Det var nästan fullsatt i gamla kammaren i riksdagen när Lantbrukets dag anordnades den 18 februari.
– Jag hoppas att många bönder är på plats, för det behövs i riksdagen, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på länk från en videoskärm.
Det som började som Mjölkens Dag har under åren vuxit till ett större evenemang, på initiativ av riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD).
Men trots stundande valrörelse det var glest med politiker på plats.
När Grisföretagarnas ordförande Johan Eriksson undrade hur många politiker som närvarade sträcktes bara en handfull armar upp.
Från jordbruket, och från mjölk- och nöttköttsproduktionen fanns däremot flera talare.
Den gemensamma lägesbilden var mestadels positiv. Högre lönsamhet och bättre betalt har gett nödvändigt andrum.
Men många påtalade den långsamma återväxten i branschen och att politiken måste ge bättre spelregler.
– Vi har en hög medelålder, och det handlar inte bara om kronor och ören utan om framtidstro, konstaterade nötköttsproducenten Stefan Gård.
“Jag börjar bli trött”
Tydligast blev generationsperspektivet när unga företagare tog ordet. Katarina Wolf, mjölkproducent i Östergötland och ordförande för LRF Ungdomen var tydlig:
– Jag börjar bli trött och jag är för ung för det. Vi lyckas inte vända trenden. Jag vet vilka förändringar som behöver komma till. Konkurrenskraftsutredningen gav flera bra förslag på det. Men det händer ingenting. Det är bara att göra. Det är öppet mål.
Henrik Lander, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, lyfte fram två faktorer bakom den långsiktiga nedgången i produktionen: låg lönsamhet och hög medelålder.
Men här behöver staten göra mer för att anpassa stöden så att den ofta småskaliga dikoproduktion inte hamnar efter.
– De här gårdarna måste kunna söka investeringsstöd för att kunna bibehålla eller öka sin produktion. Det är antalet djur som räknas, inte antalet stallar utan antalet gårdar som fortsätter, sa han.
– Den kommande dikopengen är också väldigt viktig.
Bättre ledarskap
Från utbildningssidan diskuterades arbetsmiljö och ledarskap som en tröskel in i branschen.
Lisa Björk, agronomstudent och ordförande för Ultuna Studentkår som arbetat fyra år på mjölkgård före studierna, menar att det ett bra ledarskap blir allt viktigare för att locka personal.
Samtidigt efterlyste Stefan Gård större öppenhet från etablerade företagare.
– Man vill gärna vara oersättlig. Ska vi få fram en ny generation måste vi våga släppa fram dem.
Krångliga processer avskräcker
Flera talare återkom till samma sak: en förbättrad lönsamhet den senaste tiden räcker inte om risknivån upplevs som för hög. Krångliga regelprocesser – inte minst för att få tillstånd att bygga ut – drar ut på tiden på ett omotiverat sätt. Alla myndigheter behöver förstå lantbruk och samverka mer.
– Vi är företagare och entreprenörer. Många har inte den uthålligheten, betonade Inger-Lise Sjöström, mjölkbonde och vice ordförande i Arla.
2025 var annars i mångt och mycket ”all time high” för mjölken, högt mjölkpris och antalet mjölkkor ökade med 5 000 djur, när det brukar se ut precis tvärtom.
Även om det varit sjunkande världsmarknadspriser ett tag gäller det att hålla uppe optimismen.
– Sverige är ett fantastiskt land att producera mjölk i. Vi har goda förutsättningar om man bara vill ta besluten för att underlätta. Mjölken kan öka och gör det, sa Inger-Lise Sjöström och fortsatte:
– Alla mejeriföreningar får ansökningar från medlemmar som är helt ”nynya”. Det är något jag inte sedan jag började på lantbruksskolan 1989. Det har varit en flykt från mjölken. Nu är det inte det längre.
LÄS OCKSÅ: Skarp kritik mot ny betesersättning