Många vägar till jobb i mjölkproduktionen

Vägarna till ett arbete inom svensk mjölkproduktion kan vara många och vindlande. Precis som flera av de ungdomar som du träffar i det här numret av Husdjur hade jag själv ingen direkt anknytning till lantbruket.

Text Lisbeth Karlsson

För mig personligen blev mötet med Strömmaskolan och Blå Stjärne-praktiken hos mjölkbönderna Märta och Henrik på 1970-talet avgörande för mitt livsval – att arbeta med kor.

Djurintresserade söker

Vi ser i statistiken att antalet sökande ökar till naturbruksgymnasiernas olika inriktningar. Från att många utbildningsplatser stod tomma för 20–30 år sedan så ökar idag antalet elever och klasser på naturbruksgymnasierna. Men allt fler elever har ingen bakgrund i lantbruket, än färre i mjölk- eller köttproduktionen. Kunskaperna om hur svensk mjölk produceras är låg. Det är oftast ett allmänt djurintresse som gör att elever söker sig till naturbruksgymnasierna.

Många av de elever som börjar med att läsa om smådjur eller häst inser dock under utbildningen att det är lika roligt, kanske till och med roligare, att arbeta med kor. Det är också där det finns jobb och möjligheter till vidareutbildning. Många djurskötare jag träffat under årens lopp har tidigare arbetat med hästar. De tycker att det är lättare att hitta bra jobb inom mjölkproduktionen. Där kan de utvecklas och få egna ansvarsområden. Arbetsmiljön har också förbättrats med ny teknik och förändrad djurhållning.

Kontakt och kommunikation

För mig är det tydligt att ökningen i antalet ansökningar till naturbruksgymnasierna hänger på två ord – kontakt och kommunikation. När utvecklingen i omvärlden gör att den nationella livsmedelsförsörjningen hamnar i fokus behöver vi alla gemensamt förmedla vikten av svensk livsmedelsproduktion och i synnerhet mjölkproduktion. Att synas i den allt stridare massmedieströmmen och att vi inom branschen lyckas förmedla ett positivt budskap om framtiden är avgörande, liksom att skapa fler kontaktytor mot ungdomar från tätorten.

En av eleverna jag träffade på Strömmaskolan nämnde kosläppen. Andra söker sig till naturbruksgymnasier efter att ha varit med i showmanshipklubbar. En praktikvärd nämnde att skolornas studiebesök på gården varit viktig för någon elev som varit praktikant hos henne.

Överbrygg riskerna

Det finns kritik mot såväl kosläpp som showmanship och utställningar, att de innebär smittrisk och inte ger en rättvis bild av mjölkproduktionen. Min känsla är att vi behöver överbrygga de riskerna för att öppna ögonen på fler barn och ungdomar, att de där korna ändå är ganska sköna att umgås och jobba med. Vi behöver hitta fler sätt att visa att mjölkproduktionen kan erbjuda intressanta och bra jobb för djurintresserade ungdomar. Hör gärna av dig om hur vi ska locka fler unga till lantbruket!