Nya regler kan tvinga gården att byta kylmaskin

Inom några få år måste i princip alla mjölkbönder behöva köpa ny kylmaskin. Orsaken är en ny EU-förordning som förbjuder klimatskadliga köldmedier.

Text Torbjörn Esping
Foto Lisbeth Karlsson

I våras trädde en ny EU-förordning i kraft som gör att de vanligaste köldmedierna kommer att förbjudas inom några år. Naturvårdsverket har under hösten kommit med förslag på hur lagsstiftningen ska se ut i Sverige.

Enligt förordningen tvingas de som har befintliga anläggningar med det vanligaste köldmediet, R134A, byta sin kylmaskin senast 2032.

– Jag skulle säga att det handlar om 90 procent av alla Sveriges gårdar, säger Philip Ring på Wedholms AB som tillverkar mjölktankar och kylutrustning.

Prishöjningar

Han ser också en risk för att mjölkproducenter redan 2027 inte kommer att kunna få kylan reparerad på sin tank. Anledningen är att EU-förordningen kraftigt begränsar hur mycket klimatskadliga gaser som får säljas inom unionen. Enligt branschberäkningar kommer det 2027 att bli brist på de vanligaste köldmedier, så kallade f-gaser, som används i dag.

År 2027 kommer det bara att finnas hälften av de f-gaser som behövs för att täcka behovet. Och de köldmedier som finns på marknaden kommer att stiga i pris markant. Redan nu rakar priserna i höjden.

– Det kommer inte att bli ekonomiskt försvarbart att använda de gamla maskinerna, säger Jesper Hjalmarsson på Maléns kylservice.

Investeringen blir dessutom dyrare än förr eftersom det inte finns någon marknad för gamla kylanläggningar, enligt Philip Ring.

Tre val

När man köper en ny kylanläggning för att anpassa sig till den nya lagstiftningen för köldmedier har man tre grundläggande val – koldioxid, propan eller R454C. Alla med olika för- och nackdelar.

R454C är ett köldmedium som precis klarar EU:s krav efter 2032 men som förbjuds 2050. Det kan vara ett alternativ om man bara vill byta kylmaskin. Nackdelen är att gasen är brandfarlig och att den innehåller PFAS. Och PFAS kan förbjudas redan 2027.

Vill ha besked

För framtiden står valet mellan koldioxid och propan. Propan har fördelen att det går att eftermontera i befintliga tankar, om tanken är godkänd. Koldioxiden har ett högre arbetstryck vilket gör att det krävs en ny tank eller silo.

Propan har dock nackdelen att det är brandfarligt. Det är osäkert om man får ha en propananläggning i mjölkrummet, med risken för att det börjar läcka och någonting kan gnistra till eller att läckagevarnaren slår stopp.

– Innan vi får ett klart besked så kommer vi bara att kunna installera propan på silostankar som står utomhus, då är det inte lika farligt. Men vi vill att alla regler fastställs så att vi vet vad vi har att jobba mot och att lantbrukarna vaknar till och börjar ta tag i det här, säger Jesper Hjalmarsson.