken utsträckning avelstjurarnas fertilitet kan påverkas, men det är något man får titta på.

Bland annat kommer erfarenheter från Tyskland, Nederländerna, Danmark och nu även Sverige att sammanställas i vinter. För den som är orolig för sin nötbesättning redan i höst är rådet att bolla frågan med sin veterinär. En skyddande åtgärd för närmaste veckorna framöver kan vara att stalla in djur eller flytta djur till beten med lägre förekomst av knott. I öppna stallar kan fläktar hjälpa till att hålla knotten borta.

– En tankmjölksinventering pågår i södra Sverige för att se hur utbredd smittan är utöver de inrapporterade kliniska fallen.

Vid misstanke om blåtunga är det anmälningsplikt till veterinären som sedan kontaktar myndigheterna om misstanken kvarstår efter undersökning av djuret. Provtagningen vid misstanke om blåtunga bekostas av Jordbruksverket. Inkubationstiden är oftast 5 till 8 dagar.

LÄS MER: Stor risk för blåtunga i Sverige i år