Det känns skönt att lämna 2022 bakom sig och blicka framåt, men frågan är vad året kommer att innebära för svensk mjölkproduktion. Är vi rustade för det som väntar? Det finns många orosmoln och åskväder i synfältet, men som Winston Churchill sa: ”Förspill inte möjligheterna som kommer av en rejäl kris.”
Analyser och prognoser visar att vi är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som pandemin fortsätter att härja, nu förstärkt med en våg av influensa- och RS-virus. Dessutom fortsätter oron i omvärlden med till exempel Kinas vapen-skrammel allt närmare Taiwan samt uppror i Iran och Brasilien. Kriget i Ukraina gör att kostnadsläget på såväl livsmedel, energi och drivmedel som insatsprodukter i lantbruket är fortsatt högt. Den svenska befolkningen uppmanas allt oftare uppmanas att förbereda sig inför en ordentlig kris – kanske till och med krig.
Närmare vår egen vardag tyder Food and friends trendspaning inför 2023 på att konsumenterna väljer bort de lokala, vegetariska och ekologiska livsmedlen när matbudgeten krymper. Likaså minskar konsumtionen av mejeriprodukter enligt Jordbruksverkets statistik. I stället äter vi mer kött. Fram till september 2022 ökade totalkonsumtionen av nötkött (kilo per person) med 3,4 procent jämfört med 2021 enligt statistik från LRF, men den svenska marknadsandelen minskade tyvärr med 4,2 procent. Att förbereda sig inför förändring, utmaning och kris, att se om sitt hus på mer än ett sätt, ser alltså ut att vara melodin för i år. Enligt ”Upp på bordet”, en podcast från Jordbruksverket från december 2022, inriktar många lantbruk sig nu på att bli mer robusta, att minska omvärldens påverkan och att bli mer självförsörjande, till exempel genom att installera solpaneler eller biogas för energiproduktion. Man är mer försiktig när det gäller investeringar, till exempel vid byggnation, vilket Husdjur beskrev i nr 12 2022.
Husdjur kommer att fortsätta att följa utvecklingen under året och bidra med tankar och idéer om hur svenska mjölkföretag kan bli mer resilienta och stabila.
