Redan i början av 2000-talet visade SMHI:s prognoser på klimatförändringar. Några år senare startades projektet Gradvis av Hushållningssällskapet i Halland inom vilket de tre rapporterna Klimatet 2040, Växtodling 2040 och Djurhållning 2040 togs fram. Mycket av det som rapporterna angav skulle hända inför 2040 har redan inträffat. Reviderade rapporter har därför tagits fram i syfte att ge en bild av hur klimatförändringar påverkar lantbrukets förutsättningar.
Den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Aristoteles har sagt att ”vi kan inte ändra hur vinden blåser, men vi kan hissa rätt segel”. Redan nu finns behov av anpassningar för att möta de klimatförändringar som påverkar mjölkproduktionen.
– Förändringarna har gått mycket fortare än väntat. Vi måste tänka utanför boxen, ändra i hur vi arbetar. Men det finns lantbrukare som är modiga och vågar testa nya saker, så vi lär oss mer hela tiden, säger Katarina Gran, produktionsrådgivare på Växa och medförfattare till den omarbetade rapporten.
Värmestress påverkar negativt
Enligt SMHI:s prognoser kommer årsmedeltemperaturen i Sverige år 2100 vara 2–6 grader högre än under perioden 1961–1990. Nötkreatur kan uppleva värmestress redan vid ganska normala sommartemperaturer. Redan vid 25 plusgrader ökar mjölkkors kroppstemperatur och deras foderintag minskar. Luftfuktigheten spelar också en viktig roll – ju högre luftfuktighet desto känsligare är korna för värme. Med hjälp av THI (temperatur- och luftfuktighetsindex) kan man bestämma i vilken utsträckning korna är utsatta för värmestress.
LÄS MER: Så kan idisslare vara en hållbar del av framtidens matproduktion
I takt med ökande temperatur och luftfuktighet minskar kornas foderintag, mjölkproduktion och fruktsamhet. En av de viktigaste åtgärderna på kort sikt för att motverka klimatförändringarnas påverkan på mjölkkorna är att minska värmestressen.
– Vi behöver hjälpa djuren att inte bli så värmestressade, till exempel genom att erbjuda dem skugga på betet alternativt låta dem beta på natten och se till att de har god tillgång på vatten och salt, säger Katarina Gran.
Andra åtgärder kan vara fler fläktar inomhus i stallarna, sprinklersystem som genom att sprida vattendimma över korna hjälper till att svalka dem.
Tänk värsta scenariot
Extrem väderlek, såväl torkperioder som perioder av hög nederbörd samt fler stormar, blir allt vanligare i takt med temperaturhöjningen. Att ha beredskapsplaner, till exempel för åtgärder vid stora bränder eller översvämningar, blir därför allt viktigare. Exempelvis om en stor skogsbrand bryter ut nära gården eller om ån som rinner genom betesmarkerna blir förvandlad till en sjö och hotar att översvämma gårdscentrum.
– Tänk igenom vad som är det värsta som kan hända. Det kan vara bra att ha tänkt igenom det och ha en någorlunda plan för vad man ska göra. Om man behöver evakuera djur mitt i natten är det inte lätt att på rak arm hitta någonstans att hysa in dem. Då är det bra att åtminstone ha en lös plan. Sedan behöver den planen också revideras varje år, för saker och ting förändras, säger Katarina Gran.
LÄS MER: Klimatsmart gård bra för plånboken
Överlagra foder
Torkan år 2018 gav viktiga lärdomar och att säkra grovfoderproduktionen är en av de åtgärder som Katarina Gran tycker är viktigast i klimatförändringarnas spår, till exempel genom att öka foderarealen och mängden överlagrat foder. Det handlar också om att säkerställa vattentillgången, antingen genom en vattendom, tillstånd att ta vatten ur ett vattendrag eller genom att anlägga en egen bevattningsdamm.
– Bevattning påverkar vallfoderproduktionen i allra högsta grad. Men det hjälper ju inte att köpa en bevattningsutrustning om man inte har säkerställt att man har tillgång till vatten, säger Katarina Gran.
Djurhälsan är ett område som kommer att bli påverkad både indirekt och direkt. Ökad risk för resistenta bakterier, vektorburna sjukdomar och ökad spridning av parasiter norrut är tydliga effekter av klimatförändringarna. Med ökad nederbörd ökar också risken för spridning av bakterier som till exempel salmonella och EHEC/VTEC.
Klimatsäkra gården
Exempel på åtgärder som är viktiga ur ett beredskapsperspektiv på en gård med mjölkproduktion.
I det korta perspektivet:
- Handlingsplan vid grovfoderbrist.
- Säkra gårdens elförsörjning.
- Plan för mjölkning och mjölkhantering vid strömavbrott.
- Se till att mekaniskt ventilerade stallar har fungerande nödventilation.
- Plan för att ge djuren vatten vid strömavbrott.
- Plan för att utfodra utan hjälp av automatisk utfodring.
I det längre perspektivet
- Säkrad foderförsörjning. Gör en beredskapsplan för om det blir torka.
- Erbjud mjölkkor skugga ute på betet.
- Ha överkapacitet på fläktar och ventilation. Överväg dimningsutrustning eller annan kylteknik för korna.
- Anpassa foderodlingen till ett varmare klimat. Både torktåliga och vattentåliga växter i grovfoderodlingen.
- Se över vattenförsörjningen och ha en plan för långvarig torka. Fler/djupare brunnar, reservledning från grannar eller annan lösning.
- Se över dränering runt byggnader och gödsellagring för att förebygga översvämningar.
- Se över täckdikning på de marker som brukas. Se även över dränering på betesmarker för att uppnå ökad bärighet.
- Gör en plan för åtgärder vid extrem värmebölja. Diskutera med besättningsveterinär, produktionsrådgivare, kollegor eller andra.
Källa: Gradvis – Lantbruksdjur i ett klimat under förändring