Fjolåret var mycket framgångsrikt för Norrmejerier. Företaget gjorde ett resultat på 51 miljoner kronor (40 miljoner året innan), exklusive försäljningen av mejerifastigheten i Luleå på cirka 28 miljoner kronor. Norrmejerier kommunicerar inte offentligt vad avräkningspriset till medlemmarna är men årsredovisningen visar på att den faktiska ersättningen för invägd mjölkråvara (inklusive vinstdelning) hamnar på 5,56 kronor per kilo.
Under flera år har Norrmejerier genomfört besparingar, där nedläggningen av mejeriet i Luleå är den största. Och besparingarna är inte slut, enligt vd Gerhard Bley.
– Nu har vi etablerat den strategiska plattformen och ska bygga varumärken i hela landet, jobba hårt med ökade effektiviseringar och fortsätta effektivisera restflödena. Det har skapat en stabilitet och gav ”pay off” 2025, säger han.
Ökar förädlingen av vassleprotein
Ett exempel på restflödena är ökad förädling av vassleproteinet. Det kräver en investering och från början skulle den innefatta ett torktorn, delvis med finansiering av Klimatklivet. Men stödansökan avslogs och investeringen fick modifieras.
– Tidigare har vi inte kunnat ta tillvara på allt vassleprotein som osten producerar. Det kommer vi att kunna göra från och med i höst. Tornet blev för stor investering så vi undersöker samarbete med andra företag som förädlar.
Vilka företag och inom vilka bransch dessa finns vill han inte säga. Investeringen kostar cirka 50 miljoner kronor under 2025 och 2026 och enligt Gerhard Bley har de säkrat den finansieringen på annat håll. Målet med proteinförädlingen är att den ska bidra med 12–15 miljoner kronor i årligt resultat för mejeriföretaget. Sedan 2023 har den totalt bidragit med cirka 22 miljoner kronor totalt.
– Ett torn hade varit optimalt, nu når vi inte den fullständiga effekten men kommer att komma väldigt nära. Ett skäl till att vi har kunnat betala ett högre mjölkpris beror delvis på att ökad förädling av vassle och det kommer också att förstärka under året.
Gör energiinvestering
Norrmejerier behöver också göra en energiinvestering i mejeriet i Umeå under året. För två år sedan blev gaspannan utdömd, därför byggdes oljepannan om till gaspanna och en oljepanna hyrdes in i början av 2025. Men i slutet av fjolåret underkändes den ombyggda faspannan.
– Vi kan inte säga vad den investeringen kommer att landa på, den kommer att belasta 2026 och 2027. Vi utreder för att hitta långsiktig lösning.
Under året har företaget haft en brist på ekologisk råvara. Men inga nya ekologiska mjölkproducenter har tillkommit. Enligt Gerhard Bley är det en besvärlig situation eftersom köplusten från konsumenter är fortsatt låg, men inom den offentliga sektorn finns en efterfrågan.
– Vi höjde ekotillägget 1 mars i år för det är en viktig råvara för oss. I första hand vill vi säkerställa att de som producerar ekomjölk fortsätter. Det som är roligt är att ekobönder har investerat kraftigt och vi kommer att se en ökning av produktionen från och med i år.
Utvärderar hållbarhetsersättningen
Under 2025 införde Norrmejerier en hållbarhetsersättning till medlemmarna. Vilken effekt den har gett kan inte Gerhard Bley svara på i nuläget. Den ska utvärderas under våren och se vilka effekterna har blivit.
Företagets klimatutsläpp har under perioden minskat med 43 procent, enligt årsredovisningen. Trots det uppfattar bara 49 procent av norrlänningarna Norrmejerier som ett hållbart företag – långt under målet på 70 procent.
– Jag har helt ärligt svårt att förstå det. Som jag ser det finns inget mer hållbart än att arbeta med primärproduktion. Jag tycker att vi är värda ett högre betyg än vad konsumenterna ger oss, det är inget vi är nöjda med och vi jobbar tydligt och konsekvent med hållbarhetsfrågan, säger Gerhard Bley.
”Inte konstigt att rykten uppstår”
Under året uppgav flera medier att det fanns ett utländskt intresse av att köpa Norrmejerier. Det tycker han inte är konstigt.
– Vi för samtal om alla möjliga samarbeten med kollegor i branschen hela tiden. Vi träffas och utbyter erfarenheter, så det är inte så konstigt att det kan uppstå rykten.
Är Norrmejerier till salu?
– Vi är en ekonomisk förening och vårt uppdrag är att i alla lägen sträva mot ett så högt mjölkpris som möjligt. Om ägarna sedan bedömer att en fusion eller annan strukturaffär skulle vara det bästa långsiktigt så är det en annan fråga. Mitt uppdrag och det jag endast fokuserar på är att säkerställa ett så högt mjölkpris som möjligt varje dag.
2025 var på många sätt positivt för mjölkpriset. För att sedan svänga under årets sista månader och pressas nedåt. Kollisionen mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden får effekter även för Norrmejerier, något som han ser som den största utmaningen för i år.
– Vi hamnar under press från handeln om att sänka priserna. Vi var på en relativt bra nivå, men volatiliteten skapar oreda och mjölkbönderna måste få rätt betalt. I fjol såg vi en rimlig nivå och dit måste vi tillbaka.