– VI HAR studerat gårdar med köttdjur, men några gårdar höll på att ställa om från mjölkproduktion till köttproduktion och hade jerseykor. En skillnad mellan mjölk- och köttdjur är att mjölkkorna uppehåller sig nära stallet och därmed stöter de inte på varg lika ofta som köttdjur, säger Laura Jeanne Niccolai.
Hon ingår i en norsk forskningsgrupp som har studerat 92 kor på åtta gårdar i Innlandet, drygt två timmar norr om Oslo på gränsen mot Sverige. I studien ingick besättningar med hereford, charolais, limousin, simmental och norsk rött fe (NRF). Det är en stor variation mellan raserna och hur de reagerar på varg. Den ras som reagerade minst och snabbast återgick till området där de haft närkontakt med rovdjur var hereford.
– När vi gjorde samma experiment med charolais reagerade besättningen både kraftigare och snabbare. Det tog även längre tid för charolais att återvända till området där närkontakt med varg hade ägt rum, säger Laura Jeanne Niccolai.
UNDER DE TRE första åren iakttog forskarna endast tre närkontakter mellan varg och nötkreatur. I ett betesområde fanns en vargtik, en hane med gps-halsband samt ett antal valpar. Det andra betesområdet låg utanför vargreviret och där fanns endast en ung vandringsvarg.
– Det verkar som vargen med gps-halsband undvek att gå nära hagarna, säger Laura Jeanne Niccolai.
För att få ihop tillräckligt med forskningsdata valde forskargruppen att, det sista året, göra ett experiment med en varg i plast på en kärra. De gnuggade färskt vargpäls på plastvargen för att korna skulle känna doften av varg.
– Korna reagerade inte när de såg plastvargen, men när vinden vände och de kände doften reagerade de genom att gruppera sig och snabbt springa bort från vargen. Men korna återvände efter 30 minuter till området och fortsatte att beta, säger Laura Jeanne Niccolai.
FASTÄN KORNA UPPLEVDE kortvarig stress efter att ha stött på varg, såg inte Laura Jeanne Niccolai i sin studie att djurens tillväxt påverkades.
– Det är ett konkret forskningsresultat och jag hoppas att det inger en viss trygghet, säger hon.
Flera vetenskapliga studier visar att vargar främst attackerar kalvar och ungdjur, inte vuxna djur. Laura Jeanne Niccolai återberättar en anekdot på samma tema.
– På en av gårdarna i vår studie hade vi kalvar som föddes på ett skogsbete. På våra övervakningskameror såg vi en varg som gick in i området. När samma varg gick därifrån syntes det att han var blodig runt nosen och hade en betydligt större mage än när han gick in.
Hon är noga med att poängtera att det inte var meningen att korna skulle kalva ute på betet och att detta bara hände en gång på en gård.
Laura Jeanne Niccolais har intresserat sig för hur mjölkproduktionen påverkas när kor betar i vargrevir. Hon har ännu inte hunnit forska i ämnet, men vill gärna tillsammans med djurägarna mer ingående kartlägga de ekonomiska konsekvenserna.
– DET SKULLE vara intressant att studera de långsiktiga effekterna av närkontakt mellan ko och varg, eftersom det på sikt kan påverka bland annat mjölkproduktionen. Om en kalv dödas går det att få ersättning, men vid minskad mjölkproduktion får inte djurägaren någon ekonomisk kompensation, säger hon.