Anna Olofsson blev Jordbruksverkets generaldirektör i januari. På Svensk Mjölks stämma gav hon en bred bild av verksamheten och fördjupade sig i områden som berör mjölkproduktionen. En av sakerna var det omdiskuterade betesstödet som kopplades till klövpengen.
– Det var kanske inte den bästa lösningen att koppla det till klövvården. Där har vi gjort ett omtag och inför 2027 kommer de här två att separeras, sa hon.
Detaljkrav i föreskrifterna
Hon påpekade att beteskravet i sig är en politisk fråga. Men det finns detaljkrav som ligger i Jordbruksverkets föreskrifter och som myndigheten själv ansvarar för. Några av dessa krav har branschen lyft och vill förenkla. Det handlar om antal dagar på bete och möjligheten att hålla stalldörren öppen och låta korna välja själva.
– Det finns ett antal föreskrifter som vi på Jordbruksverket förfogar över och här går det att göra förändringar. Det ska vi absolut vara öppna med. Men det är klart att det finns de som säger att då finns det en risk för att vi tummar på djurvälfärden och att vi lättar på djurskyddet. Så det där behöver vi vara medvetna om och också titta på hur vi motiverar eventuella förändringar vi vill göra.
Efter stämman har Husdjur varit i kontakt med Anna Olofsson och hon förtydligar då att just nu pågår inget arbete med att se över föreskrifterna på Jordbruksverket.
Vill involvera kunderna
Som högsta chefen för Jordbruksverket konstaterade Anna Olofsson att det finns tre saker hon vill lägga fokus på: dialog, förenkling och digitalisering. Hon sa att Jordbruksverket behöver involvera sina kunder i högre grad och i tidigare skeenden av sitt utvecklingsarbete.
– Att remittera en föreskrift externt när vi är klara med hela arbetet är kanske inte det bästa sättet att jobba på. Det är svårt för er att förstå konsekvenserna, det är svårt att tränga igenom med vad det egentligen betyder och svårt att få gehör för eventuella synpunkter, sa Anna Olofsson.