I dag finns det runt 2 700 mjölkgårdar i Sverige. 40 procent av dem har uppbundna stall.
– Av de som har 50 kor eller färre är procenten uppbundna stall uppe i 80, 85 procent, kanske till och med 90 procent, säger Lisa Ekman som forskar på ämnet och nu ser fram emot att omsätta teori i praktik.
EIP-projektet främjar innovativa och hållbara stallbyggnationer i Sverige för att stärka en diversifierad mjölkproduktion. Dessutom säkerställer projektet att små mjölkföretagare på landsbygden får hjälp att utvecklas och finnas kvar. Sedan 90-talet har antalet mjölkgårdar i Sverige, däremot, minskat med nästan 90 procent.
– Utvecklingen går mot färre gårdar som blir större. Sedan ungefär 15 år tillbaka har vi dessutom en lagändring att inte bygga nya uppbundna stall, säger Lisa Ekman.
60 kor lagom för mjölkrobot
Hon berättar att många med uppbundna stall inte har möjlighet eller vilja att utöka besättningen. Det för med sig att det är svårt att få investeringsstöd för att exempelvis gå från uppbundet till lösdrift. För att investera i en mjölkrobot är det lagom med runt 60 kor.
– Banken tittar väldigt mycket på hur många kor och mängd mjölk man kan få ut. Det gör att vi har många små gårdar med gamla system som har svårt att ställa om.
I grannlandet Norge kommer uppbundna gårdar att förbjudas 2034 och håller därför succesivt på att fasas ut. I Danmark införs förbud mot uppbundna djur 2027.
– Om det kom ett förbud i Sverige i dag skulle 40 procent av alla mjölkgårdar behöva lägga ned. Vi har redan en kritisk låg massa av gårdar och det skulle vara negativt för landsbygden om fler försvann. Mjölkproduktion är en betydande del i företagandet på små orter.
Nya regler för uppbundna ekologiska gårdar
Små gårdar viktiga att behålla
Lisa Ekman forskar sedan några år tillbaka på små besättningar där hon bland annat kartlägger behov och utmaningar. Ett forskningsprojekt som ska slutrapporteras under 2025.
– Små gårdar har en potential att bli väldigt nyttiga ur beredskapssynpunkt och för att främja betesmarker och biologisk mångfald.
Tillbaka till det nyligen beviljade projektet. I första steget samlar man, därför, in exempel på innovativa och alternativa lösningar – i en stor verktygslåda för små mjölkgårdar. Det kan handla om hur man styr om befintliga resurser på gård, tar hjälp av grannar eller närliggande industri, inköp och inkoppling av begagnad utrustning, förbättrad arbetsmiljö eller smarta ombyggnationer vid platsbrist.
– I dag är det svårt att hitta och få en överblick av vad man kan göra. Speciellt lösningar som kan passa förutsättningarna som finns på små gårdar. Vi kommer göra studieresor till Norge, Finland, Österrike och Frankrike och samla in exempel, säger Lisa Ekman.
Små uppbundna gårdar som överväger lösdrift
I projektet ingår bland annat fyra svenska lantbrukare med mindre gårdar som är intresserade av att ställa om till lösdrift.
– De är med på alla delar för att ge sitt lantbrukarperspektiv. De blir våra testpiloter.
Sista steget är att utveckla ett praktiskt verktyg. Lösningar och idéer samlas därför digitalt på en interaktiv webbsida. Där är målet att kunna göra virtuella gårdsbesök och, dessutom, erbjuda filtreringsfunktioner där egna gårdens förutsättningar kan styra vilka lösningar som är aktuella.
– Förutom inspiration och ritningar ingår även delen med mer konkret fakta och olika faser för att ta sig framåt. Vilka tillstånd som måste sökas, vilken hjälp från organisationer som finns, vilka stöd som är aktuella, räknesnurror och investeringsutrymme. Sedan ska vi också försöka utveckla ett ritningsverktyg, säger Lisa Ekman.
Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering på Linköpings universitet är involverat för att hitta tekniska lösningar för en digital plattform. Efter tre år är det, dessutom, tänkt att Kunskapsnavet för animalieproduktion, Rise, tar över och säkerställer att verktyget förvaltas och vidareutvecklas.
– Vi har fått ett förhandsbesked och kompletteringar ska in före ett slutgiltigt besked. I mars eller april kan vi komma igång med vårt första möte.
- Fakta: Dessa ingår i projektet: Flera deltagare från Växa (byggrådgivare, djurhälsoveterinärer, djurvälfärdsexperter och ekonomirådgivare/experter) ingår i projektgruppen, tillsammans med flera externa samarbetspartners, nämligen SLU (inklusive Kunskapsnavet för företagsledning och entreprenörskap), Kunskapsnavet för animalieproduktion (RISE), Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering (Linköpings universitet), fyra lantbrukare med mindre uppbundna gårdar som vill ställa om till lösdrift samt en norsk agronom, forskare och rådgivare som arbetar med liknande frågor i Norge.