Det är cirka 15 grader varmt. Jag har inga problem med att iklädd t-shirt åka på studiebesök i det kenyanska landskapet. Men kenyanerna jag ser runt omkring mig går klädda i vinterkläder – tjocka dunjackor, varma mössor och halsduk. Krocken är total.
Jag har varit på en internationell kongress för lantbruksjournalister (IFAJ – International Forum for Agricultural Journalists). Där upplevde jag flera exempel på hur olika vi uppfattar världen och hur vi anpassar oss efter våra förutsättningar.
Snabba att använda
Något som slog mig är hur snabbt lantbrukare i de afrikanska länderna anammar den nya tekniken och AI. Vid mina tidigare besök i Afrika har jag sett exempel på hur den teknik vi i västvärlden försöker sprida snabbt överges eller inte fungerar där. Men nu finns det nya, spännande projekt. De kräver inte stora investeringar i teknik, men som kan öka avkastningen i växtodlingen och förbättra självförsörjningen.
Vid ett av föredragen jag lyssnade på under kongressen berättade en kenyansk forskare/utvecklare om ett nytt rådgivningsverktyg som snabbt sprider sig bland lantbrukare i Kenya. Verktyget bygger på appen Whats App (företagsversionen) och använder sig av AI.
Tillgänglig teknik
Lantbrukaren registrerar sin gård via verktyget i appen. Hon eller han anger hur stor areal man brukar. Dessutom registrerar man vilka grödor man odlar, hur/om man gödslat och om det finns bevattning. I verktyget utnyttjar man satellit-information samt en databas med uppgifter om jordarter i det område lantbruket finns, vilka gödselmedel som finns tillgängliga och vilken storlek på skörden man kan förvänta sig i området. Med hjälp av AI får lantbrukaren individuella råd. Metoden är enkel och bygger på mobil teknik som ”alla” har tillgång till (det går även att få hjälp av särskilt utvalda lantbrukare som fungerar som ”hubbar” i sina respektive områden). Detta har blivit en framgång i Kenya och på de gårdar som utnyttjar tjänsten ökar avkastningen per hektar, enligt forskare.
Föredraget fick mig att reflektera över vilket jätteskutt i den tekniska utvecklingen många afrikanska länder gör. Med det här verktyget har lantbrukare, som fortfarande bedriver sitt lantbruk med manuella metoder och enkla verktyg, tillgång till den senaste tekniken. De gör ett jättehopp framåt och på flera sätt hamnar de framför oss i utvecklingen. Min fråga är – klarar vi i vårt samhälle av att tänka bort ”hur det brukar vara” och i stället tänka helt nytt? Vågar vi anamma digital teknik och AI fullt ut?