Klimatsmart gård bra för plånboken

Det är en rad tunga aktörer inom de gröna näringarna som gått samman i arbetet med rapporten ”Framtidens jordbruk – Mjölk och nötkött” som släpptes i oktober 2021. Den är en fortsättning på Lantmännens tidigare motsvarighet om växtodling och i arbetet med mjölk och nötkött har även Arla, Delaval, HK Scan, LRF, Svenskt kött, Växa och Yara deltagit.

– Vi inser i branschen att om vi ska anta hållbarhetsutmaningen med alla dess dimensioner måste vi göra det tillsammans. Vi kan inte hålla på och dutta lite här och där, säger Victoria Thuillier på LRF mjölk.

Möjligt att nå målen

I rapporten identifieras en rad tuffa utmaningar, men slutsatsen är tydlig: de mål som FN:s klimatpanel IPCC har satt för minskade utsläpp av koldioxid, metan och lustgas till 2050 kan de svenska nötkreatursgårdarna klara.

– Det finns stor potential att nå målen och det är positivt både för klimatet, produktiviteten och lönsamheten, säger Victoria Thuillier.

För att komma fram till detta började företagen bakom rapporten med att sammanställa gårdarnas klimatgasutsläpp, kopplat till olika områden som foder, djurhälsa och gödselhantering. Uppgifterna bygger på etablerade källor.

– Det är väl dokumenterat var siffrorna kommer ifrån och hur vi har resonerat, förklarar Victoria Thuillier.

Just att skilja på de olika klimatgaserna – i stället för att klumpa ihop dem i samlingsbegreppet koldioxidekvivalenter – har varit en viktig del i arbetet. Gruppen har också med stöd av den senaste IPCC-rapporten gjort skillnad på metan från fossila källor och det biogena som idisslarna släpper ifrån sig.

– Nötkreatur har en mycket viktig roll i att försörja oss människor med mat. Kor omvandlar gräs till näringsrika råvaror och bidrar dessutom med gödsel för odling av vegetabilier, säger Malin Hidgård, hållbarhetschef på Växa.

Gårdar att jämföra med

I rapporten togs sedan fyra typgårdar fram, vilka fick representera olika inriktningar bland mjölk- och nötköttsproducenter. Typgårdarna definierades med exempelvis växtföljder, produktionsnivå och geografiskt läge.

– Vi ville få fram gårdar som många kan identifiera sig med, säger Malin Hidgård.

Därefter sattes 2015 som basår och en teoretisk klimatbelastning räknades fram för respektive typgård. Utifrån de faktorer som mest påverkar gårdarnas klimatavtryck gjordes sen beräkningen av varje typgårds möjlighet att minska sina utsläpp av växthusgaser.

– Tittar man på alla kurvorna är det väldigt hoppfullt. Det finns mycket att göra bara utifrån det vi vet i dag, säger Martin Laurentz, projektledare för hållbar utveckling hos Lantmännen och den som har räknat fram resultaten.

Bra för klimat och plånbok

Det handlar inte om några udda eller begränsande åtgärder, som att installera teknik för att samla upp metan eller att minska produktionen, utan om att fortsätta att effektivisera och optimera verksamheten på ett sätt som också gör gården lönsam och hållbar. Rapporten pekar ut elva fokusområden.

– Det som är lönsamt för klimatet är ofta lönsamt för plånboken. Det är egentligen samma saker som vi jobbar med hela tiden, säger Malin Hidgård.

Att en effektiv produktion minskar klimatavtrycket på det vis som de teoretiska beräkningarna visar, är också klart. Rapportförfattarna har jämfört typgårdarnas resultat med verkliga gårdar som redan har kommit långt i sitt arbete och lyckats sänka sina utsläpp.

– Det var ett sätt att kolla att våra scenarier för 2030 och 2050 är realistiska, säger Victoria Thuillier.

Nödvändiga skiften

Med det sagt är det inte någon spikrak väg för att klara att nå de nivåer som rapporten pekar på. Det krävs både eget arbete och troligen även investeringar i ny teknik på varje gård. För att ställa om till ett fossilfritt jordbruk behöver ett bränsleskifte göras. Andra investeringar kan vara solceller och biogasanläggningar.

– Så det krävs att kunderna är beredda att betala för detta. Det behövs också innovation för att skapa lösningar som hjälper till att nå målen och som även förenklar vardagen på gårdarna, säger Åse Arnbratt, hållbarhetschef för medlemmar på Arla.

En tredje faktor är de politiska villkoren med långsiktiga förutsättningar och stöd till klimatförbättrande åtgärder.

I arbetet med rapporten har företagen fokuserat på faktorer och mätmetoder som är etablerade i dag. Potentialen för metanreducerande fodertillskott har till exempel beräknats med försiktighet. Nya, ännu inte utvecklade tekniker skulle kunna göra förutsättningarna för att lyckas ännu bättre.

– Till 2050 tror jag till exempel att vi kommer att ha helt andra samarbeten kring data inom lantbruket. Det är en fråga som ligger lite i luften, säger Susanna Berg, försäljningschef på Delaval.

Naturliga förbättringar

En del klimatförbättringar kommer också att slå igenom på gårdsnivå med bara en mindre insats från lantbrukaren. Som att avelsframsteget ger möjlighet till både ökad produktion och livslängd. Eller att växtförädling och nya ensileringsmedel ger bättre vallfoder och minskat svinn.

– Men det kan också gå bakåt ganska snabbt om vi till exempel släpper på våra höga ambitioner och tullar på djurhälsa och djurvälfärd, varnar Victoria Thuillier.

Rapporten ”Framtidens jordbruk – Mjölk och nötkött” visar vad som är möjligt och ger exempel på hur en väg mot minskat klimatavtryck i enlighet med IPCC:s mål kan se ut. Men den är ingen handlingsplan som företagen nu ska agera efter och följa upp. Däremot har de alla egna strategier för hur de ska hjälpa gårdarna att lyckas.

Viktigt med uppföljning

På gårdsnivå gäller det för var och en att identifiera var det finns störst chans att minska sin klimatpåverkan. Många företag erbjuder rådgivning utifrån sina olika expertiser, för att stötta längs vägen.

– I dag har många gjort någon form av klimatberäkning och då har man nog en tydlig uppfattning om vilka områden som kan göra mest skillnad. Sedan kan det finnas olika anledningar till att det inte blir gjort. Men ju mer man vet och har koll på sin produktion desto lättare är det att ge de mest konkreta råden, säger Malin Hidgård.