Mjölkkorna på Kåhögs gård är riktiga kändisar. Kör du längs med vältrafikerade E20 ser du dem beta i Partilles dalgång. Till gårdens eget mejeri är det en strid ström av kunder som vill köpa lokalproducerad mjölk, yoghurt eller eldost. Kåhög ligger bara en dryg mil från avenyn i Göteborg. Närheten till storstan kan förklara varför det är ett av Sveriges största kosläpp. Över 10 000 åskådare följde släppet i början av maj.
Här gör Liv Skoglund, 19, sin sista praktik på utbildningen på Strömma Naturbrukscentrum. Hon är nöjd med den treåriga utbildningen som varvar teori och praktik. Både på skolan som har djur samt kortpraktikerna som genomförs varje termin.
– Jag har varit både på grisgård, fårgård och mjölkgård. Jag tror på det här med praktisk erfarenhet, säger hon.
Inte uppväxt på lantbruk
Själv är hon inte uppväxt på lantbruk men har alltid haft ett särskilt öga till djur. På ön Asperö i Göteborgs skärgård har familjen sedan hon var i yngre tonåren gått med i en lokal fårförening.
– Alla äger olika andelar och det är naturbete. Vi föder upp lamm som vi kör köttlådor på. Det är mellan 30 och 35 gotlandstackor. Där har jag lärt mig att klippa fåren, säger hon.
På Kåhögs gård finns det också en liten besättning med får som precis har fått lamm. Men det är i första hand för mjölkkorna som Liv Skoglund är här. Hon får göra en mängd olika sysslor som delas ut vid morgonmötet. Alltifrån maskinkörning till beteskoll. Tillsammans med en annan praktikant delar hon på arbetet i mjölkgropen. Liv Skoglund kör eftermiddagsmjölkningen.
– Det är viktigt att kunna mjölka i grop.
Många vägar till jobb i mjölkproduktionen – Tidningen Husdjur
Vill bli husdjursagronom
Även om Liv Skoglund uttrycker att det gäller att göra sig anställningsbar och att mjölkbranschen har flest arbetstillfällen har hon en annan plan än att jobba efter gymnasiet. Hon vill läsa till husdjursagronom på SLU.
– Jag är allmänt intresserad av lantbruksdjur och vill fortsätta jobba med dem.
För henne, liksom sina klasskamrater är miljö och hållbarhet det som driver hennes intresse.
– Samtidigt måste det fungera ekonomiskt. Att det kan vara lönsamt att bli bonde. Jag ser stora möjligheter för branschen. Det är mycket debatt om framtid, miljö och beredskap, säger hon.
Imponerad över drivet hos ungdomen
Med i samtalet är Lars-Inge Börjesson, som numera lämnat över huvudansvaret på gården till son och dotter. Det är väl ungefär ett halvt sekel sedan han var i samma ålder som Liv. Han är imponerad över hennes driv.
– Ungdomar är mer upplysta i stort än när jag var ung. Hade vi haft fler som Liv hade det inte varit några problem för branschens framtid.
Kåhögs gård tar årligen emot mellan tre och fem praktikanter.
– Det är olika åldrar och det ger ett visst merarbete för oss. Men det är samtidigt ett bra sätt för oss att komma i kontakt med dem. Det är tre som varit praktikanter som vi har anställt, säger Lars-Inge Börjesson.
Generationsskifte i lantbruket – så gör andra gårdar – Tidningen Husdjur
En 100-tonnare i hagen
På Kåhög har man 90 kor. Lars-Inge trivs med storleken på besättningen och berättar att de har som strategi att ha djur som lever länge. När han och Liv bjuder på en rundtur i beteshagen utanför ladugården pekar han ut en gammal trotjänare:
– 835 har fått åtta kalvar och gick över 100 ton i vintras. Som nioåring blev hon bedömd och fick 89 poäng. Det är riktigt bra. Det kan bli ytterligare en kalv på den, säger han.
Liv Skoglund kryssar vant mellan korna under rundturen. Hon trivs med djuren.
– Djuren är jättefina och rena. Det fungerar väldigt bra.
Även om hon har planen att vidareutbilda sig finns det en sak som hon vill undvika i sitt framtida yrkesval.
– Jag vill inte hamna i enbart pappersarbete.