Den totala spannmålsskörden i Sverige 2025 landar på 5,9 miljoner ton, enligt Jordbruksverkets färska prognos. Det är inte bara en ökning med 14 procent från fjolåret, utan även 12 procent högre än genomsnittet för de senaste fem åren.
”Att årets totalskörd av spannmål förväntas bli större jämfört med 2024 förklaras främst av att arealen för höstvete förväntas bli rekordstor” rapporterar Jordbruksverket i sin rapport.
Höstvete dominerar
Höstvete står i år för hela 3,3 miljoner ton, vilket motsvarar 57 procent av den totala spannmålsskörden. Jämfört med fjolåret innebär det en ökning på drygt 600 000 ton. Även på längre sikt är utvecklingen tydlig – årets prognos ligger 17 procent över femårsgenomsnittet.
Andra grödor utvecklas i lite olika riktningar. Vårkorn landar på 1,1 miljoner ton, nästan exakt i nivå med snittet, medan havre ökar något till 648 000 ton. Den största procentuella ökningen syns för höstrågvete, som stiger med drygt 50 procent jämfört med 2024. Vårrågvete är en marginell gröda men ser ut att öka något även det.
Oljeväxter återhämtar sig
För oljeväxterna pekar prognosen på en totalskörd på 342 000 ton, en ökning med 21 procent jämfört med förra året. Här är det höstrapsen som drar upp siffrorna, med en beräknad volym på 313 000 ton – 31 procent mer än i fjol. Vårrapsen minskar däremot till 28 000 ton.
”De största procentuella ökningarna står de höstsådda grödorna för”, skriver Jordbruksverket i sin rapport.
Lantmännen: Rekordvolymer till mottagningarna
Lantmännen, som följt skördeutvecklingen under sommaren, delar bilden av ett år med stora volymer. I sin kommentar uppger koncernen att mottagningsanläggningarna tagit emot rekordstora mängder spannmål på kort tid i augusti. Det har skapat utmaningar för logistik och kapacitet, men bekräftar bilden av en stark skörd.
Pressad lönsamhet
Trots de höga siffrorna är framtidsutsikterna för lantbrukarnas ekonomi inte lika ljusa. Spannmålspriserna har under en längre tid legat på låga nivåer, samtidigt som kostnaderna för insatsvaror som gödsel, utsäde och diesel fortsatt är höga.
– En god skörd är välkommet efter två tuffa år, men tyvärr innebär höga kostnader för insatsvaror och låga spannmålspriser att lönsamheten utmanas för många lantbrukare, säger Per Germundsson, spannmålschef Lantmännen.
Möjlighet för beredskap
En positiv aspekt som Lantmännen trycker på är att de stora volymerna kan bidra till ökad livsmedelsberedskap. Sverige har under lång tid saknat egna spannmålslager i tillräcklig omfattning, något som lyfts fram i flera utredningar. En stark skörd ger möjligheter att börja bygga upp beredskapslager igen.
– En god svensk skörd ger dessutom Sverige bra förutsättningar att påbörja uppbyggnaden av nationella beredskapslager av spannmål och insatsvaror, ett område där Sverige ligger efter jämfört med många andra länder, inte minst våra nordiska grannländer, säger han.