Källor: Lena Stengärde, Djurhälsoveterinär på Växa. Catarina Svensson, professor på SLU.
1. Allt börjar med råmjölken
Efter födseln behöver kalven snabbt få i sig näring och antikroppar via råmjölken. Det är därför råmjölken är så viktig att börja med så fort som möjligt efter kalvning. Efter rengöring och torkning av kalven ska den få i sig fyra liter vid första tillfället, från rena kärl.
Veterinär Lena Stengärde, Växa, förordar giva med napp för att få bättre kontroll på att kalven får i sig den mängd som den behöver samtidigt som hygienen kan kontrolleras.
– Gör en bedömning av hur pigg kalven är när den föds. Stick in ett finger i munnen. Ju starkare sugreflex desto starkare är den. Svag sugreflex, då ska man skynda sig med råmjölken.
Hennes råd är:
– Mjölka ur råmjölken, mät med brix-mätare, ge till kalv så fort som möjligt, helst inom fyra timmar. Det är önskescenariot.
Ibland går det inte att styra. Kalvningar på natten kan i vissa fall leda till att det dröjer mellan tio och tolv timmar innan kalven får råmjölk. I dessa fall trycker hon på behovet av att snabbt sätta in stödåtgärder och noggrant följa och dokumentera utvecklingen framåt.
2. Glöm inte bort övergångsmjölken!
Efter första råmjölksdygnet ska kalvarnas mjölk, till och med minst fjärde levnadsdagen, bestå av enbart övergångsmjölk:
– Från andra urmjölkningen fram till fem dagar, säger Lena Stengärde.
Finns det övergångsmjölk från de första dagarna med mer antikroppar (brix-mätare) ska den ges till de yngsta kalvarna.
I dag vaccineras kor i en högre utsträckning, enligt Lena Stengärde. Råmjölken och övergångsmjölken är avgörande för att få utväxling på vaccinationen, och stärka kalvarna.
En utmaning i besättningarna är dock att särskilja den värdefulla övergångsmjölken och att säkerställa dess hygieniska kvalitet.
– Tricket är att kunna sortera och separera upp den mjölk som inte ska gå i tanken. Det låter lätt men är svårare än vad man kan tro. Det kräver en hel del arbetsinsatser och utrustning, säger hon.
Viktigt är att avskiljning, samling, förvaring och utfordring sker på ett sätt som säkerställer att övergångsmjölken håller god kvalitet. Kan man förlänga perioden då kalven får övergångsmjölk eller delvis övergångsmjölk är det mycket värt, enligt Catarina Svensson.
3. Optimala givan tio liter eller mer
När Catarina Svensson nedan anger liter mjölk, syftar hon på energiinnehållet i en liter helmjölk.
Utifrån forskningen är det mest optimala att kalvarna under första veckan får dricka det de vill ha utan begränsning. Det har i studier visat sig att en kalv kan komma upp i mellan nio och tolv liter per dygn redan från fyra dagars ålder.
– Efter första veckan är den optimala givan tio liter eller mer, säger hon och pekar på studier som visar att en kalv vid intag av åtta liter fortfarande kan känna hunger.
Fördelning på fler mål per dag är bättre än två. Har man kalvamma, är det mest fördelaktigt att kalvarna får dricka utan restriktioner.
Mer än tio liter ger utslag i jämförande studier när det gäller utveckling av juver, tarm, muskler och lokala immunförsvaret i tarmen.
– Ju mindre mjölk desto sämre.
För att få ut de positiva effekterna av en högre mjölkgiva måste den kombineras med en successiv avvänjning. Vatten, smakportioner av kraftfoder och grovfoder bör erbjudas redan första veckan. Avvänjningsperioden bör pågå under minst 14 dagar och sker tidigast från tolv veckors ålder.
4. Rengör på rätt sätt mellan kalvarna
God hygien, att göra rent boxar mellan kalvarna är viktigt. Att tvätta boxarna är väsentligt men felaktigt utförd tvätt kan försämra kalvhälsan. Nyckeln är att få det torrt igen och se till att djurflödet underlättar tomtid i boxarna.
– Ju fler boxar, desto bättre förutsättningar för tomtid, säger Catarina Svensson.
Lena Stengärdes stalltips är att undvika högtryckstvätt i utrymmen med djur. Smittämnen kan spridas med tvättdimman. Och att i mesta möjliga mån plocka ut utrustning och tvätta ute i den mån det går.
Vid tvätt av boxar – använd rengöringsmedel! Generellt är det basiska tvättmedel som hygieniskt lämpar sig bäst. Lena Stengärde poängterar vikten av att vara noga med att bli av med fettfilmen på inredningen där det sitter smittämnen.
För att komma åt detta problem är hennes råd att inte använda för varmt vatten utan börja tvätta med ljummet vatten och rengöringsmedel för att få bort fettfilmen, blötlägg och skrubba med borste. Sedan spolar man av det. Då kan man tänka sig hetvatten för att bli av med det sista.
5. Räkna rätt på antal gruppboxar
Ur djurhälsosynpunkt bör kalvarna flyttas från ensambox eller parbox till gruppbox med fler kalvar först vid tre veckors ålder eftersom det är särskilt vanligt med diarréer under kalvarnas andra levnadsvecka, enligt Catarina Svensson.
– Det är lämpligare att kalven utskiljer diarrémikroorganismer i en ensambox som lättare kan rengöras, hellre än i gruppbox där också fler kalvar kan uppföröka smittan. Senare introduktion till gruppbox minskar också risken för luftvägssjukdom. Samtidigt som jag säger tre veckor vet jag många gårdar som med goda rutiner lyckas väl med kalvhälsan även med tidigare insättning, säger hon.
För att minska smittspridningen vill hon trycka särskilt på vikten av stabila kalvgrupper som tillåts stanna kvar i ”sin” box.
– Det kan upplevas smidigt att kontinuerligt flytta kalvar eller hela kalvgrupper från box till box i kalvstallet men det bidrar till ett ökat smittryck, säger hon.
”Omgångsuppfödning på boxnivå” kräver fler boxar i stallet. Det är också viktigt att ha få kalvar med liten åldersspridning i boxarna, vilket också kräver fler boxar.
6. Kunskap genom uppföljning
Uppföljning är a och o för att, dels följa individer, dels få en överblick om det finns utvecklingsområden i besättningen.
– Det kan handla om avvänjningsvikt, diarréer, lunginflammation. Vad har den här kalven varit med om? Det finns många olika varianter för uppföljning, säger Lena Stengärde.
Det finns många olika managementverktyg där man kan göra uppföljningar. Genom att använda sig av digitala system kan man följa kalvens utveckling från födsel till vuxet djur. Fungerar insatta stödåtgärder och hur ser viktutvecklingen ut med vald strategi? Registreringar kan göras på enskilda individer men även på hela grupper. Extra viktigt med att ha koll är när det sker avvikelser.
– Till exempel om det händer något som bryter mönstret. Djur insjuknar eller dör. Finns det någon gemensam nämnare till att de här tre kalvarna har blivit sjuka. Då kan man gå tillbaka och titta.
Stengärdes uppfattning är att besättningar överlag skulle kunna följa upp mer än de gör och att det skulle löna sig för kalvhälsan.
Valet av kalvningsbox – en fråga om tycke och smak – Tidningen Husdjur