1949 skriver Husdjur under rubriken ”Artificiella kor” om tidiga försök med embryoöverföring. Det beskrivs som djärva experiment av den amerikanska veterinärforskaren Umbaugh som gick i väntans tider på att cirka 100 kalvar skulle födas efter att befruktade ägg förts över från en ko till en annan. ”Man kommer sålunda icke blott att kunna kontrollera valet av sperma – faderns arvsanlag – utan också moderns.”
Inget lyckat försök
Men Hans Gustafsson, pensionerad fruktsamhetsexpert på Svensk mjölk, som var med och byggde upp embryoverksamheten på 1980-talet i Sverige, är tveksam till att det försöket fick ett lyckosamt slut.
– Man hade inte tillräckligt med kunskap för att lyckas på 1940-talet. Det var först 1951 som den första kalven efter embryotransfer föddes och kalvar efter provrörsbefruktning kom först på 1980-talet.
Det dröjde till slutet av 1970-talet innan embryoöverföring blev praktiskt tillämpbart i fält och man kunde lägga in embryon utan kirurgi via flanksnitt. Men Hans Gustafsson imponeras ändå av att man redan då hade en vision.
– Det är ett tidsdokument. Man hade en önskan, men det var lång väg kvar.
Att få till själva befruktningen var inte det svåra, utan att få embryona att överleva hanteringen. Till exempel tog det tid att utveckla odlingsmedier. I början var det bland annat problem med genetiska defekter, som ovanligt stora kalvar, vilket berodde på påverkan av spädningsvätskorna.
Djur före människor
Forskningen på veterinärsidan låg i början långt framme jämfört med humansidan eftersom det var lättare att genomföra försök, bland annat på äggstockar som hämtats från slakterier.
När ET-verksamheten drog igång i Sverige var det inte med provrörsbefruktning, IVF, utan genom överföring av sju dagar gamla embryon som befruktats naturligt i livmodern hos donatorn. Det vill säga att en kviga eller ko hormonbehandlats för att superovulera och sedan seminerats varpå embryona spolas och läggs in på recipienter som ofta är brunstsynkroniserade.
– Men i Finland arbetar man i dag också med IVF på kvigor, säger Hans Gustafsson.
Färska embryon bäst
I början var man begränsad av att lägga in äggen färska. I dag kan embryon frysas, men fortfarande är dräktighetsresultatet bättre med färska embryon. Inläggningen går i princip till som vid en vanlig seminering.
När de förstaET-kalvarna föddes på Sveriges lantbruksuniversitets försöksgård Kungsängen i Uppsala 1982, var det i samma veva som den första provrörsbabyn föddes i England. Intresset i media blev enormt även för ET-kalvarna.
– Ja, det blev en stor grej i pressen, minns Hans Gustafsson.
Kritikerna hade etiska invändningar och bland annat mejerierna var rädda för konsumentreaktioner. I Sverige var det betydligt mer reaktioner än i grannländerna. Det fanns kritiker även i lantbrukarled, men det fanns också de som såg möjligheterna och välkomnade tekniken. Bland annat en del som importerat köttrasen blonde och ville få fler avkommor av sina värdefulla avelsdjur.
Framtidsvision
I artikeln i Husdjur 1949 såg man framför sig en utveckling där högklassiga kor tappades på befruktade ägg upp till tio gånger på ett år. ”Medan superkons genetiskt sämre medsystrar fick bära fram kalvarna.”
De första årtiondena efter att metoden blivit verklighet på riktigt, var dock intresset för embryoöverföring inte så stort eftersom det inte gick att identifiera de genetiska toppdjuren tidigt. Med genomtesterna en bit in på 2000-talet ändrades det och det är i dag framför allt toppkvigor, som seminerats med de bästa tjurarna, som används i ET-verksamheten. Det är många semintjurar som kommer till efter embryoöverföring.
– Men det är i grunden samma teknik i dag som den som vi utvecklade på 1980-talet, säger Hans Gustafsson.