I valet om kalvningsbox har gruppkalvningsboxar varit ett sätt att hålla nere byggkostnader för gårdar som ställer om till lösdrift. I alla fall teoretiskt. Minimiyta per ko i gruppkalvningsbox är 8 kvadratmeter och 9 kvadratmeter i enkelbox. Därför går det med andra ord att spara in yta och samtidigt hålla flera kor tillsammans. Men när Växa genomförde en enkätundersökning för att titta på för och nackdelarna med grupp och ensamkalvningsboxar, visade det sig att svaren inte stämde överens med hur byggrådgivare resonerat teoretiskt.
– Jag trodde att man skulle spara pengar på att ha gruppkalvningsbox men de flesta i enkäten hade samma yta per djur som man har i enkalvningsbox eller större, säger Agneta Hermansson, tidigare byggrådgivare på Växa och den som genomförde enkäten och numera är byggexpert på RISE kunskapsnav animalieproduktion.
Enkelt med gruppkalvningsbox
I enkäten svarade 42 lantbrukare och besättningsstorleken hos dem var 5–900 kor. I enkäten framgår att många lantbrukare tyckte att det var enkelt att sköta en gruppkalvningsbox. Först kalvar en grupp kor, sedan gödslar man ut och strör på nytt. Men systemet med gruppkalvningsbox är omdiskuterat och i exempelvis Danmark är det inte längre tillåtet att bygga nya gruppkalvningsboxar.
– Jag tror att man har gått på gömmartänket i Danmark, att kon gömmer kalven i naturen och vill gå undan när det är dags för kalvning. Och att man har trott att det är mer hygieniskt med enkalvningsbox, säger Agneta Hermansson.
Men att gruppkalvningsboxar skulle vara bättre eller sämre än enkelkalvningsbox är inte säkert. Internationella forskningsstudier som Husdjur har gått igenom ger inget belägg för det. Enligt veterinär Åsa Lundberg, Växa, är det i enkelkalvningsboxar enklare att få till bra rutiner kring mjölkning av den nykalvade kon, kontroll på och tilldelning av råmjölk till den nyfödda kalven, rengöring och hygien mellan kalvningarna med mera.
HÄR LÄSER DU MER: Forskning banar väg för tidig upptäckt av hälta
Genomförde studie
Men i en studie som Åsa Lundberg genomfört på förstakalvare, var det inte gruppkalvningsbox eller enkelkalvningsbox som innebar ett problem.
– Det som gav utslag var om förstakalvarna gick tillsammans med äldre, högdräktiga sinkor, säger hon.
En gruppkalvningsbox kan fungera väldigt bra om man har förstakalvare och äldre kor i varsin gruppbox, om hygienen är bra med tillräcklig mängd strö, bra övervakning och möjligheter till mjölkning där kalven kan få råmjölk direkt efter födseln.
– Det finns många fördelar med gruppkalvningsbox, eftersom korna har större möjligheter att röra på sig, säger Åsa Lundberg.
HÄR LÄSER DU MER: Förlamning och högt BHB vanligare i ekobesättningar
Kornas trivsel viktig
Av tillfrågade lantbrukare i enkätundersökningen svarade en övervägande del att de hade valt sitt system, enkalvnings och/eller gruppboxar, för att korna verkade trivas bättre med det ena eller andra.
– Flera svarade att en önskan, om de hade byggt i dag, hade varit att bygga med en grind för att vid behov kunna dela av gruppkalvningsboxen, men att djuren får vara med sin grupp så länge som möjligt, säger Agneta Hermansson.