Årets rågskörd ser i många fall bra ut. Men bakom siffrorna döljer sig ett problem som oroar spannmålshandeln: Höga halter av mjöldryga, särskilt i södra Sverige. Blomningen sammanföll på sina ställen med fuktig väderlek.
– Tyvärr har vi relativt höga halter i rågen i år, säger Jörgen Tagesson.
Mjöldrygan slår olika hårt
Han ser en tydlig geografisk skillnad. Bjärehalvön är hårt drabbad, med mindre jordbruk och fler obrukade kanter som inte putsas. Här finns gott om gamla torp med tillhörande marker som inte klipps och hålls efter.
Det är inte bara i rågen som drabbas av mjöldryga.
– Det finns även i vete, speciellt vårvete har vi sett det med relativt höga tal. Även i höstvete. Det är oroande att mjöldrygan kommer mer och mer i flera spannmålsslag, säger Jörgen Tagesson.
EU:s maxgräns för mjöldryga i fodersäd är 1 000 milligram per kilo. Vallberga lantmän har i år fått in partier med upp till 5 000 milligram – och till och med ett parti över 10 000.
– Det är de högsta värden vi har haft. En procent är helt sjövilt, säger han.
För höga nivåer av mjöldryga blir kännbara
Så höga värden innebär att spannmålen bara kan gå till energi- eller biogasproduktion. För lantbrukaren kan det röra sig om ett stort ekonomiskt bortfall. Energispannmål har en ersättning på runt 75 öre kilot, runt 60 öre mindre än för godkänd råg.
– Priset nästan halveras om den innehåller så mycket mjöldryga. Det är ett jättetapp, säger Tagesson.
Han uppmanar lantbrukarna att vara särskilt uppmärksamma inför och vid tröskningen.
– Mjöldrygan finns ofta i ytterkanterna. Tröska dem separat och se till att hålla efter trädor och kanter. Angreppen är ofta mycket mindre inne i fältet.
Tagesson rekommenderar att inte odla råg efter råg och att undvika plöjningsfri odling i områden där risken är stor. Rågen klarar ofta sämre marker, men det är just dessa fält som kan bli hårt drabbade.
– Det viktigaste är att förebygga. Se till att blomningen får så bra förutsättningar som möjligt och att fälten runtom är skötta.
Trots problemen med mjöldryga ser årets spannmålsskörd generellt god ut. Vårsäd, korn och havre har gett bra avkastning, även om proteinhalterna är något lägre.
– När det är stor skörd räcker inte kvävegivan till. För de som har eget foder hemma är det viktigt att man kontrollerar proteinhalt så att man optimerar rätt i foderstaten, säger Jörgen Tagesson.
Fakta: Mjöldryga
Vad är det?
Mjöldryga (Claviceps purpurea) är en svamp som angriper bland annat råg, rågvete och vete. Den ersätter kärnorna med hårda, mörklila sklerotier som innehåller giftiga ergotalkaloider.
Varför är den farlig?
Ergotalkaloider kan ge allvarliga förgiftningssymtom hos både människor och djur. Bland annat finns ergotamin som hämmar blodcirkulationen och kan leda till vävnadsdöd i perifera kroppsdelar. På nötkreatur drabbas till exempel svans, öron och spenar. Därför finns strikta gränsvärden för hur mycket mjöldryga som får förekomma i spannmål.
Gränsvärden (EU)
- Livsmedel: Max 0,2 gram mjöldryga per kilo spannmål (från 1 juli 2025 även för råg).
- Foder: Max 1 gram mjöldryga per kilo spannmål.
Hur förebygga?
- Undvik råg efter råg.
- Klipp och håll efter vildgräs runt fält.
- Tröska angripna ytterkanter separat.
- Undvik plöjningsfri odling på riskfält.
Källor: SLU, SV, Växa, Jordbruksverket, Vallberga lantmän