Virtuella stängsel har i flera år varit i hetluften. Redan för två år sedan slutfördes de första svenska försöken med virtuella stängsel som Husdjur rapporterade om (se Husdjur nr 5 2023). Resultat som forskare Lotten Wahlund vid RISE genomförde som en del av sin licentiatavhandling.
De mätningar av hormonet kortisol som gjordes i både träck och hårprover för att mäta stress hos kvigor visade inte på några skillnader mellan försöksgruppen med virtuella stängsel och kontrollgruppen med konventionellt elstängsel under den tid som försöket pågick.
Däremot hade försöksgruppen en förhöjd halt av kortisol i träcken i början av försöket vid tre provtillfällen jämfört med kontrollgruppen. Men skillnaden var tydlig redan innan det virtuella stängslet satts i gång.
– Det är svårt att säga varför det var så, men det berodde troligtvis inte på stängselsystemet då grupperna skiljde sig åt redan innan vi aktiverade stängslet, säger Lotten Wahlund.
Kvigor fick utgå
Försöket utfördes med två kviggrupper med endast sju individer i respektive grupp. Kontrollgruppen gick i en fålla med vanligt elstängsel. Försöksgruppen hade under försökets gång först en, sedan två och slutligen fyra sidor virtuella stängsel innanför elstängslet.
Redan efter två dagar fick två kvigor i försöksgruppen utgå ur försöket. Detta efter att de uppnått den gräns på 15 elstötar från det virtuella stängslet som det djurförsöksetiska tillståndet medgav. Lotten Wahlund berättar att forskargruppen redan innan det virtuella stängslet aktiverades hade studerat kvigorna i beteshagen. Då noterade de var de brukade befinna sig och utifrån det planerade de hur gränserna skulle placeras.
– Dagen innan inlärningsperioden skulle börja så valde kvigorna att byta liggplats så att den vid aktiveringen skulle hamna utanför den virtuella gränsen. Vi fick driva dem från liggplatsen in i den virtuella hagen innan vi aktiverade systemet. Men de ville direkt tillbaka till liggplatsen och hade väldigt stor motivation att ta sig över den virtuella gränsen, vilket inte är önskvärt under inlärningen, säger Lotten Wahlund.
Vill ha fler tester
Hon konstaterar att forskargruppen lärt sig mycket om hur inlärningen av virtuella stängsel ska gå till för att minimera antalet elstötar. Till exempel att inlärningsgränser ska placeras relativt nära ett fysiskt stängsel så att djuren inte kan passera så långt utanför den virtuella gränsen. Det är också viktigt att djuren är vana vid betesgång och att man minimerar saker som motiverar djuren att passera den virtuella gränsen.
– Det var första gången som kvigorna i försöket släpptes ut på bete och de var väldigt nyfikna på det som hände. Under den första inlärningsdagen började de springa efter en hare och sprang då över den virtuella gränsen. Detta, plus att motivationen att gå till sin tidigare liggplats, bidrog till att två individer fick tas bort ur försöket, säger Lotten Wahlund.
Jordbruksverket säger att de är positiva till innovation, men tekniken måste vara testad och inte visa på negativa effekter på djurvälfärden. Det har hittills genomförts ett 50-tal internationella studier inom området, utöver Lotten Wahlunds försök, men myndigheten anser inte att det har gett tillräckliga underlag för att tillåta metoden.
– Vi har tittat på flera av studierna. Det är trots allt så att en del djur får en hel del stötar och i Lotten Wahlunds studie fick två av sju djur utgå på grund av för många stötar, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.
Den viktigaste frågan för Jordbruksverket är hur virtuella stängsel fungerar för djuret, bland annat om de blir stressade och mår dåligt. Hur många fler studier som behövs kan inte Helena Elofsson säga. Men för att myndigheten ska kunna säga ja till metoden krävs studier med fler djur under naturliga omständigheter såsom djurhållare har sina djur.
– Positiva effekter finns, det vet vi. Men vi behöver en grund för att veta att det är bra för djuren, det är också viktigt för konsumenttrovärdigheten.
LÄS MER: Virtuella stängsel verkar inte stressa djuren
Regeringen inväntar remissrunda
I konkurrenskraftutredningen, som är ute på remiss till 1 april, är frågan om virtuella stängsel med. Utredningen är positiv och regeringen kan fatta beslut om att tillåta det, utan att invänta fler forskningsstudier. Enligt Mattias Svensson, pressekreterare hos landsbygdsminister Peter Kullgren, inväntar regeringen synpunkterna från remissrundan.
”Frågan är intressant. Efter remissvaren analyserats bestäms om vi går vidare med detta i någon form”, skriver han i ett skriftligt svar till Husdjur.
Även Jordbruksverket inväntar regeringen men är också tydlig med att de anser att det behövs mer forskning.
Anna Jamiesson, verksamhetsledare på föreningen Naturbeteskött i Sverige, har ingått i den referensgrupp av intressenter som varit knutna till Lotten Wahlunds försök med virtuella stängsel. Hon har länge varit engagerad i lantbrukets möjligheter att få tillåtelse att använda virtuella stängsel.
– Virtuella stängsel öppnar upp möjligheter att använda så mycket mer betesmark än vad vi kan göra idag, där betet hela tiden måste vägas mot kostnaden för stängsling, säger Anna Jamiesson.
Sätter hopp till utredning
De torkperioder som inträffat de senaste åren har enligt Anna Jamiesson visat vilken fördel det hade varit att med hjälp av virtuella stängsel kunna använda betesmark som inte betats på länge eller som inte är möjliga att stängsla in.
– Virtuella stängsel skulle kunna bli avgörande för att restaurera beten och använda fler typer av marker för bete.
Hon tycker att den forskning som genomförts har gett Jordbruksverket de resultat som de frågat efter. Att frågan även tas upp i konkurrenskraftutredningen är det Anna Jamiesson nu sätter sitt hopp till.
– Virtuella stängsel är något vi behöver, något som kan vara viktigt för Sverige, säger hon.
I sommar fortsätter försöken med virtuella stängsel. Ett försök kring virtuella stängsel för ökad biologisk mångfald genomförs på en eller två gårdar i Uppland med cirka 50 nötkreatur. Ytterligare två som rör själva tekniken kommer att genomföras på Öland (cirka 15 nötkreatur) och i Bergslagen (cirka 20 nötkreatur).