Målet med verktyget är att inspirera och hjälpa lantbrukare att framtidssäkra en lönsam energiproduktion. Varje lantbruk kan mata in sina unika förutsättningar och beräkna sina möjligheter för olika typer av energiproduktion.
Verktyget innehåller även svar om finansiering, tillstånd och andra myndighetskontakter som kan behövas för den som funderar över en satsning på exempelvis biogas eller solceller. Verktyget kan också användas av banker, myndigheter och rådgivande organisationer som hjälper lantbrukarna i sådana frågor.
Vinn-vinn
Otto Hadvall, mjölkproducent på Fredrikslunds gård söder om Kalmar, har sedan fem år en biogasanläggning och är en av flera lantbrukare som har hjälpt forskarna vid Linnéuniversitetet att ta fram det digitala verktyget. Han har 500 mjölkande kor plus rekrytering och har egen gödsel till biogasproduktionen som täcker gårdens energibehov. Han prisar samarbetet med universitetet – ett samarbete som har varit en vinn-vinn-situation för båda parter.
– De har besökt mig och sett hur lantbruket och min biogasanläggning fungerar. Jag har hjälpt forskarna med olika frågeställningar som man har som lantbrukare: Vad har jag för potential och nytta av en satsning, hur ska jag gå till väga? De har sedan fått räkna och programmera verktyget efter faktorer som antal kor, olika gödselmaterial och de tillstånd som krävs, exemplifierar Otto Hadvall.
Utgår från lantbrukare
Ulrika Welander, professor vid Linnéuniversitetet, är minst lika positiv som Otto Hadvall över det täta samarbetet mellan gårdar och forskningen.
– Det var vårt mål från början då vi sökte medel från Kampradsstiftelsen, att vi skulle utgå från lantbrukarna och ta in vad de säger. Vi har haft matematiker på plats på gården som fått upp ögonen för hur det funkar och som sedan kan räkna på siffror kring energi till exempel. Det är den stora drivkraften för mig, att förstå vardagen och skapa något som gör faktisk nytta i praktiken, säger Ulrika Welander.
Nya projekt
Samarbetet har fått ringar på vattnet och nya biogasprojekt med nya frågeställningar är på gång hos Otto Hadvall.
– Bland annat tittar vi på gift i vätesulfiden som bildas vid gasförbränningen. I dag tillsätter man järnklorid för att reducera giftet, men den är väldigt dyr så vi vill få fram alternativ. Det finns även en restprodukt, slam från vattenrening, som alternativ. Men det räcker inte till det ökande antalet anläggningar, säger Ulrika Welander.
Läs mer: Då kan det vara lönsamt med biogas