Natten till tisdag den 16 april upptäckte en operatör på Norrmejeriers mejeri i Umeå att en förpackningslinje betedde sig underligt. Efter några samtal stod det klart att det rörde sig om en utpressningsattack där hackare angripit systemen i syfte att pressa ett företag på pengar.
Enligt Norrmejerier kunde attacken begränsas genom att samtliga system snabbt stängdes ner.
– Vi har ganska god säkerhet och de kom inte åt så mycket. Och vi kunde redan efter 2–3 dygn vara tillbaka, vilket är helt remarkabelt, säger vd Gerhard Bley som säger att ingen lösensumma är betalad.
Arla och Falköping tog emot
De dygnen blev ändå kostsamma för Norrmejerier. Dels i form av rent tekniska åtgärder, dels på grund av förlorade intäkter när produktionen stod stilla. Umeå mejeri väger in 350 000 kilo mjölk varje dag. Den mjölken blev nu slussad till föreningens övriga två mejerier, samt till anläggningar tillhörande Arla och Falköpings mejeri.
– Med den historik vi har i mejeribranschen finns en kollegial kontakt där vi alltid har köpt och sålt mjölk mellan varandra. Jag är oerhört glad över att de ställde upp. Det är mer än man kan säga om myndigheter och politiker, säger Gerhard Bley.
Saknar respons
Han upplever inte att Norrmejerier fått någon stark respons från exempelvis polisen eller Nationellt cybersäkerhetscenter. Enligt Gerhard Bley har regeringen tagit emot information om det inträffade. Men han saknar respons.
– Jag hade önskat mig en viss känsla av moraliskt stöd. Det här är de facto ett angrepp på Sverige. Då hade det varit fint om beslutsfattare också hade kunnat uttala det, säger han.
Hot mot livsmedelsförsörjningen
Gerhard Bley lyfter risken för att hackarna lyckats slå ut mejeriet under flera veckor. Då hade Norrmejerier haft svårt att försörja norra Sverige med mejeriprodukter. Eller att angreppet drabbat flera mejerier samtidigt.
– Det skulle snabbt ha slagit ut en stor del av livsmedelsförsörjningen.
Nästa sommar kommer Luleå mejeri att stängas. Och även om mejeriet den här gången blev en räddning, står den planen fast, enligt Gerhard Bley.
– Det handlar om vårt totala kapacitetsutnyttjande och behov av att bli mer effektiva för att kunna betala våra ägare. Man kan inte förvänta sig att vi som kooperativ ska stå för beredskapen. Vi kan inte stå med överkapacitet utan att få resurser för det.
LÄS MER: Stor hjälpinsats när taket rasade in