Ny trend för mjölk i norra Sverige

Mjölkproduktionen i norra Sverige har minskat med en femtedel sedan EU-inträdet. Men de senaste åren har tappet avstannat och till och med visat en marginell ökning senaste två åren.

Text Jonas Rindefjell
Foto Linda Grimstedt

Det visar Jordbruksverkets årsrapport för nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, som har kollat på utvecklingen de senaste åren. Samtidigt finns orosmoln när det gäller de nordligaste mjölkproducenterna.

Norrmejerier, som står för sju procent av Sveriges mjölkinvägning och ifjol vägde in 194 miljoner kilo, är den största aktören i norra Sverige, där avstånden är som längst mellan gårdarna. Här är man orolig för att Mjölkgårdarna i Norrland försvinner i snabb takt. Nära 80 procent har lagts ned sedan 2000. Det slår Norrmejerier fast i en debattartikel i SvD, där de varnar för konsekvenserna för svensk livsmedelsförsörjning. Mejeriet uppmanar politikerna att justera stödet till lantbruket för inflationen och att införa bättre investeringsstöd i norr. ”Förlorar vi mjölkbönderna i norr, förlorar vi inte bara mjölken – vi förlorar beredskap, livskraft och förmågan att försörja oss själva”, skriver vd Gerhard Bley och ordförande Göran Olofsson.

Karta som visar stödområdesindelning. Bild: Jordbruksverket

Det nationella stödet går till de områden i norra Sverige som har ett kärvare klimat och längre transportavstånd. Syftet med det nationella stödet är att bidra till att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår på grund av dessa förutsättningar. Stödet är indelat i fem områden (se kartan).

Mest stöd till mjölkproduktion

Stödbeloppet uppgick under 2024 till 409,48 miljoner. Den övervägande delen, 90 procent, går till mjölkföretagarna. Inom mjölksektorn går stöd för komjölksproduktion, dels som ett produktionskopplat stöd för hur många kilo komjölk företaget producerar, dels som ett transportstöd för hämtad mängd komjölk.

Sedan 1990 till 2024 har mjölkinvägningen blivit 27 procent lägre i norra Sverige och 17 procent lägre i övriga delar av landet. Men nu börjar man se en annan trend. Tappet har planat ut och istället ser man en marginell ökning. Produktionen av mjölk inom stödområdet ökade med 0,2 procent mellan de senaste två åren, medan den minskade med 0,7 procent i landet som helhet.

Spaning över läget i Västerbottens inland

Jordbruksverket följer utvecklingen

Vissa mer utmanande år höjer man stödet tillfälligt. 2022 blev det 50 miljoner extra på grund av kostnadsökningar för exempelvis elektricitet och foder. För att säkerställa en hållbar mjölkproduktion i norra Sverige krävs en fortsatt utvärdering och anpassning av det nationella stödet.

– Vi fortsätter att följa utvecklingen, säger Maria Johansson på Jordbruksverkets statistikenhet. Det här är en långsiktig åtgärd som helt finansieras av svenska staten efter godkännande från EU. Det handlar om att säkerställa en fortsatt produktion av jordbruksvaror i norra Sverige, och att använda pengarna så bra som möjligt.

Tre nyckeltal

  • 371 796 ton: Mjölk producerad i norra Sverige under 2024.
  • 409,48 miljoner kronor: Totalt nationellt stöd utbetalat till jordbruket i norra Sverige 2024.
  • 13,3 procent: Norra Sveriges andel av Sveriges totala mjölkproduktion 2024.

Källa: Jordbruksverket