För flera intressenter, däribland Naturvårdsverket som ansvarar för Sveriges nationella statistik och mejerier, är det intressant att ta reda på hur mycket metan mjölkkorna släpper ut. Men att mäta metanutsläpp på gårdar är inte enkelt. Därför behöver man skatta utsläppen, enligt Johanna Karlsson, foder och hållbarhetsexpert på Växa som har ingått i Norfors metanekvationsgrupp. Den tidigare metanekvationen för mjölkkor är från 2013 och sedan dess har det forskats mycket inom ämnet.
– Det finns många metanekvationer ute i världen. Den här är anpassad för nordiska foderstater, nordiska förhållanden och raser vi använder här, säger hon.
Nya parametrar
Jämfört med den från 2013 har den nya fler ingående parametrar såsom foderintag, stärkelse, kraftfoder, fettsyror och kvalitet på grovfodret.
– Med hög smältbarhet så blir det mindre metan.
Generellt visar den nya metanekvationen på en något lägre metanproduktion per ko och per gram per dag, jämfört med den från 2013. Hur mycket metan en ko släpper ut beror på hur mycket de äter och Johanna Karlsson har tagit fram ett räkneexempel:
För en mjölkko som äter 21 kilo ts per dag, varav 8 kilo ts som kraftfoder med en foderstat som innehåller 367 gram NDF/kilo ts, 20 gram fettsyror per kilo ts, en helt vallbaserad foderstat med smältbarhet på 76 procent och kraftfoder som innehåller 125 gram stärkelse per kilo ts så släppte mjölkkon ut cirka 490 gram metan per ko och dag, enligt den tidigare metanekvationen. Med den nya är det cirka 450 gram metan per ko och dag.
Kan påverka metanbildningen
Enligt Johanna Karlsson visar metanekvationen hur mjölkproducenter via foderstatens sammansättning kan påverka metanbildningen från våmmen. Det i sin tur kan få en påverkan på ekonomin om mejerier, genom klimatberäkningar, plockar upp ekvationen och utformar ersättningar utifrån det.
– Men det är en balansgång. Hade vi exempelvis utfodrat med mycket kraftfoder hade vi fått mindre metan men gått miste om idisslarnas förmåga att omvandla gräs till livsmedel, säger Johanna Karlsson.