Nya antibiotikariktlinjer påverkar behandling av mastiter

Ge inte antibiotika vid Klebsiella, avvakta antibiotikabehandling vid lindriga mastiter och behandla gärna lokalt i juvret. Det är några av förändringarna i de nya antibiotikariktlinjerna.

Text Camilla Olsson
Foto Ann Christin Olsson

SLU, SVA och Växa har på uppdrag av Veterinärförbundet gått igenom riktlinjerna för antibiotika och tagit fram nya.

– De gamla riktlinjerna var bra, men vi ville titta på dem utifrån principen var vi är i dag när det gäller antibiotikaförbrukningen både här i Sverige och utomlands, säger Åsa Lundberg, veterinär på Växa som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.

Nya rekommendationer vid mastit

En av de stora skillnaderna i de nya riktlinjerna när det gäller juverinflammationer är om antibiotikabehandlingen ska ske intramuskulärt, det vill säga genom att spruta direkt i muskeln, eller lokalt (intramammär behandling).

– När man tittar i litteraturen så är det inte många bakterier där det faktiskt finns bevis för att den ena behandlingen är bättre än den andra. I de gamla riktlinjerna framhölls intramuskulär behandling som förstahandsval generellt, men i de nya vill vi lyfta lokal behandling som ett gott alternativ. Men vid behandling av Staf. Aureus så finns det bevis för att en kombination av lokalt och i muskeln fungerar bäst.

Men skillnaden är hur mycket antibiotika som man behöver använda beroende på behandlingsform. Åsa Lundberg tar som exempel en genomsnittlig ko som behöver antibiotika under fem dagar. Får kon behandlingen intramuskulärt behövs en total giva på 75 gram penicillin, jämfört med 3 gram om givan ges lokalt genom exempelvis juvertub.

– Det är 25 gånger mer antibiotika om man sprutar jämfört med juvertub. För Staf. Aureus vill vi fortfarande ge behandling via muskeln, men för streptokocker och stafylokocker kan man ge juvertuber för mest troligt samma resultat, säger hon.

Tittar på tid för behandling

I de nya riktlinjerna rekommenderar man ett besättningsperspektiv för val av behandling. Enligt Åsa Lundberg har det tidigare varit ganska standardiserade behandlingar av kor. Då har det kanske inte varit så bråttom att veta exakt vilken bakterie det handlar om. Men nu har man tittat närmare på när behandlingen ska sättas in och då ökar betydelsen av system där lantbrukaren kan ha bakterieodling på gård eller ha en lokal veterinär som kan odla dagligen och läsa av.

– För lindriga mastiter gör det ingen skillnad om man väntar ett dygn på provsvaret och avvaktar behandling tills dess. Då kan man också sätta in riktad behandling och spara in på antibiotika, säger Åsa Lundberg.

Hon tillägger att det gäller att titta på besättningen och se vad den har för problematik. Om det exempelvis finns mycket Staf. Aureus i besättningen så är det okej att gå på den vanliga behandlingen redan när djuret behandlas från start.

Ändrat sig om Klebsiella

En annan nyhet i riktlinjerna är behandlingen av Klebsiella-bakterier. Tidigare rekommenderades så kallad kritisk antibiotika för humananvändning vid behandling av Klebsiella, men nu har experterna ändrat sig.

– Vi har grävt i litteraturen och kommit fram till att man bara ska behandla vid livshotande fall. Bakterien är så svårbehandlad att antibiotika ändå inte kommer göra kon helt bra, så det är inte värt att använda kritisk antibiotika till Klebsiella. I stället ska man behandla med urmjölkning, antiinflamatorisk medicin och ge vätska så att kon kommer i gång och börjar äta, säger Åsa Lundberg.

Hon har förståelse för att det kan kännas ovant att ändra på medicinsk behandling.

– Även om man inte har stor tilltro till att behandlingen kommer göra kon helt bra är det ett stort steg att våga att inte ge någon antibiotika. När man gör den här förändringen är det bra att föra egen statistik och faktiskt notera hur det går, för det är lätt att bara komma ihåg de fall där det gick dåligt.

Viktigt vid karens

När det gäller karens och robotmjölkning efter antibiotikabehandling är Åsa Lundbergs rekommendationer att följa robotföretagens rutiner och diska ur systemen efter mjölkning. Det är också viktigt att sätta kon på avskiljning i mjölkningssystemet innan man ger juvertuben, annars finns risk att hon går till roboten direkt efter givan.

– Ett antibiotikatest hjälper inte eftersom det är själva behandlingstiden som riskerar att ge antibiotika i mjölken, inte karensmjölken, säger Åsa Lundberg.

Kan minska antibiotikaenheterna

Med de nya antibiotikariktlinjerna tror inte Åsa Lundberg att antalet behandlingar med antibiotika kommer att minska, däremot antibiotikaenheter per kilo djur. Expertgruppen bakom riktlinjerna hoppas att på en restriktiv användning av kritisk antibiotika till nötkreatur.

– Vi vill verkligen inte ha resistens mot den och kunna använda kritisk antibiotika för både djur och människor när det verkligen behövs. Risken är annars att någon annan inför restriktioner för att använda den på kor, som det exempelvis är i Danmark, säger hon.