ONTARIO: – En sak vi oroar oss för är hur ett nytt handelsavtal kommer att se ut, säger Drew Spoelstra, 37 år. Han driver en mjölkgård med 55 kor och mjölkningsrobot, och föder dessutom upp både kvigor och tjurar. Utöver det lägger han många timmar på sitt uppdrag som ordförande för Ontario Federation of Agriculture (OFA), en organisation som företräder alla jordbrukares intressen i Ontario – provinsen där ungefär en tredjedel av landets kor och mjölkproduktion finns.
– Trump vill förhandla om eller tidigarelägga nya förhandlingar. Då kommer det att bli diskussioner om exempelvis vårt kvotsystem, och det är frågor vi helst inte vill behöva hantera.
Kvotsystemet, det så kallade Supply Management System, som Spoelstra syftar på är ett system som Kanada tillämpat i decennier. I korthet innebär det ett nationellt kvotsystem, där varje provins får en tilldelning utifrån inhemsk efterfrågan. Den totala kvoten i landet är cirka 9,3 miljarder liter per år.
Mjölken är i huvudsak avsedd för den kanadensiska marknaden. Priset har de senaste åren legat på 60–65 eurocent per liter. Priset fastställs årligen utifrån kostnadsberäkningar från ett par hundra slumpvis utvalda gårdar.
Oron stor bland bönderna
Exporten är begränsad, delvis på grund av prisnivån. Import är tillåten upp till nästan 20 procent av den totala produktionen, men i praktiken är det bara grannlandet USA som geografiskt kan fylla det utrymmet. Det utnyttjas sällan fullt ut – ändå är oron stor bland bönderna.
– Jag tror att det alltid finns oro när det ska förhandlas. Vi vet mycket väl vad som väntar från andra sidan bordet, och det är uppenbart att deras president har invändningar mot det kanadensiska mjölksystemet och den begränsade tillgången till vår marknad, säger Spoelstra och fortsätter:
– Men den nuvarande regeringen var tydlig med sitt stöd för mjölknäringen inför valet tidigare i år. Det stärker oss. Samtidigt vet vi att inget jordbruksområde är skyddat från de utmaningar vi står inför. Alla kommer att påverkas av ökade kostnader, insatsvaror och liknande. Därför är det viktigt att se helheten i branschen när man går in i nya handelsförhandlingar. Vi hoppas och tror att politikerna fortsätter att inse att vårt system har fungerat mycket bra i över 60 år.
Osäkerhet om Kanadas kvotsystem efter Trumps utspel
På 1990-talet diskuterades det kanadensiska kvotsystemet vid flera tillfällen inom Världshandelsorganisationen, WTO. Under de senaste två decennierna har det dock i stort sett accepterats att Kanada skyddar sin mjölkmarknad. Men med Trump vid rodret, och de 25-procentiga tullarna på en lång rad produkter från tidigare ”handelsvänner” som Kanada och Mexiko – samtidigt som frihandelsavtalet CUSMA formellt fortfarande gäller – har osäkerheten ökat markant. Många är upprörda och rädda för allvarliga följder.
Pete Overdevest har dock en mer avvaktande hållning. Han driver en gård med cirka 250 kor och lika många hektar mark utanför samhället Bright, och är även styrelseledamot i DFO (Dairy Farmers of Ontario), den organisation som reglerar all logistik kring mjölken och bedriver politisk påverkan.
– Helt ärligt bygger allt vi säger om tullarnas konsekvenser just nu på spekulationer. Jag vill helst inte delta i det, säger han.
Han är dock medveten om att Trumps agerande väcker oro.
”Trump är oförutsägbar”
– Jag förstår absolut rädslan, framför allt för systemets framtid. USA har 360 miljoner invånare, vi har 40. Ser man till antal producerade kilon mjölk är skillnaden ännu större. . Att förlora vårt system för försörjningsstyrning skulle vara katastrofalt för oss, eftersom export är uteslutet, säger han och fortsätter:
– Våra produktionskostnader är alldeles för höga för att vi ska kunna konkurrera, och skulle vi ändå exportera skulle det behöva vara till USA – men om de producerar mer har de förstås inget intresse av att köpa dyr mjölk från Kanada. Vi är viktiga för den lokala ekonomin, särskilt i Ontario, och det kan vi visa. Men Trump är oförutsägbar, och i nya förhandlingar är det inte konstigt att många mjölkbönder här är oroliga för att han vill rasera vårt system.
Trumps politik och oberäkneliga utspel har på kort sikt också lett till vissa fördelar för jordbruket. Dieselpriserna har till exempel sjunkit i takt med oljepriserna, medan köttpriserna gått upp. Det senare hänger ihop med Trumps restriktiva politik gentemot immigranter. Det är en grupp som ofta arbetar på slakterier och riskerar deportation. Ett annat resultat är att kanadensarna har blivit mycket patriotiska. Det har också inneburit en växande vilja att köpa inhemsk mat – eller snarare: undvika amerikanska produkter.
Bovaer ger påverkan på mjölkproduktion – Tidningen Husdjur
Mjölkbönder står upp mot Trump
Det märker även Ben och Jen Loewith, som driver en gård med 250 kor och gårdsbutik strax utanför storstaden Hamilton.
Sedan Trump tillträdde har försäljningen i butiken ökat tydligt.
– ”Canada first”-budskapet märks också i att folk vill köpa lokalt och direkt från bonden, säger Ben och fortsätter:
– Folk är rejält trötta på Trump. Importtullarna skapade dålig stämning, men särskilt hans ständiga antydningar om att han vill göra Kanada till USA:s 51:a delstat provocerar många här. Det gäller även mig. Jag ser det verkligen som ett hot och tar hans uttalanden på fullt allvar. För hittills har han tyvärr hållit vad han lovat.
Trots att de tjänat mer de senaste månaderna, förbereder de sig på svårare tider.
– Hamilton är en stålstad som drabbas hårt av handelskriget. Vi är rädda för att många av våra kunder snart kommer att ha mindre pengar att röra sig med, eftersom de förlorar sina jobb eller får sänkt lön. I vår butik säljer vi mervärdesprodukter till ett högre pris.
Han tror att många kanadensare snart inte kommer att ha råd med det.
– Jag tror att de flesta är beredda att göra uppoffringar för att stå emot angreppen från söder – att acceptera ekonomisk smärta, helt enkelt. Men det är inte samma sak som att fortsätta köpa premiumprodukter som våra. Men det är ett offer även vi är beredda att göra.